Nytt poddavsnitt: Diskussion om läget kring friskolekoncernerna

Under hösten 2020 har diskussionen kring friskolekoncernernas växande formligen exploderat i media. I botten ligger boken De lönsamma som Marcus Larsson gav ut i maj. Under hösten kom Linnea Lindqvists bok En tickande bomb och när läraren Filippa Mannerheim skrev en debattartikel i Expressen gick debatten i spinn.

I ett poddavsnitt över telefon fick jag ett samtal med Marcus och Linnea.

Här nedan finns ett axplock av citat som är tagna ur några av de artiklar som florerat i media. Dessa artiklar har legat till grund för diskussionen mellan mig, Linnea och Marcus.

Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se, 20/8-18
”Skolvalet utnyttjas framförallt av familjer där föräldrarna har god ekonomi och hög utbildning. Resursstarka föräldrar vet har hur de ska orientera sig på skolmarknaden, de ställer sina barn i kö i tid till populära skolor, de kan hantera om barnen får långa resor och de har råd att flytta om det skulle krävas för att barnen ska kunna gå på den skola som de tycker är den bästa. Det är tydligt både i forskningen från IFAU och i avhandlingen Att navigera på en skolmarknad: en studie av valfrihetens geografi i tre skolor. Den senare en studie utförd vid barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, av Anna Ambrose som nu fortsätter sin forskning vid Örebro universitet.”

Linnea Lindqvist, Göteborgsposten 14/10-20
”Ända sedan regeringen Bildt införde friskolereformen 1992 har skolsegregationen ökat vilket OECD har kritiserat Sverige för vid upprepade tillfällen. Skolsegregationen beror på bostadssegregation och friskolereformen. Trollhättan är en kommun med omfattande problem. Det finns två fristående högstadieskolor utan nyanlända elever. Samtidigt finns det nio kommunala högstadieskolor som alla har nyanlända elever.”

”Föräldrarnas oro i Trollhättan handlar om att det ska komma elever från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till deras skolor. De uttrycker oro för att deras barn förväntas undervisa sina nya klasskamrater i svenska samt att det ska bli stökigare på skolorna. Ur ett individperspektiv förstår jag föräldrarna eftersom alla förändringar innebär oro.”

Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik, Dagens arena 23/10-20
Här handlar det inte minst om ett gediget opinionsarbete och utbildningsinsatser på sociala medier som dessutom inkluderar bokutgivning. Jag tänker här främst på några publikationer som utkommit på kort tid som lyckas förklara marknadiseringens mekanismer och dess konsekvenser på ett pedagogiskt och tillgängligt sätt. Dessa är De effektiva och De lönsamma från Tankesmedjan Balans och En tickande bomb av rektorn Linnea Lindqvist. Medan boken De effektiva handlar om hur offentliga verksamheter drabbas av ständiga effektiviseringskrav och de konsekvenser det har för de som arbetar i verksamheterna, synliggör De lönsamma hur skolkoncernernas arbete och skolvalet leder till en sortering av eleverna och en negativ kostnadsutveckling för kommunerna.

Lindqvists bok kopplar däremot risken för utanförskap och kriminalitet till skolans materiella och ekonomiska förutsättningar; ett argument stöttat både av Lindqvists egna erfarenheter som rektor och statistisk information och som dignar av trovärdighet jämfört med en debattartikel som nyligen försökte förklara gängkriminalitet med kunskapsrelativism.”

”Sammanfattningsvis kan vi säga, med grund i både de ovanstående böckerna och forskningsresultat från flera forskningsfält, att skolan blir alltmer segregerad både avseende elevernas etniska och socioekonomiska bakgrund, deras kön och deras resultat. Skolorna blir med andra ord mer internt homogena avseende elevunderlaget och mer heterogena i jämförelse med varandra. Här samlar särskilt vissa friskolebolag på sig ”enklare” elever, det vill säga mer självgående och mer sällan i behov av särskilt stöd. Elevernas bakgrund och egenskaper spelar med andra ord allt större roll för deras resultat.”

Gunilla Svantorp (s), utbildningsutskottets ordförande i Expressen 16/11-20
Därför är det provocerande att när lärare, rektorer och forskare larmar och statliga utredare lägger fram en rad genomarbetade förslag för att öka likvärdigheten och minska skolsegregationen, så slåss friskolekoncerner och friskolelobbyn för sina höga intäkter i stället för alla barns möjlighet till en bra skolgång.”

Filippa Mannerheim skriver i Expressen 18/11-20
”Affärsmodellen är enkel: man köper upp mindre friskolor och införlivar dem i de växande koncernerna och går sedan i vinst genom att rikta marknadsföringen mot lättundervisade, självgående elever, genom speciella klädkoder, krav på högt tempo och stort eget driv eller genom engelska som studiespråk. Med ett utsållat, enklare elevunderlag, kan aktiebolagsskolorna dra ned på löner, lärartäthet, resurspersonal och – för att locka ännu fler lukrativa elevkunder – strössla med överbetyg för att visa på skolans ”höga resultat”.

När de lönsamma eleverna sugits upp av friskolan, står den kommunala skolan kvar med ett svårare elevunderlag och med helhetsansvaret för kommunens alla elever.”

Karin Pettersson i Expressen 22/11-20
”Ordet ni söker är korruption”

”Som Filippa Mannerheim påpekar: börsnoterade Academedia gör i år en vinst på 556 miljoner kronor före skatt, Internationella engelska skolan (IES) på 254 miljoner. I höstas rapporterade Svenska Dagbladet att den anonyma tyska investeringsfonden Paradigm Capital, placerad i skatteparadiset Luxemburg, lagt ett bud på just IES. Det är möjligheten att fortsätta kunna plocka ut skattepengar i takt med att koncernen expanderar, som lockar.

– Vi har över 200 000 barn som står i kö för att börja på Engelska skolan. En fantastisk siffra, sa finansmannen Jan Hummel till SvD.

Förstår ni hur sjukt detta är? En investeringsfond ser enorma vinstmöjligheter i att systematiskt spä på segregationen och undergräva jämlikhetstanken i svensk skola. Svenska politiker svarar med … ingenting. De måste se att detta är fel. Vad är de så rädda för?

Både grundarna av Academedia och IES har tydligt sagt att de tycker att idén likvärdighet i skolan är vänsterflum, trots att det är ett mål som är inskrivet i skollagen.”

ETC om Linnea Lindqvist bok En tickande bomb 23/11-20
”Elever som somnar av utmattning på lektionerna. Som tvingas flytta och byta skola när familjens andrahandskontrakt går ut. Som äter dubbla portioner av skollunchen på fredagarna för att de vet att det är det sista målet lagad mat de får på några dagar.”

Dagens Nyheter 25/11-20
”Skolverkets statistik från 2019 visar att nyanlända elever är ojämnt fördelade mellan kommunala och fristående skolor. I Stockholm, Göteborg och Malmö saknar 67 procent av friskolorna elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. Motsvarande andel bland de kommunala skolorna är 6 procent. 

Nyanlända elever placeras på kommunala skolor, om de inte aktivt söker till en friskola. 2016 införde regeringen en lagändring som var tänkt att skapa en jämnare fördelning av eleverna. Friskolor tilläts införa en särskild kvot för nyanlända, som av naturliga skäl saknade lång kötid.” 

”Ett större antal fristående skolor och ett fritt skolval har dock lett till att den etniska och sociala segregationen ökat. Det visar forskning som presenteras i utredningen ”En mer likvärdig skola”, som publicerades i våras. Enligt utredaren Björn Åstrand går elever med goda förutsättningar att lyckas i skolan i stor utsträckning på andra skolor än elever med sämre förutsättningar, vilket bidrar till stora skillnader mellan skolornas kunskapsresultat. 

– Det här är en väldigt oroande utveckling. Dels är det så att alla barn inte får samma chanser i svensk skola, trots att vi lovat att det ska vara så. Vi förlorar begåvning, och dessutom tappar skolan sin funktion som en mötesplats där vi lär oss förstå varandra, säger Björn Åstrand.”

Frågor till Marcus och Linnea

  1. För flera år sedan kom det kritik om skolsegregation, bland annat från OECD och IFAU. Många gånger skyllde man på bostadssegregationen. Men i och med Tankesmedjan Balans bok De lönsamma som kom i maj formligen exploderade debatten. Hur tror ni att det kommer sig att denna debatt har blivit så het just nu?
  1. Linnea, du har verkligen tagit debatten i media och genom din bok. Måndagen 30/11 var du i Aktuellt och debatterade mot en företrädare för Academedia. Hon berättade att det var andra gången som Academedia hade tagit ut vinst och att 150 miljoner i vinstuttag skulle sättas i samband med att koncernen omsatte 12 miljarder och att investerare nyligen slussat in 400 miljoner i koncernen. Det kan ju tyckas finfint, men är det inte en fokusförflyttning. Vinst har inte tagits ut i redan pengar utan använts för att bygga ett skolimperium? Eller?
  1. Marcus – du har ju tittat extra noga på Internationella Engelska skolan. Hur kan det komma sig att IES inte har några enheter i små samhällen utan är koncentrerade till stora kommuner?
  1. Tidigare fick friskolorna 85% av skolpengen för att de kommunala huvudmännen hade omkostnader som inte friskolorna har. Sedan gjorde Socialdemokraterna upp med Miljöpartiet i riksdagen om att höja skolpengen till 100%. Nu höjs förslaget att åter igen sänka procentsatsen. Många friskolekoncerner säger ju att måste ha 100% annars hotar de att lägga ner. Samtidigt finns många av de stora friskolekoncernerna representerade i andra länder som inte är så frikostiga som Sverige är när det gäller att dela ut skattemedel. Hur ska man förstå detta?
  1. Många av de elever som väljer (eller föräldrar som väljer) friskolor är lättundervisade. Det är elever som kommer från studiestark bakgrund och som har mycket stöd hemifrån. De resurssvaga eleverna blir kvar i den kommunala skolan. Beskriv hur det blir en segregation och en extra börda för den kommunala skolan!
  1. Linnea har uppmärksammat att de fristående skolorna inte tar emot så många nyanlända, vilka i sig är en resurskrävande grupp. Hur kommer det sig att det fungerar på detta sätt?
  1. Många föräldrar lockas av att IES har ordning och reda i skolan. Tydliga ordningsregler och konsekvenser för brott mot reglerna. Fokus på lärandet. Är det inte bra att erbjuda sådana alternativ när svensk skola många gånger misslyckas i trygghet och studiero? 
  2. Jesper Rönndal visade i satirprogrammet Svenska Nyheter hur den svenska medelklassen uttalar att de vill ha en grundskola som jämnar ut klassklyftor. Den svenska kompensatoriska skolan. Samtidigt sätter de sina egna barn i friskolor och vill verkligen inte att de ska gå i en kommunal segregerad skola. Hur ska man förstå att den svenska medelklassen säger en sak och gör något annat för egen del?

Länk till podd: https://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-28-diskussion-om-lget-kring-friskolekoncernerna

Nu har även ungdomar inom de borgliga partierna reagerat (Expressen 2020-12-10):
”Friskolorna och vinsterna är högst på den politiska agendan. De äldre borgerliga politiker som skapade friskolesystemet försvarar det allt vad de kan.

Men högerns ungdomar, som gick i det skolsystem som gamlingarna skapade, tycker att det saknas självkritik.

De har sett betygsinflation, slappa sovmorgnar och segregerade skolor på nära håll.

De vill se förändring.

– Jag är för friskolor, jag är för vinst, och ja, jag tycker det är provocerande med stora vinster på skattepengar. En marknad med riktig konkurrens ska inte ha utrymme för stora vinster, säger Oliver Rosengren (M).

– Friskolereformen är den äldre generationens bebis, säger Caroline von Seth i Centerpartiets ungdomsförbund.”

Referenser

Filippa Mannerheim: Ni politiker har svikit svenska skolan

Engelska skolans vinsthunger är provocerande

Ordet ni söker är korruption | Aftonbladet

Fria skolvalet fritt bara för vissa | | forskning.se

Rektor Linnéa Lindquist: ”Jag tycker det är fruktansvärt att vi låter barn växa upp under så olika villkor” | ETC

Det svenska skolimperiets fall – Dagens Arena

Tänk inte bara på ditt eget barn – skolan är till för alla | GP

Vi är körda om inte skolsystemet ändras | Aftonbladet

 

 

En reaktion till “Nytt poddavsnitt: Diskussion om läget kring friskolekoncernerna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s