Kommer du ihåg de konstgjorda stupar? Det var gästforskaren Paolo Macchiarini som tillhörde Karolinska institutet och med forskningsfusk lyckades få tillåtelse att operera in plaststrupar. Alla dessa patienter är idag avlidna.
Minns du när Sigvard Marjasin klippte och klistrade kvitton i akt och mening att dryga ut sin lilla slant som landshövding i Örebro. Dubbel bokföring och fusk. Marjasin friades senare på grund av att rätten inte ansåg att det fanns brottsligt uppsåt.
Retaat El-Sayed försökte med en påstådd doktorstitel i biologi bygga förtroende och när bluffen avslöjades störtdök aktien i El-Sayeds bolag Fermenta. Luftslottet punkterades och Refaat El-Sayed var tvungen att be om ursäkt.
Har du lyssnat på Prylarnas pris på Sveriges radio? Den våg av elbilar som sköljer över västvärlden ställer krav på utvinning av nya metaller. Detta sker i Kina med följden att fattiga arbetare möter en för tidig död. Rena rama Erin Brockovich. Volvo känner till detta men mörkar. Vad händer när hanterandet kommer till allmän kännedom? Förljugna uppgifter eller utsagan att man inte kände till de miljökatastrofer som uppstod.
Finns det en möjlighet till att du har en aning om Betygens geografi? I Vetenskapsrådets namn har Christian Lundahl, professor i pedagogik, med flera, skrivit en rapport om betyg. Denna rapport är ett falsarium. Per Måhl har ju avslöjat felaktigheterna.
Innan du läser vidare vill jag informera om att referenslistan är lång och att en hel del av referenserna är tidigare blogginlägg från mig. Anledningen till detta är att jag i tidigare blogginlägg har skrivit om det jag tagit upp i detta blogginlägg och där hänvisat till referenser i dessa. Vill man fördjupa sig i mina påståenden går det bra att läsa vidare.
I Dagens Nyheter (DN) måndagen 30/9-19 skriver Christian Lundahl tillsammans med Magnus Hultén, biträdande professor, en debattartikel som är rena rama historieförfalskningen. Det är ren humbug och lögn som dessa två herrar ägnar sig åt. Ok, jag tar några exempel:
De skriver: ”Vår forskning visar att det var i slutet av 1970-talet som idén om en ny typ av svensk skola, en kunskapsskola, föddes. Många hade upplevt att skolan under 1970-talet enbart kommit att handla om arbetsformer och fostran. Föreslaget till ny läroplan, Lgr 80, som lades fram av den borgerliga regeringen 1979 skulle blev spiken i kistan för ”flumskolan”. Flera debattörer, från såväl vänster som höger, ansåg att regeringen och Skolöverstyrelsen närmast hade strukit skolans kunskapsuppdrag i den nya läroplanen. Kunskapsfrågan hamnade så på den politiska agendan igen.”
Min kommentar: Vilken forskning? Jag har inte satt mig in i Magnus Hulténs forskning, mer än att han var med på ett hörn i Betygens geografi, men utifrån alla de exempel på forskningsfusk som Christian Lundahl ägnat sig åt genom åren, måste jag verkligen ifrågasätta det som dessa herrar kallar forskning. Snarare är det ren och skär ideologiproduktion. Grundläggande vetenskapsmetodik åsidosatts helt och hållet och forskning på en akademisk nivå på en fin institution saknar koppling till verkligheten.
Grundläggande vetenskapsmetodik är:
Validitet – det vill säga att man mäter rätt saker.
Reliabilitet – det vill säga att man mäter rätt.
När det gäller ovanstående stycke så fanns det en konflikt mellan grupper som ville ha en skola som skulle utgå från elevernas inre drivkraft och de som ville ha fokus på kunskaper. Arne Helldén med flera drev i slutet på 70-talet på för en kunskapsskolan och flera andra krafter var för en elevstyrd skola med John Dewey som ideologisk guru. Det pedagogiska etablissemanget och en stor del av politiken ville ha en skola som likt 70-talet handlade om grupparbete, elevdemokrati, projekt och att läraren skulle vara ”kompis” med eleverna. Men att ”Kunskapsskolan” föddes här – skulle inte tro det. Möjligtvis var det så att tanken om att läraren skulle vara mentor eller handledare såg dagens ljus.
Lundahl och Hultén glömmer bort var att lärarkåren höll emot. Alla fina klass- och ämneslärare med hög status och stor kunskap om skolan kämpade för elevernas utbildning. På den tiden hade inte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyckats montera ner lärarkåren som bestod av en autonom kår som inte lät sig sättas på.
Jag stannar till en stund här och dyker in i Lgr 80 – vad står det egentligen om att läroplanen skulle bli ”spiken i kistan för flumskolan”?
- ”Inom ett huvudmoment har lärare och elever i olika klasser och arbetsenheter möjlighet och skyldighet att följa de arbetsområden som engagerar och intresserar dem”. (s15)
- ”Prioritering i klasserna – eller i arbetsenheterna eller i andra former som skolan själv väljer – innebär att lärare och elever avgör hur lång tid de vill ägna åt olika moment, i vilken ordning de skall ta upp olika frågor, med vilka metoder frågorna skall bearbetas och vilka läromedel man kan använda”. (s29)
- ”För elevernas motivation är det centralt att de har närliggande, klara etappmål att sträva mot”. (s29)
- ”Lärare och elever måste söka komma överens om den kärna av kunskaper som är nödvändigt för alla att känna till i dagens samhälle och som behövs för fortsatta studier.” (s30)
- ”Den enskilda skolan och arbetet i den enskilda klassen måste därför så långt som möjligt kunna anpassas efter de intressen som eleverna har eller som lärarna förmår ge dem.” (s33)
- ”I den pedagogiska planering till vilka rektor, eller den han/hon utser, kallar skall representanter för eleverna delta i samma antal som personalen, på högstadiet med rätt för eleverna att även delta i besluten. Kan planeringen ske i ett klassråd, där alla elever – inte enbart representater – deltar är detta att föredra.” (s44)
- ”Kravet på elevaktiva arbetssätt utesluter en ensidig katerundervisning.” (s49)
Spiken i kistan för flumskolan va? Nej, klockren John Dewey skulle jag säga. Det var ju här man grundlade hela Hans-Åke Scherps snack om elevers inre motivation och kopplade på Deweys sätt att se på den demokratiska skolan där eleverna skulle sätta upp små mål men att det var processen som var viktig. Och inte minst elevdemokrati De Luxe! Skolhistorikern Christian Lundahl och hans polare Magnus Hultén har läst Lgr 80 som djävulen har läst bibeln.
Lundahl och Hultén fortsätter: ”För att omsätta visioner om en kunskapsskola krävdes nya idéer om hur kunskapen i skolan skulle styra såväl lärares undervisning som elevers lärande. Det var genom 1990-talets stora skolreformer som ett dylikt styrsystem utvecklades och infördes. Fyra olika regeringar, tre socialdemokratiska och en borgerlig, ansvarade för och satte sina personliga avtryck på de reformer vi än i dag slåss om: mål- och resultatstyrning, marknadsutsättning, kommunalisering och fria skolval, för att nämna de viktigaste. De principer som grundlades genom dessa reformer gäller fortfarande.
Nu har det gått tre decennier med ett tydligt kunskapsfokus i skolan. Paradoxalt nog ser vi hur kunskapsresultaten mätt i termer av internationella kunskapsmätningar har gått ned. Varför? Det vi vill peka på här är problemet med hur idén om en kunskapsskola realiserades genom mål- och resultatstyrning.”
Mina kommentarer: Hur gick det egentligen till när Skolverket bildades och Lpo 94 såg dagens ljus? Har Lundahl och Hultén fullständigt missat den reportageserie som gick i P1 under våren 2018? Har dessa gubbar missat den debatt som följde? Vi tar det i punktform:
- Christian Lundahls gamla mentor Ulf P Lundgren, var Skolverkets första generaldirektör. Det var Lundgren som såg till att Lpo 94 utformades som den gjorde.
- När svensk skola genomgick det största paradigmskiftet i historien – från statlig till kommunal huvudman, från regel till mål- och resultatstyrning samt från relativa betyg till kunskapsstandardbetyg. Då, avhöll sig Skolverket och Ulf P Lundgren att ge lärarkåren fortbildning. NOLL, ja läs noll fortbildning. Riksdagens revisorer konstaterade vid utvärdering att de hundratals miljoner som var avsatta till fortbildning låg kvar hos Skolverket (se Riksdagens Revisorer).
- Mats Ekholm, professor i pedagogik, blev den andra generaldirektören för Skolverket. Han skickade ut sin adept Hans-Åke Scherp att i Skolverkets namn sprida problembaserat lärande (PBL). I förbeställda konferenser i Skolverkets namn åkte Scherp land och rike runt och spred ”det goda budskapet”.
- Hans-Åke Scherp predikade John Dewey pedagogik. Hela tiden skulle motivationen komma inifrån eleven. Eleven skulle själv jobba med lusten att lära. Scherp gick till attack mot Haninge kommuns vilja att sätta upp tydliga underlag för kunskapsomdömen genom att kalla det för Hotivation (motsvarigheten till motivation).
- SKL eldade på och såg sin chans att montera ner lärarkåren genom att göra om dem till kommunala tjänstemän, vilka som helst. En skön snubbe från gatan som kunde ”bonda” med eleverna var ju bättre än en ”gammal stofil” som stod och undervisade. Framtidens pedagogik var PBL och eleverna ägnade sig åt att forska.
- SKL såg till att maximera New Public Management (NPM).
- Eftersom svensk skola var svältfödd på metodik, då Skolverket fullständigt lämnade svensk skola i sticket vid införandet av den mål- och resultatstyrda läroplanen engagerades hela skolsverige i denna rörelse. PBL blev mer eller mindre ”statsreligion”. Visst, lärarkåren höll emot, men när SKL körde stenhårt och hade lönevapnet malde man långsamt ner kåren. Detta beskrivs av både Gunnar Ohrlander och Maciej Zaremba.
- Mål- och resultatstyrning har aldrig blivit införd i svensk skola. Varken Lpo 94 eller Lgr 11 är implementerad och det kanske inte är så märkligt eftersom Skolverket i båda fallen fullständigt avhållit sig att fortbilda skolsverige i detta system. Enskilda lärare, rektorer och skolor jobbar givetvis som det är tänkt – att utvärdera resultat utifrån i förväg uppställda mål och därefter prioritera var resurserna ska läggas.
- Mål- och resultatstyrningen har aldrig blivit införd i svensk skola, varken som styrmekanism eller att kunskapskraven har implementerats (givetvis omöjligt när det gäller Lgr 11 – faller på sin egen orimlighet). Det kan här vara på sin plats att tillägga att Skolverket inte heller 2010-11 gav lärarkåren någon fortbildning när Lgr 11 skulle implementeras. En väldig massa seminarier anordnades där Skolverkets tjänstemän talade om formen, men innehållet i Lgr 11 gick man aldrig igenom och de utlovade elevexemplen lyste med sin frånvaro.
- Svensk skola är budgetstyrd. Hur många av er som läser detta har hört ”Budget i balans”? Antagligen alla. När tankesmedjan Balans nyligen granskat samtliga kommunala budgetar och konstaterat att 260 av 290 kommuner sparar på skolan inser väl alla att så är fallet.
- Kanske är det så att det inte är fel på kunskapsstandardmodellen i sig utan att Skolverket, pedagogiska etablissemanget, Christian Lundahl med flera fullständigt har fuckat upp införandet av kunskapsbetyg. Kanske är det så att Christian Lundahls och Alli Klapps lögner har sänkt möjligheterna att sätta betyg.
- Kanske är det så att Lgr 11 abstrakta och fullständigt odefinierbara kunskapskrav omöjliggör kunskapsbetyg? Kan det vara så att Skolverkets tjänstemän med det pedagogiska etablissemangets hjälp har sett till att göra systemet omöjligt att implementera eftersom tolkningsutrymmet är i det närmsta oändligt. Detta faktum och Skolverkets brist på fortbildning har lämnat lärarkåren villrådig och dessutom uppgiven – systemet fungerar ju inte.
- Kanske är det så att landets lärarutbildningar inte har undervisat i mål- och resultatstyrning, bedömning och betygssättning så att lärarstudenter och lärare under fortbildning lämnar utbildningen med reala kunskaper? Kanske är det så att ”bedömningskurserna” innehåller litteratur som bara består av betygsmotstånd? Kanske är det så att detta påverkar svensk skola?
- Kanske är det så att det är just det som Skolverkets tjänstemän, pedagogiska etablissemanget och Christian Lundahl vill? Att svensk skola misslyckas så att en ”ny skola” införs. En skola som dessa personer kan diktera villkoren för?
- Lägg därtill att ingen har fått stå till svar för obstruktion, brist på ansvar, historieförfalskning och fusk med vetenskapsmetodik. INGEN!
Hur kan det komma sig att Christian Lundahl och Magnus Hultén har missat ovanstående punkter? Klart de inte har, men dessa punkter passar inte in i deras historiebeskrivning. För att få historien att passa deras syfte yxas sanningen till och vad som egentligen hände blir oväsentlig.
En intressant detalj i sammanhanget är att Christian Lundahl själv har varit med att sänka svensk skola. I artiklar, böcker och debattinlägg har Lundahl bidragit med lärarförakt, lögner och forskningsfusk. Jag har under många år på den här bloggen gett mängder av exempel på detta och jag ämnar inte direkt tystna.
Författarna skriver: ”Sedan valet 1998 har skolan varit en av de viktigaste frågorna för väljare i Sverige. Det är kunskapsresultaten som bidragit till att göra skolans verksamhet jämförbar och begriplig för väljare och politiker. ”Kunskapsskolan” har skapat en skolpolitiskt självgående kris maskin, som politiker kan exploatera och som kan generera nya reformer i kunskapens namn. ”
Min kommenatar: Ja, skolan har stått högt på den politiska agendan och även hos allmänheten. Man kan ju fråga sig varför? Åter igen är det väl enklast att jag punktar upp:
- Vad menar Lundahl och Hultén med kunskapsskolan som de använder vid flera tillfällen i artikeln och sätter inom citattecken? Ingenstans ger de själva en definition av detta begrepp. Menar debatterna den skola som Lpo 94 och Lgr 11 var tänkt att skapa? Alltså att skolan skulle fokusera på kunskapsmål och sedan utvärdera resultaten? Om så är fallet så är den skolan ännu inte implementerad (som ovan redovisats), förutom hos vissa lärare och på vissa skolor. Men som system är den inte genomfört. Menar författarna något annat behöver de definiera vad de menar.
- Resultaten i de internationella kunskapsmätningarna i PISA och Timms visar att svenska elevers resultat har sjunkit i förhållande till elever i andra länder. Från att ha legat i topp till att hamna i fritt fall för att använda socialdemokraten Ylva Johansson vokabulär. Klart att svenska folket och politiker blir oroliga. Men har Lundahl och Hultén aldrig reflekterat över att det kan vara något annat än själva Lpo 94 som är boven i dramat? Pedagogiska etablissemanget, Skolverket, SKL, Lärarutbildningen – reflektion?
- Givetvis inte, för åtminstone Christian Lundahl har varit delaktig i att sänka svensk skola. Med texter, föredrag, böcker och forskningsfusk har Lundahl varit en av de värsta brottslingarna i sveket mot svensk lärarkår och svenska elever. Men nu vill Christian Lundahl komma som Florence Nightingale och rädda svensk skola genom att peka på en rad fel som har begåtts. Genom falsk historiaskrivning och fokusförflyttning från hans eget handlande så vill Lundahl ”hjälpa till”. Den finten fungerar inte på mig och jag hoppas verkligen att politiker, tjänstemän och landets kommuner inser att det handlar om ett får i ulvakläder.
Avslutning
Jag ber om ursäkt till Magnus Hultén, eftersom han inte fått utstå så mycket kritik, mer än att han är medförfattare till debattartikeln. Anledningen är enkel – jag har inte granskat Hultén så mycket. Christian Lundahl har jag däremot skrivit mycket om och vill du som läsare av den här bloggen ha konkreta exempel på vad jag menar kan du titta i referenslistan.
Jag menar att Christian Lundahl är lärarkårens fiende nummer 1. Han har personligen varit delaktig i att sänka svensk skola och lärares möjligheter till att bli skickliga i att göra bedömningar. Det fanns en chans när Lpo 94 var rådande, med en del justerande och en rejäl fortbildning hade vi haft en helt annan skola idag. Men i stället saboterade det pedagogiska etablissemanget chansen att göra något bra för svenska elever och lärarkåren. När det gäller Lgr 11:s kunskapskrav är det något helt annat. Det är omöjligt att få skolan att bli en uns likvärdig. Trots att Lundahl varit delaktig i att sänka lärarkåren så tar han på sig rollen som den gode pedagogen som kommer till lärarkårens försvar. Så jobbar en demagog!
Varför har Christian Lundahl jobbat för att förstöra? Vad är anledningen till att Lundahl agerar som han gör? Vad driver professorn? Var han själv en dropout i grundskolan som fick utstå kränkningar av sina lärare och att det är hämnd som driver Christian Lundahl att fuska med grundläggande vetenskapsmetodik och historieförfalskning i akt och mening för att få ut sitt betygshat? Att tusentals elever och lärare per år straffas är lite olycksfall i den heliga kampen.
Jag undrar när myndigheter, politiker, skolhuvudmän och höga tjänstemän ska ha tappat förtroendet för Christian Lundahl? Är det bara för att han är professor som han har grundmurat förtroende? När ska Riksrevisionen granska Christian Lundahls texter? När ska grävande journalister sätta tänderna i Lundahls produktion? När ska Luftslottet sprängas?
Christian Lundahl har aldrig bett om ursäkt och det ligger nog inte för honom. Han kommer nog heller aldrig göra det. Min stilla tanke är ändå hur länge detta ska få fortgå.
Referenser
”Tveksamt om ’kunskapsskolan’ leder till mer kunskaper” – DN.SE
Skandalkirurgen Paolo Macchiarini – vad det handlar om på 30 sek | Aftonbladet
https://johankant.wordpress.com/2016/02/13/betygens-geografi/
Betygens geografi, vetenskapsråd
Gunnar Ohrlander: Den Gudarna älskar, konsten att överleva som lärare
https://johankant.wordpress.com/2018/07/06/maciej-zaremba-aterskapas/
https://johankant.wordpress.com/bloggserie-skolans-10-varsta-problem/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigvard_Marjasin
https://sv.wikipedia.org/wiki/Arne_Helldén
https://johankant.wordpress.com/2018/09/22/lognverket-igang-igen/
https://johankant.wordpress.com/2019/01/02/medveten-missuppfattning-del-1-faktakunskap/
https://johankant.wordpress.com/2018/10/23/skolverket-del-1-en-olycklig-eller-lycka-start/
https://johankant.wordpress.com/2018/10/28/skolverket-del-2-hjalpen-kommer/
https://johankant.wordpress.com/2018/11/11/skolverket-del-3-reglering-till-gud-forbanne/
https://johankant.wordpress.com/2018/05/23/p1-granskar-kursplanerna-bra/
https://johankant.wordpress.com/2010/12/30/pedagogiskt-natverk-del-2-scherp-1/
https://johankant.wordpress.com/2010/12/31/pedagogiskt-natverk-del-3-scherp-2/
https://johankant.wordpress.com/2012/04/07/dags-att-slappa-john-dewey/
https://johankant.wordpress.com/2013/09/10/en-skola-at-helvete-del-8-christian-lundahl/
https://johankant.wordpress.com/2016/02/06/ruth-butler-1988/
https://johankant.wordpress.com/2011/09/18/christian-lundahl-anvander-sin-makt-for-att-tysta-ner/
https://johankant.wordpress.com/2010/12/04/christian-lundahl-svavar-ut-om-betyg-igen/
https://johankant.wordpress.com/pedagogiskt-natverk/
RR 01-02 (Riksdagens revisorer, sid 29)
Lgr 80, läroplan för grundskolan, Liber utbildningsförlag
Johan Kants blogg 