En fortbildningsresa med Bo Sundblad


Jag har nu publicerat 30 avsnitt i min podd. Tanken med podden har varit att låta personer jag har träffat eller på något sätt kommit i kontakt med genom årens lopp få komma till tals. Så klart utifrån att jag tycker att dessa personer har något att berätta eller tillföra. Det kan vara en erfarenhet eller ett intressant perspektiv. Givetvis utifrån mitt personliga urval om vad jag anser vara viktigt i skolans värld.

Ljud, jinglar, klippning har inte varit centralt för mig. Vissa avsnitt har inte blivit helt lyckade ur den aspekten och det hela har faktiskt inte framstått som särskilt professionellt. Den aspekten har jag full förståelse för. Jag har satt igång ett jobb med att få till det lite bättre – får se hur lång tid det tar. Samtidigt måste man ha med sig att jag ambulerar – det vill säga att jag åker runt med min dator och mikrofon och möte människor där de är. Vi hittar en skrubb eller ett rum, kanske även sitter utomhus, vilket har visat sig vara en ganska dålig idé.

En annan intention med den här podden är att sprida den kunskap som Bo Sundblad besitter. När jag fick idén om att börja podda var det inte min mening, men när jag pratade med Bosse så flög tanken upp – tänk om vi skulle spela in ett avsnitt som handlar om abstraktion. Och så måste vi tala om bedömning och betygsättning. På den vägen blev det. Pilotavsnittet som egentligen inte var tänkt att publiceras handlade om Läsutvecklingsschemat (LUS). När jag höll på att fibbla med tekniken så var avsnittet hux flux publicerat. Då fick det ju ligga där. Som ni förstår är jag ganska kass på teknik. 

Jag vill i detta blogginlägg lyfta upp pedagogen Bo Sundblad och hans poddavsnitt. Bosse har betytt väldigt mycket för mig som lärare och jag har lärt mig väldigt mycket av honom. Att han är en nära vän till mig har gjort att jag har fått tillgång till alla hans kunskap om skolan. Givetvis har han format mig som lärare och skolledare. 

Jag kommer framöver ha med ett poddavsnitt där jag går in djupare på Bo Sundblad som person och hans egna kunskapsresa. Lite mer om det framöver. Men jag kan säga att det inte finns någon i Sverige som har ett sådant brett kunnande om svensk skola – den kunskap Bo Sundblad har är helt unik. Därför vill jag givetvis sprida den genom att sammanställa de poddavsnitt där Sundblad är med – för de bildar en helhet om svensk skola. 

Det första jag gjorde med Bo Sundblad och Per Måhl var en utbildningsserie med filmer och material där lärare, lärarlag och kollegor kan ha ett kollegialt lärande. Genom att se filmerna och diskutera kan man nå långt i likvärdig bedömning och betygssättning, trots urusla kursplaner. Länk: https://johankant.wordpress.com/rattssaker-betygssattning/

 

Varför är Vygotskij så populär?
Det här avsnittet handlar om psykologen Lev Vygotskij och hans tankar om människans språk och tänkande. Vygotskij var vetenskaplig ledare för den stora alfabetiseringsvåg som skedde i Sovjetunionen på 20- och 30-talet. Det kända Uzbekistanexemplet med yxa, såg, timmerstock och kratta visades upp på bild. Den vetenskapliga intervjuaren frågade analfabeten om vilka tre bilder som hörde ihop och vilken som skulle bort. Samtliga svarade att krattan skulle bort för att de övriga bilder hängde ihop med skogen. Inte ens när intervjuaren föreslog att timmerstocken skulle bort accepterade analfabeten, ”det får stå för dig” blev svaret. Det Vygotskij talar om att språket utvecklar abstrakt tänkande.

Varför är det här så viktigt för en lärare? För mig handlar det om ett ställningstagande om hur man ser på kunskap och elever, alltså kunskaps- och elevsyn. Detta präglar ju självklart din praktik som lärare, både när det gäller planering och bemötande. På exakt samma sätt som en behaviorist förhåller sig till kunskap och sina elever. Kanske har man redan från början en inställning att en del elever är så dumma att de ändå inte kan lära sig. Eller också handlar det om att en elev inte har vissa kunskaper när det gäller stavning och då får denne elev gå till ”kliniken” och träna på isolerad färdighetsträning när det gäller sk-ljuden. 

”Nämen Johan, så ser det ju inte ut idag.”, invänder läraren av ordning. Kanske inte – för vi har inte kliniken och OBS-klasser, men baske mig har vi behavioristiskt tänkande där man tror att fel kan rättas till genom att träna på enskilda delar utan att se helheten och visst har vi lärare som inte tror på alla elevers möjligheter att nå kunskapskraven och betyg. Visst, fina ord om elever sägs, men handlingen avslöjar något annat.

Eller John Deweys teorier om elevaktivt arbetssätt och elevdemokrati. En lärare men den inställningen kommer planera och genomföra sin undervisning på ett visst sätt. Eller Piaget – är det någon lärare eller bloggläsare som någonsin har hört orden uttalas: ”Han är inte mogen ännu” eller skolomogen? Exakt!

Så enkelt är det – vi styrs av våra husgudar när det gäller vårt sätt att se på utvecklingspsykologi, förhållningssätt till kunskap och språk och detta i sin tur har påverkan på hur vi bemöter elever och hur vi förmedlar kunskap. Den kulturhistoriska skolan från dåvarande Sovjetunionen har väldigt mycket att förmedla till oss. Läs om detta i antologin Utvecklingspsykologiska teorier.

Mitt råd till alla som vill bli bättre lärare är att läsa Per Linells bok Människans språk – jag kan lova att du blir en bättre lärare. Läs även S.I. Hayakawa Vårt språk och vår värld. 

Länk till poddavsnitt med Bo Sundblad om Vygotskilj: http://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-5-bo-sundblad-varfr-r-vysotskij-s-stor

 

Hayakawas abstraktionsstege
Den amerikanska psykologen S.I. Hayakawa presenterade i slutet av 50-talet sin forskning om språk i boken Vårt språk och vår värld. Ett kapitel handlar om abstraktioner och har i högsta grad bäring på svensk skola idag. Det har efter bokens utgivning i Sverige på 1960-talet mig veterligen inte kommit fram något som ens är i närheten av hur fruktbar abstraktionsstegen är för svensk skola. 

Det Hayakawa visar är att vi talar förbi varandra om vi inte hittar rätt i abstraktionen. Det vill säga, är vi för abstrakta förstår vi inte och tolkningsutrymmet är i det närmaste oändligt. Vi kan tror att vi är överens, men så visar det sig att vi har olika tolkningar av det vi trodde vi var överens om och så har vi talat förbi varandra. Ett enkelt exempel drar ner abstraktionen i konkretion.

Givetvis har detta bäring på svensk skola och på den undervisning som pågår i klassrummen lektion efter lektion, dag ut och dag in, vecka efter vecka. Genom att bli medveten om detta kan du bli en betydligt bättre lärare. Ett poddavsnitt + läsandet av Hayakawas text som finns i referenslistan – vad innebär detta för dig? Hur gör du din planering? Vilka exempel har du? SO- och NO-ämnena kryllar av begrepp – hur ska du kunna klä dessa begrepp? Hayakawa kan hjälpa dig att förstå svårigheten.

Länk till poddavsnitt med Bo Sundblad om Hayakawa: http://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-22-bo-sundblad-om-hayakawas-abstraktionsstege

Länk till youtubeklipp med Bo Sundblad om Hayakawa: https://www.youtube.com/watch?v=a24XD79pgaI

 

Vad menas med att lärarledd undervisning kan disciplinera eleverna?
Arbetsro har länge varit ett hett ämne inom svensk skola. Många elever och vårdnadshavare upplever att det saknas arbetsro på lektionerna. I elevenkäter framgår det att många elever svarar att de inte har arbetsro på lektionerna. Den här diskussionen har pågått i många år.

Samtidigt finns det en ökad kritik mot svensk skola att eleverna får sköta sin inlärning själv. Elevuppgifter där de ska svara på instuderingsfrågor, skriva ett arbete, jobba med datorer och så vidare har det diskuterats om en hel del. Kanske är en av de värsta exemplen när matematikundervisningen går ut på att läraren har en 10 minuters genomgång på tavlan och att eleverna därefter får jobba i matematikböckerna. I de absolut värsta fallen påbörjas det egna arbetet med att 10 händer sträcks upp i luften – det är elever som vill ha individuell hjälp. Varför? Jo, de har inte förstått vad de ska göra. Någon som känner igen detta? Jag har i alla fall sett många sådana situationer.

Disciplin är ett fult ord om du frågar ”den sanna humanisten” – alltså de pedagoger som tävlar om att vinna kampen om att vara ”Sveriges största humanist och finast människa”. Och oj vilket motstånd Isak Skogstad får när han talar om disciplin. För det är nästan bara Skogstad som tar upp detta begrepp. Skogstad måste vara en ond människa tycker den sanna humanisten, som verkligen värnar om eleven, enligt dem själva.

Men vad är egentligen disciplin? Ja det handlar om att vara fokuserad på att lära sig och lägga ner tankekraft och möta på att genomföra en uppgift – oavsett om det gäller sport, blockflöjt eller som i detta fall skolarbete. Fokusera på att jobbet ska göras. Men det handlar också om att i undervisningssituationen ta kontroll över elevkonflikter och störande moment på lektionen – hur?

Arbetsro, god kunskapsutveckling och disciplin kan uppnås genom lärarledd undervisning. Katederundervisning har ju under 20 års tid varit besmittat och ett kidnappat begrepp där det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE) systematiskt har motverkat att läraren ska undervisa. Lärare som brukar lärarledd undervisning har inte varit vatten värda och andra metoder har lyfts fram som man menar ska höja elevens inomboende lust att lära. I absolut värsta fall har den undervisande läraren blivit jämförd med Caligula (från filmen Hets). 

Men med en riktigt bra planering, Hayakawa i bakhuvudet och Vygotskijs språk och tanke djupt förankrat kan läraren göra skillnad på riktigt. En riktigt bra undervisning förändrar unga människor för livet och kan få vem som helst att bli vad som helst. Den bästa preventionen för ett gott liv – en bra utbildning. Det kommer ni väl ihåg själva – den bästa läraren som undervisade. 

Länk till poddavsnitt med Bo Sundblad om vad som menas med att lärarledd undervisning kan disciplinera eleverna : http://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-10-bo-sundblad-vad-menas-med-att-lrarledd-undervisning-kan-disciplinera

 

Bo Sundblad: Planering
Att ha en riktigt bra planering är A och O för en lyckad lektion och ett väl genomfört arbetsområde. Givetvis går det att ha en lektion då och då som är bra där man skjuter från höften, men i slutänden håller inte det. 

En bra planering skapar struktur för läraren men också ramar för klassen. Skulle läraren hamna på ett stickspår i diskussionen med klassen är det lätt att med en god planering hoppa tillbaka på huvudvägen igen. I den goda planeringen har du med förväntat studieresultat, alltså vad du som lärare förväntar dig vad elever ska ha lärt sig (inlärt).

Men hur gör man en god planering? Det är ju så svårt med tanke på kursplanens abstrakta text och alla bedömningsmatriser. Använd dig aldrig av kursplanens texter i din kommunikation med elever och vårdnadshavare säger Bo Sundblad. Exakt så! Resultatet blir i fall du gör det att vare sig eleven eller föräldern blir förvirrade och begriper nada. Här får du tips om hur du gör för att det ska fungera. För dig som är osäker kan du ha papper och penna bredvid och skriva ner tipsen. Det fina är ju att du kan pausa och backa i podden. Eller lyssna igen. Sedan kan du också se på en Youtube-klipp med Bo Sundblad och Per Måhl, se under referenser. 

Länk till poddavsnitt med Bo Sundblad om planering: http://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-29-bo-sundblad-planering

Länk till Youtubeklipp med Bo Sundblad och Per Måhl om planering: https://johankant.wordpress.com/wp-admin/post-new.php

 

Bo Sundblad: Betyg och bedömning
Det kanske svåraste området inom svensk skola är bedömning och betygsättning. Inte för att det är svårt i sig, visst lite knepigt ibland, utan för att svensk lärarkår har fått så taskiga förutsättningar. Hur då menar jag?

  1. Dålig implementering av Lpo 94 och Lgr 11 med noll fortbildning i bedömning.
  2. Lite eller ingen utbildning när det gäller bedömning och betygssättning generellt på lärarutbildningen och när en kurs har gått har all kurslitteratur varit skriven av betygsmotståndare.
  3. Katastrofal kursplan, Lgr 11. Kunskapskraven är så abstrakt skrivna att det är omöjligt att få en likvärdig bedömning och läraren lämnas till att privatisera kunskapskraven. 
  4. Inga referensexempel från Skolverket

Tur att Bo Sundblad och Per Måhl finns, se Youtube-klipp. Med en god planering där läraren redan har satt upp förväntat studieresultat går det hyfsat enkelt att göra bedömning och betygssättning. Att stämma av mot kunskapskraven och betygssättning utifrån dessa fungerar utmärkt. En mycket svår fråga är löst. Men det gäller att vara noga med sin planering redan i första fasen.

Länk till poddavsnitt med Bo Sundblad om Betyg och bedömning: http://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-15-bo-sundblad-betyg-och-bedmning

Länk till Youtubeklipp med Bo Sundblad och Per Måhl om rättssäker betygssättning: https://www.youtube.com/watch?v=JeQw2ZoOIHQ&t=336s

Länk till Youtubeklipp med Bo Sundblad och Per Måhl om rättssäker betygssättning: https://www.youtube.com/watch?v=WucjXk9m7b8&t=2920s

 

Referenser
https://johankant.wordpress.com/rattssaker-betygssattning/

Per Linell: Människans språk, Gleerup

https://johankant.wordpress.com/2014/09/16/per-linell-denna-gigant/

Espen Jerlang (red): Utvecklingspsykologiska teorier, Liber

Abstraktionsstegen

Vygotskij redskap

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s