Relativa körkortsbetyg

”Relativa körkortsbetyg

(TV -rösten): ”Äntligen börjar man skönja en lösning på problemet med den ökande privatbilismen i Stockholm. Det har ju inte gått att nå politisk enighet om ett system med biltullar. Alltför många finner det stötande att den rike ska kunna åka bil medan den fattige får åka buss eller tunnelbana.

Men nu ser problemet ut att få sin lösning. Det nya förslaget att minska antalet bilar är framtaget av trafik och statistikexperten Urban Urvalsson.” (Kameran zoomar in denne typiske representant för byråkrat Sverige. Intervju enligt följande:)

— Vad går det nya förslaget ut på? 

— Det gäller att begränsa antalet körkortsinnehavare.

— Hur görs det? 

— Nytillskottets storlek måste påverkas redan på utbildningsnivå.

— Hurdå 

— Genom att se över examinationsformerna.

— Du menar teori och körproven? 

— Ja just det. 

— Och hur vill du ha dessa? 

— Problemet med dagens system är att i stort sett alla 18-åringar klarar körkortet. 

— Så det skulle bara vara ett visst antal som klarar sitt körkort. 

— Ja. 

— Har du bestämt hur många? 

— Det anges i procent. Säg t ex att vi i år har 20.000 nyblivna 18åringar här i Stockholms län. Mitt förslag är att man från början bestämmer att 70 % dvs 14.000 av dessa får körkort. 

På det viset minskar man nytillskottet av bilister med 6.000 redan på ett år 

— Men hur ska detta gå till i praktiken? 

— Proven behålls som tidigare bara med skillnaden att gränsen för godkänt beräknas efter medelvärdet. Varje år räknar man ut vad som behövs för att just 70 % ska klara sig.

— Så då kan gränsen för godkänd vara olika år från år? 

— Ja. 

— Men är det verkligen rättvist? 

— Javisst, det är precis som i skolan. 

— Så det spelar ingen roll hur mycket man faktiskt kan? 

— Just det! Det är precis som i skolan.

— Men skillnaden är väl att bilkörning är något praktiskt. 

— Det troliga är att vi allmänt sett måste se mer till teorin i framtiden. Det krävs ju mer teoretiska kunskaper av en bilist idag med alla skyltar och så som ska läsas på kort tid. 

— Så det behövs inga praktiska körprov? 

— Numera finns ju många tekniska hjälpmedel; bilbanor, bilkörningssimulator, reaktionstidsmätare o d som kan ersätta körprovet.

Fördelen med dessa apparater är att bedömningen blir objektiv. Som det 

är idag kan man ha otur och råka ut för en sträng inspektör. Ja, han kan 

till och med ha en dålig dag just när du ska köra upp. 

— Så det blir rättvisare med de här nya betygen? 

— Det kan man säga. 

— Om ditt förslag går igenom blir det alltså 6.000 18åringar som inte får 

körkort nästa år. Vad händer med dessa senare? 

— Har man väl gjort sitt prov en gång så gäller det resultatet normalt. 

— Så då är man utan körkort? Man får ingen andra chans? 

— Så hårda är vi förstås inte. I undantagsfall kan man få gå om. Det kommer också att finnas ett särskilt prov för dem som är över 25 år och som har jobbat fem år. 

— När tror du att detta blir verklighet? 

— Det kan bli när som helst. Eftersom jag i princip kopierat skolbetygen har förslaget inte fått någon kritik att tala om.”

(Ur ”Betyg men på vad?”(1991) Per Måhl. LHS Förlag sid 18)

 

Sedan ett tag tillbaka pågår det en debatt om huruvida om likvärdig betygssättning. Bakgrunden är att Skolverket har kommit med en rapport där man vill knyta nationella prov som är externt rättade till betygssättningen. Per Måhl har reagerat på detta och skrivit en debattartikel som Skolverket har besvarat och som Måhl i sin tur har lämnat en slutreplik på. Jag antar att Skolverket inte har fått möjlighet att svara utan har av den anledningen lämnat ett svar på verkets hemsida.

Här talar man om att Per Måhl kommit med faktafel. Vilka då? Åter igen ett arrogant påstående. Liksom jag tidigare hävdat så borde kanske Skolverket titta över sitt eget byk. Väldigt dåliga nationella prov och urusla kursplaner. Kan väl börja där.

Problemet för det övre medelklassen med relativa betyg är noll. Alla de lobbyister som fått Skolverkets tjänstemän att ens börja tänka relativa betyg ser inte problemet för att deras egna barn är ”safe”. Ingången till läkarlinjen är säkrad.

Men att personer som inte är pedagoger och inte begriper sig på pedagogik eller bedömningsfrågor får ett så stort inflytande hotar hela lärarkåren. 

Ok, om vi tar det från början.

  • Om man inte är insatt i hur det relativa betygssystemet fungerar och vilka effekter det får är man inte okunnig då?
  • Om man inte är villig att sätta sig in i ovan nämnda är man inte faktaresistent då?

Så fort man börjar snacka om kvoter som ska kopplas till betyg är man ute och slirar och är inne på relativa bedömningar. Då har man släppt kunskapsstandarden.

Men vad är då problemet undrar du kanske? Ja det kan jag säga. Medelklasseleven som har akademiska föräldrar eller kommer från ett hem med studietradition kommer att klara sig bra. Men gänget då? Alla de barn som inte har stödet hemifrån och som går i skolor som har ett tufft elevunderlag är direkt beroende av att man i förväg berättar för eleven vad den ska kunna – alltså kunskapssstandardmodell. 

Är det här så svårt att begripa?

En fråga som jag ställer mig och som kanske både generaldirektören för Skolverket och ansvarig politiker kan ställa sig: Hur många klavertramp ska Skolverket få göra? 5, 10, 15, 20, 30? Hur många?
Nästa fråga: Hur länge i tid ska Skolverket få misslyckas? 5 år, 10, 15, 20 eller 30 år – eller för alltid?
Har inget svar på det själv, men jag har i alla fall påtalat ett gäng misstag under mina 12 år som jag bloggat. Någongång kanske ansvariga ska fundera på frågan.

Avslutningsvis några råd till Skolverkets tjänstemän:

  1. Sätt er in i hur relativa betyg fungerade och vilken effekt de får. Förslaget är att läsa Per Måhls bok Betyg – men på vad. Finns att köpa eller ladda ner som e-bok.
  2. Läs Cathrine Taylors text om olika standarder, bifogas under referens på denna sida. 
  3. Se över kvaliteten på de nationella proven – det finns ju en hel del att önska när det gäller dessa prov. Varför inte lägga en beställning till Nederländerna? Alltså till de som utformar PISA-proven.
  4. Reflektera över den enorma bristen som finns i kursplanerna. Ta fram referensexempel som motsvarar F, E, C och A i de olika ämnena. Detta skulle kunna vara en framkomlig väg till en början (Helst så klart en helt ny kursplan).
  5. Kicka ut alla okunniga nationalekonomer ur referensgruppen som inte begriper ett skit om pedagogik (oavsett om man är professor eller inte).

Referenser

Cathrine Taylor Assessment for Measurement or Standards

https://johankant.wordpress.com/2018/05/27/relativa-betyg-dodens-vag/

En reaktion till “Relativa körkortsbetyg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s