Det här blogginlägget handlar om den rapport som beställdes av regeringen om en slags kartläggning av betygsläget, både nationellt och internationellt. I Vetenskapsrådets namn kom rapporten ut 2015, författad av ett gäng betygsmotståndare med Christian Lundahl i spetsen. Per Måhl har läst rapporten och kommer med svidande kritik över hur medvetet ohederlig den är skriven. Jag blir förbannad över att det får gå till på detta sätt.
För att göra karriär inom den pedagogiska sfär, som på något sätt är kopplad till skolan, måste du vara betygsmotståndare. Om du visar dig positiv till betyg stoppas du i din karriär. För att visa att du står för betygsmotstånd och därmed slipper bli utfryst förväntas du göra ett visst antal utspel i debattinlägg, artiklar, uttalanden eller böcker. Att det skulle handla om vetenskaplig hederlighet kan ni glömma, här handlar det om en inrotad ideologi.
Det finns en del person som kämpar emot, inte av ideologiska skäl, utan av anständighetsskäl. Kanske för att man tror på demokrati, eller för att man tror på vetenskap och hederlighet. Jag är en sådan person. Kanske blir jag ibland lite väl tjatig, men jag har insett att om jag påtalar samma sak om och om igen – år ut och år in, så kanske det går att uppmärksamma missförhållanden. En annan person som kämpar på mot ett förljuget etablissemang är Per Måhl.
När etablerade forskare vill skriva något slänger de bara ihop en rapport och skickar den till de myndigheter som är berörda. Och eftersom de är etablerade forskare, ibland professorer, tas deras text som sanning. Men är det på detta viset? Nej, inte om ni frågar mig. För det fuskas och fibblas med det mesta. Det har jag visat konkreta exempel på hur många gånger som helst. Nu har även Per Måhl påtalat stora brister i rapporten ”Betygens geografi” skriven 2015 på uppdrag av Vetenskapsrådet. Författarna är Christian Lundahl, Magnus Hultén, Alli Klapp och Larissa Mickwitz.
Vetenskapsrådet – ska det vara vetenskapligt då? Ska det vara tillförlitligt? Går det att lita på att det inte blir en ideologisk smörja? Nej, titta på namnen på författarna och förstå att det blir ideologi. Och Per Måhl har en hel del kritik att framföra. Om vi tittar lite snabbt på vad Måhl är kritisk mot så går det att läsa följande:
”Sammanfattning:
I det följande granskas kapitlet ”Betygens effekt på motivation och lärande” i rapporten BETYGENS GEOGRAFI. Av granskningen framgår att kapitlet har metodologiska brister. De ingående studierna ger inte stöd för de slutsatser som dras. Bristerna kan sammanfattas så här:
- Det framgår inte huruvida de betyg som avses är norm- eller kunskapsrelaterade.
- Det framgår inte huruvida de betyg som avses är uppgiftsbetyg eller terminsbetyg.
- Det framgår inte huruvida de betygssatta uppgifterna är utformade enligt Mätmodell eller Kunskapsstandardmodell.
- Termerna summativ och formativ bedömning används på ett värderande sätt
- De ingående studierna ger inte stöd för slutsatsen att betyg generellt får negativa effekter för yngre och lågpresterande elever
- De ingående studierna ger inte stöd för slutsatsen att effekter av betygssättning varierar med ålder och prestationsnivå
- Rapporten är inte anpassad till tidigare forskning på området.
Eftersom slutsatserna har rönt uppmärksamhet i och utanför skolan och riskerar att få konsekvenser är det angeläget att peka ut bristerna.”
Alltså, Per Måhl pekar ut en hel del felaktigheter i rapporten. Frågan jag ställer mig är om de som läser rapporten kan något ingående om norm- och/eller kunskapsrelaterade betyg? Om inte, kan det finnas en uns risk att läsarna av rapporten tror att Lundahl och gänget verkligen visar upp ”sanningen”? Frågar ni mig så är det självklart att Lundahl med polare lurar upp vem som helst på läktaren. Detsamma när man blandar uppgiftsbetyg och terminsbetyg utan att tydlig definiera eller när de olika mättraditionerna definieras. Christian Lundahl och Co visar sig vara riktiga demagoger, som vänder och vrider på text, ord, begrepp, forskning, studier och rapporter för att gagna sitt eget syfte – motverka betyg.
För det handlar om att förvirra, inte tala ärligt, vara oredlig, byta fokus, sprida lögner, inte använda sig av grundläggande vetenskapsmetodik – bara för att med varje medel motverka läroplan, betyg, resultatuppföljning. Att få det hela att inte fungera. Kan man i eget syfte måla upp en bild som inte stämmer eller byta fokus för att uppnå sitt syfte gör man det. Och förlorarna? Eleverna, lärarna, rektorerna, skolan, samhället – ja hela Sverige. För att några pedagogiska höjdare sitter på tolkningsföreträdet och alla tror de har rätt. Så här avslutar Per Måhl sin rapport:
”Avslutning
På uppdrag av regeringen genomförde Vetenskapsrådet under 2014 ett projekt, SKOLFORSK där man i metastudier kartlade svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Projektets rapporter skulle användas av Skolforskningsinstitutet. Författarna till rapporten ”Betygens geografi” menar sig ha studerat ”betyg och betygssättning i relation till elevers kunskapsutveckling” och hur ”betyg ur ett elevperspektiv påverkar självbild, motivation och lärande”. Men kapitel 1 har metodologiska brister. Det framgår inte huruvida de ingående studierna gäller uppgiftsbetyg, eller termins- och slutbetyg. Det framgår inte huruvida termins- och slutbetyg är norm- eller kunskapsrelaterade. De ingående studierna är inte kategoriserade så att det framgår hur examinationsuppgifter är utformade och vilken information elever har fått inför och efter ett bedömnings- eller betygstillfälle. Termerna formativ och summativ bedömning är inte definierade och resultaten är inte förankrade i tidigare forskning.
Bristerna har medfört att två av rapportens slutsatser — (1) att yngre och lågpresterande elever påverkas negativt av betygssättning och (2) att effekterna av betyg generellt kan återföras på skillnader i ålder och prestationsnivå — saknar stöd i de ingående studierna. Båda slutsatserna är övergeneraliseringar som riskerar ge underlag för felaktiga beslut.
I rapportens inledning står: ”Sverige är sannolikt det land i Europa där frågan om betyg debatterats mest det senaste halvseklet och där betygssystemet genomgått fler förändringar än i andra länder”. (s 5) Det är sant. Termins- och slutbetyg har debatterats och resonemangen och slutsatserna i BETYGENS GEOGRAFI, har uppmärksammats i media. Till exempel så har Christian Lundahl hävdat att rapporten ger stöd för att en tidigare betygsstart får negativa effekter. Det är inte sant. Rapporten ger inte heller stöd för att förbättra examinationsuppgifter, uppgiftsbetyg och gensvar och den ger inte underlag för vidare forskning. Eftersom rapportens slutsatser sprids och påverkar politiker, lärare och allmänhet är det angeläget att de metodologiska bristerna i kapitlet ”Betygens effekt på motivation och lärande” synliggörs och uppmärksammas. /Per Måhl”
Per Måhl har skickat sin text till:
• Skolforskningsinstitutet
• Skolkommissionen
• Skolverket
• Skolinspektionen
•Utbildningsdepartementet
• Lärarnas riksförbund
• Lärarförbundet
• Skolledarförbundet
Jag hoppas verkligen att någon reagerar på det som Per Måhl tar upp, för det kan inte få gå till på detta sätt. Här behövs det verkligen en granskning av dessa forskare och titta på vad de gjort i rapporten Betygens geografi, men även hur det går till när de forskar. Hur länge ska svensk skola bli bortkollrad? Hur länge ska lärare bli lurade? Av Mats Ekholm, Hans-Åke Scherp, Steve Wretman, Ingrid Carlgren, Inger Eriksson, Vivi Lindberg, Christian Lundahl, Alli Klapp? Som ni ser, det har pågått sedan i slutet av 90-talet, då Scherp åkte landet runt och ”förmedlade det goda budskapet” på uppdrag av Skolverket. Eleverna skulle söka sin egen kunskap (PBL) och det var motivationen hos eleven som skulle vara det centrala i skolan. Bu för betyg! Och sedan har det bara fått fortgå. Steve Wretman åkte landet runt och ”förmedlade det goda budskapet” på uppdrag av Grundskoletidningen, men i Skolverkets utgivning gick det att köpa Wretmans böcker. Bu för betyg! En medveten misstolkning att mål att sträva skulle ligga som grund för bedömning basunerades ut landet över. Förvirringen bland lärarkåren var total. Och sedan kom Christian Lundahl och ”förmedlade det goda budskapet”. Bu för betyg! Jo, för summativ bedömning var ”bad guy” och formativ bedömning var ”good guy” och så polariserade han. Och Butler 1988 visade på att betyg var dåligt för inlärningen. Dubbelbu för betyg! Att det sedan förekom ett regelrätt pedagogiskt krig mellan behavioristen Thorndike och pedagogen Dewey gjorde att alla som lyssnade på Christian Lundahl eller läste hans bok Bedömning för lärande, kvickt som attan tog ställning för Dewey. Oups – glömde Lundahl att berätta att denna konflikt skedde i början av 1900-talet i en helt annan tid. En liten bagatell – eller?
Jag har skrivit många blogginlägg där jag konkret visar upp vad det är Lundahl, Scherp, Vretman och de andra har gjort för att skada svensk skola. Där de går ut och säger ”Forskningen säger”, men så är det inte forskning, utan ett ideologiserad bild med trådar in i forskning, vars vetenskapliga förankring inte ens stämmer. Tillrättalagd, inte relevant, direkt lögn och så vidare. Så sitter man på docenttitlar eller professorsstolar. Bedrägeri skulle jag säga. Men INGENTING görs! Ingenting. Dessa lögnare får bara fortsätta år ut och år in.
Ska svensk skola någonsin resa sig och bli en verksamhet som vilar på forskning och beprövad erfarenhet behöver verkligen forskningen SKÄRPA sig! Och myndigheter och politiker börja reagera och agera.
Måste avslutningsvis ge Skolverket en stor eloge till den film som spelats in när det gäller betyg. Bra Skolverket!
För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan!
Referenser
Betygens geografi, vetenskapsråd
https://johankant.wordpress.com/2013/09/10/en-skola-at-helvete-del-8-christian-lundahl/
https://johankant.wordpress.com/2010/12/04/christian-lundahl-svavar-ut-om-betyg-igen/
https://johankant.wordpress.com/2010/12/30/pedagogiskt-natverk-del-2-scherp-1/
https://johankant.wordpress.com/2010/12/31/pedagogiskt-natverk-del-3-scherp-2/
https://johankant.wordpress.com/2011/01/07/pedagogiskt-natverk-del-5-wretman-1/
https://johankant.wordpress.com/2009/11/26/en-logn-sprids-over-sverige/
Hej Johan! Länken till Måhls kritiska rapport fungerar inte.
Hej Patrik,
Tack för återkoppling. Hoppas det fungerar nu. Trevlig helg! // Johan