Visst finns det pengar


Under delar av 2018 och hela 2019 har Tankesmedjan Balans (TB) varit i ropet. Som en nagel i ögat på kommunala makthavare har TB gång efter annan granskat Sveriges kommunala budgetar. TB har konstaterat systematiska ekonomiska neddragningar, även om kommunerna har kallat det för effektiviseringar eller andra benämningar i akt och mening att flytta fokus från att tala om besparingar. TB har tydliggjort hur Sveriges kommuner istället har talat om att man satsar på skolan, när det i verkligheten handlar om regelrätta besparingar på verksamheten.

Jag har personligen känt till detta sedan många år tillbaka och minns allt för väl hur jag var tvungen att dra ner på antalet anställda (säga upp) för att ha råd med de stora löneökningar för lärarna som uppstod för några år sedan. Lärarkåren behövde verkligen få upp lönerna och det var bra att detta skedde, men att det skulle ske på övriga anställdas bekostnad var mindre klädsamt. Eller att skolorna fick/får betala hyror som har varit helt uppåt väggarna – nästan marknadsmässiga. Huvudman ger ökad elevpeng med ena handen och tar tillbaka lite mer med den andra handen, t.ex. i form av omfördelning av resurser, exempelvis ökade hyreskostnad. Kommunal logik kan man säga.

TB tar också upp hur olika kommuner har betalt ett gäng miljoner i konsultkostnader. Det kan vara konsulter som jobbar med ledarskapsfrågor, IT eller organisation. Eller för den skull hela den digitaliseringsvåg som skett där både dyra paddor och datorer ska betalas samt fortbildningen kring digitalisering. För även om fortbildningen ingår i kontraktet med IT-företaget så glöms det lätt bort att det faktiskt är en kostnad när all personal är borta på fortbildning. Om man bortser att utbildningsinsatsen läggs som en kostnad på varje enskild datorenhet, eller som en separat post, så glöms det bort att lärartid, lokaler och lunch/fika också kostar. Många bäckar små blir till miljoner.

Lördagen 4/1-20 skriver läkaren Lars L Gustafsson i Dagens Nyheter (DN) hur konsulter inom det digitala journalsystemen vill sälja på sjukvården system för 2,2 miljarder kronor – bara inom Stockholm. Gustafsson menar att sjukvården själva skulle behöva ta kontroll över processen att tillgodose sina behov. Jag behöver väl inte påminna alla om de fruktansvärda konsultkostnader som Nya Karolinska sjukhuset i Solna, nästan en miljard kronor.

Jag bor i Stockholm stad, Sveriges största skolkommun. Stockholm har tidigare uttryckt att de ska ha en skola i världsklass. Kanske var det därför staden satsade 700 miljoner på att ta fram en egen digital skolplattform. Att det skulle gå åt helvete med så mycket pengar i budget var det nog ingen som räknade med. Nu kanske den totala kostnaden har passerat en miljard för detta projekt, men ändå fungerar inte skolplattformen helt och fullt som det var tänkt. Det har flera av mina vänner som har barn i kommunala grundskolan bekräftat. Samtidigt drar Stockholm ner på skolpersonal på grund av att man behöver spara. Som skattebetalare i Stockholm stad blir jag ju lite upprörd över att mina inbetalade skattepengar går till något slags ”försöksprojekt”. Hur mycket personal skulle man kunna fått för dessa pengar? I runda slängar 130 lärare eller 230 lärar- eller resursassistenter. Väl använda skattepengar? Nix, inte om ni frågar mig.

Men om jag stannar här med beskrivningen av hur det faktiskt kom se ut inom den offentliga sektorn. Det beskrivs ju i debatten att det råder ekonomisk kris i landets kommuner. Stämmer det verkligen? Ja visst är det så, men vad beror det på? Utan att vara ens i närheten så skarp som Åsa och Markus på Tankesmedjan Balans så vill jag peka på några faktorer.

Upphandling
Den kommunala upphandlingen måste vara ett skämt. Hur svårt kan det vara att göra en lista över vad som exakt önskas med tydligt produktnummer och därefter skriva avtal med den billigaste leverantören? Inga tillägg och inga krusiduller. Och därefter kolla upp att leverantören håller sig till avtal. Då skulle vi slippa betala 5000 kronor för en skrivare som egentligen kostar 800 kronor på Media markt. Eller betala 14 000 kronor för en padda som egentligen kostar 4 500 kronor. ”Ja, men det ingår ju service i dessa avtal”, säger IT-leverantören. Service på vad? De flesta datorer och paddor håller mer än tre år utan att något mer än uppdatering av system behöver göras och detta sköts av kommunala IT-tekniker alternativt en IT-ansvarig på skolan. Så man betalar för något som inte behövs. 

Nej, upphandling är en katastrof och jag begriper inte hur förvaltningschefer och för den skull kommunala politiker inte är rädda om skattebetalarnas pengar. För mig är det en gåta att denna brist på kompetens kan fortgå år ut och år in. 

Digitalisering
Klart att vi ska hänga med i samhällets utveckling och det är verkligen så att datorer, paddor, smartboards och robotar har kommit till skolan för att stanna. Men om det inte finns någon pedagogisk efterfrågan av elektroniska enheter eller om eleverna saknar grundläggande kunskaper,  t.ex. läsa, skriva och räkna – vad ska man då med datorer och paddor till? ”Skriva sig till läsning”, påpekar någon. ”Det finns skitbra räkneappar”, säger någon annan. Visst, om det finns en pedagogisk tanke som kommer från läraren är det super, men om det är så att räkneappen ska ersätta lärarens undervisning så blir skolan läromedelsstyrd går den pedagogiska meningen med appen förlorad. Att dunka in digitala hjälpmedel med enheter och fortbildning, utan att det finns en pedagogisk tanke eller behov – dessutom med rejält saltade fakturor, är ju direkt slöseri med skattemedel. Hur kan det komma sig att höjdarna i Silikon Valley låter sina barn gå i en IT-fri skola? Vad är det dessa IT-bossar har förstått som inte kommunala politiker och tjänstemän har begripit?

Lägg därtill alla dyra program som kommunen måste ha för schemaläggning, närvarokontroll, kränkningsärenden, incidentrapportering, kommunikation, ekonomihantering. Det blir väldigt många miljoner – kanske hundratals varje år för medelstora och stora kommuner. 

Dåliga avtal
Inte nog med att upphandlingsenheter brister, det finns avtal med enskilda aktörer som är rena rama rånet. Utan att peka ut någon (vilket jag ofta gör) skulle jag vilja påstå att det finns många avtal med externa leverantörer där skola och kommun erbjuds en rad tjänster som utnyttjas bara till en bråkdel. Det kan vara god kvalitet och bra verksamhet som erbjuds, men på grund av att tjänsterna inte används kostar det väldigt mycket. Jag talar här om miljontals kronor varje år. Det kan handla om avtal för appar som inte används, besök på museum som inte blir av, 4H-gårdar där endast ett fåtal besök genomförs eller kulturavtal som inte utnyttjas. Skattemedel som går ut till privata aktörer, som förvisso kan erbjuda bra tjänster och produkter, men där skolan inte riktigt kan eller vill sticka iväg  på utflykt av olika anledningar. För att inte tala om hur många hundratals miljoner som går till sockrade avtal till privata migrationsboenden eller HBV-hem. Eller för den skull miljarder till friskolor som varje år tar ut hundratals miljoner i vinst. Dyrt!

Overheadkostnad (OH)
Varje år betalar skolan OH. Egentligen handlar det om alla kostnader som förvaltningen har och som dras på skolpengen för att finansiera sin egen verksamhet. Exempelvis löner, konsulter, lokaler, drift och annan övergripande kommunal verksamhet. Vet inte riktigt hur det fungerar hos privata aktörer. Hur mycket OH läggs på för IT? Svar: Väldigt mycket! Hur mycket får skolan betala för lokalerna? Svar: Sergels torgs hyror i bland. I många fall väldigt mycket. Hela detta område skulle det kunna borras i, för här finns det mycket att finna. 

En fråga som jag inte tänker ha någon djupare diskussion kring men som jag ständigt förundras över är det ständiga byggandet av cirkulationsplatser och ombyggnad av väg. Långsamma är dessa vägarbetare – inte direkt betalt på ackord. Hur många miljoner extra kostar inte denna ineffektivitet. Har någon hört talas om en kommunal vägarbetare som har drabbats av utmattningssyndrom? 

Nu har jag tagit upp några exempel och det finns väldigt mycket mer att borra i för den som är intresserad. Tänk om kommuninvånarna visste vad politiker och tjänstemän gjorde med deras skattepengar – hur skulle de reagera? 

Kom inte och snacka om att det inte finns pengar, för visst finns det pengar, men dessa läggs på fel saker!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärarnas arbetsuppgifter (USK:en)!

Referenser

HOME



Dumpa konsultjättarna – återta digitala kontrollen

‘Major distraction’: school dumps iPads, returns to paper textbooks

 

3 reaktioner till “Visst finns det pengar

  1. Det där med den kommunala upphandlingen är på pricken! Den kännetecknas av en tragisk kombination av godtrogenhet och inkompetens. Man kan inte förvänta sig att leverantörerna av tjänsterna och produkterna skall arbeta altruistiskt; de är företag som, helt enligt aktiebolagslagen, skall verka för så stor vinst som möjligt för ägarna.

    1. Hej Bernt,

      Tyvärr verkar det finnas en godtrohet rakt inom när det gäller tjänstemän. Vem tecknade avtalet för Migrationsverkets boende med de privata entreprenörerna? Helt otroligt hur många hundratals miljoner Bert Karlsson med fler har tjänat. Skrämmande. Och uppföljning av att man följer avtal – hur är det med det? Illa!

      1. Ja, och min kommun blev rikskänd för några år sedan när en turistsatsning gick i stöpet, med en förlust på bortåt 100 miljoner. Den präglades helt klart av entusiasm, godtrogenhet och inkompetens. Nämnde Karlsson var med i spelet där också.

        Jag har inte långt till pensioneringen, så jag lär inte få chansen att arbeta i en återupprättad skola. Men med det perspektiv jag har känner jag att jag föredrar ett stelbent och byråkratiskt sätt att styra skolan, som det var på den statliga tiden, framför dagens system med inkompetenta småpåvar på 290 ställen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s