Frysbox även i framtiden för lärarkåren?


Skolverket presenterade det nya förslaget på reviderade kursplaner onsdagen 25/9-19. Så här skriver Skolverket: ”Vad är målet med revideringen?

Målet med revideringen är att ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i lärares undervisning. Målet är också att kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärare sätter betyg. Revideringen ska på så sätt stärka möjligheten att skapa god kvalitet i undervisningen och ge bättre förutsättningar för lärare att sätta betyg utifrån ett bredare betygsunderlag.

De största förändringarna i förslagen är att

  • fakta och förståelse betonas tydligare
  • kurs- och ämnesplanerna i högre grad är anpassade efter ämne, stadium, skolform och undervisningstid eller poängomfattning
  • progressionen mellan stadierna i grundskolan och mellan de olika kurserna på gymnasial nivå i ett ämne är tydligare
  • kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade.

Våra förslag utgår från de riktlinjer som vi presenterade och tog in synpunkter på i januari 2019.”

Min kommentar: Really?

I Skolvärlden 1/11-2019 skriver Kristdemokraternas (KD:s) skolpolitiska talesman Gudrun Brunegård om Skolverkets förslag till nya kursplaner. Så här skriver hon: ”Skolverkets förslag till nya kursplaner, där man till att börja med ville ta bort all undervisning om antiken i grundskolan, skapade stor debatt. Efter livliga protester backade Skolverket. Antiken ska ligga kvar i kursplanerna.

Men andra märkligheter har hittills inte fått lika stor uppmärksamhet.

Framtida elever riskerar att få bristfälliga möjligheter att tillägna sig sakkunskaper i historia. Antalet punkter om den historiska händelseutvecklingen minskas kraftigt. Den vardagligt lättillgängliga historien har tonats ned och ersatts med mer abstrakta resonemang om hur historien kan användas för olika syften, så kallat ”historiebruk”. Detta är i sig betydligt mer avancerat, i synnerhet för barn med svaga faktakunskaper.”

Och Brunegård har helt rätt. Men tänk, nu talar om stoffet – alltså vad skolan ska lära ut. Ännu värre är det med Skolverkets förslag när det gäller kunskapskraven. Faktiskt rent ut sagt katastrof om ni frågar mig.

Svensk skola regleras av läroplanen och skollagen. Läroplanen är uppdelad i olika delar, bland annat kunskapskraven. I kunskapskraven definieras vilka kunskaper svenska elever har rätt att uppnå i årskurs 3, 6 och 9.

Under många år har det pågått en debatt om huruvida svensk skolas kursplan varit begriplig. I media har detta tagit sig utryck i att skolans likvärdighet varit bristfällig och att betygssättningen hos den svenska lärarkåren inte hållit sig till gällande regelverk. Dessvärre har debatten varit osaklig och okunnig då bakomliggande orsaker till skolans brist på likvärdighet och rättssäker betygssättning inte har granskats.

När svensk skola gick från relativa betyg till kunskapsstandardbetyg i och med kursplanen Lpo 94 avhände sig Skolverket att fortbilda lärarkåren. Trots att hundratals miljoner var avsatta i fortbildningsresurser för lärarkåren kunde Riksdagens Revisorer vid granskning av Skolverkets genomförande (2006) konstatera att dessa miljoner fortfarande fanns på Skolverkets konto. Samma procedur återupprepades vid införandet av kursplanen Lgr 11. Skolverket anordnade en stor mängd seminarier kring Lgr 11, men dessa fortbildningsinsatser rörde endast Lgr 11:s form och det som sades om kunskapskraven innehöll uppenbara felaktigheter i förhållande till gällande regelverk. Åter igen lämnades lärarkåren i sticket.

Det problematiska är just att innehållet i Lgr 11:s kunskapskrav är så abstrakt formulerade att tolkningsutrymmet, det vill säga den godtyckliga tolkningen hos den enskilda läraren, är i det närmaste oändligt. Det kan inte bli annat än stor brist på likvärdighet. 

Våren 2018 uppmärksammade Sveriges Radios P1 frågan om likvärdig bedömning. I intervjuer med bland annat vårdnadshavare som ville hjälpa sina barn med skolarbetet framgick det tydligt att de intervjuade inte begrepp vad det var som krävdes av eleverna i årskurs 9. Dessa radioinslag fick för första gången genomslag på debatten om kunskapskravens formulering. Förutom att kunskapskraven var abstrakta var avsaknaden av grundläggande kunskaper en het diskussion. Det framgick även tydligt i denna radioserie att Skolverkets tjänstemän hade genomfört Lgr 11 efter eget tycke och smak och inte enligt de direktiv som regering och den statliga utredningen angav. Detsamma gällde införandet av Lpo 94. Tjänstemannaväldet fick ett ansikte. Efter radioreportagen fick Skolverket ett nytt uppdrag att arbeta fram tydligare kursplaner som skulle säkerställa att det gick att begripa innehållet. 

Onsdagen 25/9-19 presenterade Skolverket sitt förslag till reviderade kursplaner, med tillhörande kunskapskraven. Omgående uppstod en högljudd debatt eftersom Skolverket hade valt att plocka bort Antiken ur det centrala innehållet, den del av läroplanen som reglerar vad skolan ska undervisa om. I media och i social media var stormen mot Skolverkets förslag massiv och till slut backade man och Antiken blev åter en del av kursplanen.

Det var tydligt att Skolverket ville förskjuta fokus från kursplanens verkliga problem – kunskapskraven. Genom att medvetet plocka bort Antiken och därmed få igång en argsint debatt skapades en perfekt dimridå bakom vilken Skolverket kunde genomföra de reviderade kunskapskraven utan diskussion om dess innehåll. Ifall ifrågasättande senare skulle uppstå kunde verket bara hänvisa till remissrundan och att ingenting hade kommit upp.

Här har vi det verkliga problemet. Av de redan dåliga kunskapskraven har Skolverket producerat ett ännu sämre dokument. Istället för att ändra grundprinciperna för de feltänkta kunskapskraven har man försökt att stryka i texten. Resultatet har blivit en ännu mer abstrakt text som är obegriplig – i kunskapskrav efter kunskapskrav. För att illustrera detta har jag valt ut ett exempel ur kunskapskravet för betyget E i slutet av årskurs 9 i historia. Av utrymmesskäl är det inte hela kunskapskravet.

Lgr 11
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

”Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.”

Reviderat förslag
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland, Förintelsen. Eleven ger exempel på orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för enkla resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.

I hierarkien mellan betygen E, C och A är en av formuleringarna att eleven visar grundläggande, goda eller mycket goda kunskaper. Var går gränsen mellan grundläggande och goda? Hur ska de enskilda lärarna i t.ex. Bagarmossen, Vällinge eller Arvidsjaur kunna avgöra skillnaden? Eftersom lärarkåren hittills inte har fått någon utbildning gällande bedömning och det är svårt att tro att någon sådan fortbildning för lärarkåren uppstår omgående. 

Vilka händelser och aktörer ska läraren undervisa om, bortsett från förintelsen? Vilka förändringsprocesser och vilka tidsepoker ska behandlas? Vilka historiska begrepp ska läraren ha med i sin undervisning? 

Det hela blir inte så lite komiskt. Här har vi just haft en vild debatt om huruvida läraren skall gå igenom flodkulturerna och antiken eller ej och sedan berörs det över huvud taget inte i referenspunkterna för bedömningen av elevernas kunnande. 

På samma abstrakta sätt som angivits i exemplet ser det ut i kunskapskrav för samtliga ämnen. Vilken lärare och vårdnadshavare som helst kan reagera på att det blir godtyckligt och media kan fortsätta att häckla lärarkåren för att de är så usla på att göra likvärdiga bedömningar. Att själva systemet i sig är boven i dramat är det ingen som uppmärksammar och Skolverket får flyga under radarn fast de är ytterst ansvariga för preciseringen av uppdraget och ansvaret.

Det kommer kosta på att vända svensk skola men det är dessvärre den tuffa vägen som alla behöver vandra. En helt ny kursplan är ett måste där grundläggande kunskaper finns definierade och där de högre kunskaperna, så som analysera och reflektera, är hierarkiskt ordnade efter betygsstegen.

Skolverkets tjänstemän som redan 2011 gick emot regerings tydliga intensioner att få till en tydligare läroplan har fått möjligheten att revidera dessa. Resultatet blev som väntat mer av detsamma. Det är nog dags för regeringen att ta i med hårdhandskarna och i konsensus med övriga riksdagspartier komma överens om vem som ska få uppdraget att ta fram en ny läroplan. Förvisso är det Skolverket som har beslutanderätten om kunskapskraven men om svenska riksdagspolitiker vill att skolan ska vara likvärdig och att lärarnas status ska öka behöver denna rätt dras tillbaka. Annars kan svensk skola fortsätta sin kräftgång.

Min kommentar: Antas Skolverkets förslag till kursplan kommer det gå åt helvete även fortsättningsvis – ursäkta franskan. Är det verkligen så att Skolverkets tjänstemän inte begriper vad fakta och tydligare är? Eller är det något som jag har missat?

Fler jämförelser mellan nuvarande kunskapskrav och reviderat förslag i flera ämnen finns att granska i referenslistan.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärarnas arbetsuppgifter (USK:en)!

Referenser
Jämförelse lgr 11-reviderade lgr 11

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper” | Skolvärlden

2 reaktioner till “Frysbox även i framtiden för lärarkåren?

    1. Hej Pär,

      Jag håller med dig om att Skolverket är konstigt, men jag känner till flera personer på Skolverket som har jobbat ute i skolan. Så det finns nog flera. // J

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s