Betygens pedagogiska sida

I förra blogginlägget lyfte jag fram Bo Sundblad som min främsta mentor när det gäller min egen utveckling som lärare och rektor. Bosse har varit en aldrig sinande källa i denna personliga fortbildning och det har gjort mig till den pedagog jag är. Som ny lärare ville jag testa en massa olika pedagogiska grepp, förhållningssätt och jag ställdes inför en hel del problem. Bo Sundblad var alltid ett bollplank och gav mig råd eller förklaringar. Kanske sa han ”Testa det där” eller ”Vad blev det för resultat”.

Ja ni klass 6A på Jordbromalmsskolan 2000/01 fick utstå många pedagogiska experiment. Men det var ju kul och ni blev extremt duktiga rent ämnesmässigt

Även Per Måhl fick jag förmånen att träffa tidigt. Genom Bo Sundblad fick jag och några andra studenter på Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) läsa Vad krävs nu? som manus.

I debatten har Bo Sundblad och Per Måhl tydligt varit för betyg och ständigt kämpat i motvind. Baktalade av det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE) och motade att föreläsa för lärarstudenter när det gällde bedömning och betyg. Trots att det inte finns någon annan i landet som besitter så mycket kunskap som Sundblad och Måhl har i ämnet. För det är här de är unika – de för samman akademin med praktiken.

I debatten om betyg får ofta personer med stor okunnighet uttala sig. Inte sällan vill de ha tillbaka relativa betyg på grund av att nuvarande betygssystem inte fungerar. Okunnigheten lyser igenom eftersom dessa personer inte inser att det är bakomliggande orsaker till betygen som gör att det inte fungerar, t.ex. en oduglig kursplan och noll fortbildning för lärarkåren. Nej, istället är det relativa betyg som ska rädda landets skola – säger en hel del om deras brist.

Jag publicerar nu en text där Bo Sundblad och Per Måhl förklarar betygens pedagogiska sida. Denna text har de använt i föreläsningssammanhang och finns att hämta på Bo Sundblads hemsida. Jag kommer att göra två personliga kommentarer.

”Betygens pedagogiska sida
Prov och betyg som konkretisering av skolans mål. 

Betygssystemet bestämmer kunskapssynen i proven.
Proven definierar åt eleverna vad kunskap är och vad man ska kunna och blir i den vardagliga realiteten den arbetande läroplanen.

Ett öppet, ärligt redovisande av vad man ska kunna i respektive ämne kan rätt hanterat bli ett positivt pedagogiskt styrverktyg, genom vilket man talar om för elever och föräldrar vad man ska kunna. Det är helt uppenbart att de elever som misslyckas på högstadiet och gymnasiet aldrig har förstått vad som krävdes av dem.

Ingen människa vidareutvecklar eller ändrar sitt sätt att tänka utan anledning. Skolans kunskapsmässiga ansvar borde vara att ge varje ung människa, oberoende av social och kulturell bakgrund, en rimlig chans att bli litterat (vilket är mycket mer än teknisk avkodningsförmåga) och att erövra ett abstrakt och obundet tänkande. Detta är nämligen miniminivån för att förstå det extremt litterata samhälle vi lever i och för att kunna hantera en representativ demokrati.

Utan en godkändnivå har skolan inget resultatansvar. Utan resultatansvar framstår alltför lätt alla elevmisslyckanden som individproblem. Utan resultatansvar får skolan svårigheter att hävda sitt resursbehov. Vare sig vi har en skola utan prov och betyg eller en skola med relativa betyg så innebär det en skola utan resultatansvar.

Vilka elever drabbas hårdast av det?

Att ange en kvalitativ godkändnivå i alla ämnen, genom att utgå ifrån lärarerfarenhet och i ord formulera lärares intuitiva kunnande (”tacit knowledge”) är möjligt. Lärare i ett flertal ämnen har gjort det i lönndom de senaste 30 åren. För godkänd och eventuella betyg däröver bör krävas en grundläggande förståelse av kunskapsområdets karaktär från dess kärna till ett vidgande av sammanhanget. Kvalitativa kriterier utgör grunden för kunskapsutveckling. På basis av detta kan från central nivå en konstruktiv diskussion initieras för att så småningom kunna redovisas på ett enkelt och begripligt sätt för elever, föräldrar och uppdragsgivare.

(Sammanfattning av dragning inför Riksdagens Betygsberedning. 11 april 1991 kl 13) Ref: ”Betyg – men på vad? ” Vad krävs nu?”  HLS-förlag tel 08-737 56 62. SOU 1992:59 ”Läraruppdraget” Allmänna Förlaget tel 08-739 96 30

© Bo Sundblad, bo.sundblad@bibo.se, http://www.bibo.se

Min kommentar: ”Betygssystemet bestämmer kunskapssynen i proven.” Ingen ställer upp på detta av den pedagogiska forskningen eller av PIE. Ändå är detta grundläggande pedagogik. Mycket märkligt tycker jag.

”Utan en godkändnivå har skolan inget resultatansvar. Utan resultatansvar framstår alltför lätt alla elevmisslyckanden som individproblem. Utan resultatansvar får skolan svårigheter att hävda sitt resursbehov. Vare sig vi har en skola utan prov och betyg eller en skola med relativa betyg så innebär det en skola utan resultatansvar.”

Läs igen! Lärare – läs igen och fundera. Prata med dina kollegor, läs igen tillsammans. Läs igen. Prata! Vad betyder detta för er!

Denna text är en text att diskutera ute på skolorna. En text för att vrida ur kniven från PIE:s hand. Ta makt och kontroll över pedagogiken i ditt klassrum och på er skola. Sprid denna text! Dela blogginlägget!

Referenser
http://www.bibo.se

Gustavsson, Måhl, Sundblad: Betygssättning – en handbok

Gustavsson, Måhl, Sundblad: Prov och arbetsuppgifter – en handbok

Per Måhl: Betyg men på vad?

Per Måhl: Vad krävs nu?