Hur tänkte Skolverket när antiken skulle strykas?


Jag var ju ganska tidigt ute med att jag trodde att den planerade strykningen av antiken var en fint från Skolverket. Genom att slänga antiken som köttben till lärarkåren och media kunde Skolverket flyga under radarn och slippa stå till svars för att de redan usla kursplanerna blev urusla i det nya reviderade förslaget till kursplaner som presenterades i september 2019. Alltså en klassisk fokusförflyttning. En del personer tyckte nog att jag var lite väl konspiratoriskt lagd när jag lade fram mina argument, men denna känsla har jag faktiskt haft kvar – det är nog så att Skolverket inte ville ha någon skärskådning av kursplanerna. Om politikerna i riksdagen godkänner Skolverkets förslag vet jag inte hur det ska sluta. Katastrof är nog rätt ord. Dessvärre är jag desillusionerad på området och har redan skrikit mig hes.

En god vän till mig lade fram en intressant tanke och underlag för ett eventuellt blogginlägg. Huruvida det är ett alternativ till mina tankar om Skolverkets strykning eller om det visar på tjänstemännens inkompetens eller brist på verklighetsförankring låter jag vara osagt, det får varje betraktare själv ta ställning till.

Så här lyder i alla fall historien. Skolverket väljer att plocka bort antiken ur det centrala innehållet i det reviderade förslaget till Lgr 11:s kursplan. Historielärarna går i taket. Media och historiskt intresserade personer hakar på och det blir rena rama High Chaparall. 

Kommer ni ihåg berättelsen om Narcissus? En historia från antiken. Så här går det att läsa i Wikipedia: 

”Narkissos (lat. Narcissus) var inom grekisk mytologi en vacker yngling. Han var son till flodguden Kefissos och en najad. Narkissos var så underbart vacker att vem som än såg honom greps av kärlek, men problemet var att han avvisade varje kärlek. En dag blev kärlekens gudinna Afrodite ursinnig på Narkissos, då han hade avvisat både den unga flickan Echos och andra nymfers kärlek. Under en jakt kom Narkissos till en silverklar källa, där han lutade sig ner för att dricka dess vatten. Då såg han i vattnet en förtjusande yngling, som i själva verket var hans egen skepnad. Afrodite kom då på att låta honom förälska sig i sin egen avbild. Hans öga blev aldrig mätt på att se den strålande avbilden, så en dag sträckte han ner sina armar i vattnet för att krama om den vackre mannen nere i vattnet, men han kunde aldrig nå honom. På det sättet plågades han av evig längtan och kände att döden var nära. Han lutade då ner sitt trötta huvud mot gräset, och när utandades sin sista suck, så stod där en blomma, den vita narcissen, en pingstlilja. Gudarna hade förvandlat honom till en blomma, som för alltid skulle påminna om honom. Det var på det sättet Narcissus dog av sin kärlek till sig själv.”

Narcissus har många följare i vårt samhälle. Kanske 50% av dagens unga tonårstjejer skulle helst av allt bli influensers till yrket. Dagens ungdomar jagar ”likes” på sociala media. ”Har det hänt något i mitt liv?”, undrar 15-åringen och sliter upp mobiltelefonen efter skolans slut eller i värsta fall mitt under lektion.

KIK, Snapshat, Instagram och ibland Facebook (kanske inte så värst vanligt bland kidsen) skannas igenom. Vad har hänt? Bilder sprids och delas. Ankläppar, kläder, frisyrer och utseende kommenteras. Schysta biceps och osedvanligt fräscha kroppar. Vilka bomber!!! Men hur är det egentligen där inne? I själen? Självförtroende och självkänsla?

Aldrig någonsin har vårt samhälle kryllat av så många Narcissus. För det är ju din bild utåt som räknas och det är viktigt att älska sig själv och lämna ut denna självbild till hela världen. Ifall självbilden stämmer eller inte – huruvida den rimmar illa med själen är en annan femma.

Kanske visste svenska historiker detta? Kanske förstod de att vi kan lära oss väldigt mycket av historien, alltså mellanmänskliga relationer och mänskligt fungerande. Kanske var lärarna som stod på historieämnets barrikad förkämpar för att dagens och morgondagens samhälle? För hur ska vi förstå varandra och omvärlden om vi inte förstår oss själva och den historiska kontext och historiska medvetande vi befinner oss i?

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärarnas arbetsuppgifter (USK:en)!

Referenser
https://johankant.wordpress.com/2019/11/12/frysbox-aven-i-framtiden-for-lararkaren/

https://johankant.wordpress.com/2011/03/19/kursplanerna-i-lgr-11-lagger-lararkaren-i-frysbox/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s