Lgr69 – vad är relativt?

Är läsningen ett medfött fenomen eller en kulturprodukt?

Den diskussion som pågått en längre tid kring att de relativa betygen har är tillbaka sedan några månader och har varit infekterad, inte minst från min, Bo Sundblad och Per Måhl sida. Anledning är att vi alla tre har sett den förödande effekt relativa betyg får på lärarkårens förtroendekapital elevernas kunskapsrätt. Men i hela denna diskussion har många yngre lärare möjligtvis haft svårt att förstå diskussionen eftersom  de vare sig ha mött relativa betyg som elever eller vuxna. Trots att jag tidigare skrivit om relativa betyg, vilka inlägg jag länkar i referenslistan, ska jag göra ett nytt försök att förklara de relativa betygens funktion, utformning och problematik. Jag tar min utgångspunk i läroplanen Lgr 69. Så här står det:

Undervisning

Inom de gränser och med de förutsättningar, som läroplanen anger, bör valet av lärostoff och verksamhet i undervisningen ske med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå och erfarenhetsbakgrund. (s 41)

Min kommentar: Här anger Skolöverstyrelsen redan på läroplansnivå en differensiering mellan elevgrupper. Utifrån elevernas utvecklingsnivå och erfarenhetsbakgrund går det att tolka att alla är inte lika utvecklade – t.ex. skolmogna. Alla har inte heller samma erfarenhetsbakgrund – t.ex. hem där det diskuteras politik och samhällsfrågor eller med bildningstradition. Elever som inte har det lika förspänt ska man anpassa skolans innehåll till. 

När det gäller betyg går det att läsa: 

Betygen bör grundas på iakttagelser och anteckningar under terminernas lopp och ej blott på ett mer eller mindre ytligt eftersinnade vid periodernas slut. Även under terminen då betyg inte skall ges är det nödvändigt, att noggranna anteckningar förs om framsteg och andra förhållanden att läggas till grund för bl a meddelanden till föräldrar och beslut om flyttning. Anteckningar om resultat av de olika prestationerna bör dock inte göras på lektionstid, då detta lätt gör eleverna nervösa. 

Fördelning på olika betygsgrader bör för samtliga elever i riket i kurser av samma slag vara följande:

Betyg 1 2 3 4 5

Procent 7 24 38 24 7

Högsta betyg är siffran 5. Betyget 3 ges, när elevens kunnighet och färdighet bedöms som medelgod för den kurs det avser. Begreppet medelgod hänför sig, som framgår ovan, inte till den enskilda klassen eller gruppen utan till ett representativt elevmaterial. Detsamma gäller om spridningen på lägre och högre betygsgrads. Om klassen inte kan anses representativ för den elevkategori den omfattar, bör betygsmedelvärde och betygsspridning i samma mån avvika från vad som angivits ovan. 

Innan läraren slutjusterar sina betyg, bör han undersöka, om frekvenstabellen för de olika betygsgraderna i något avseende är anmärkningsvärda. Han han genom den kontroll och de bedömningar han har gjort fått den bestämda uppfattningen, att han har en inom den elevkategori det gäller ovanligt svag eller ovanligt duktig klass elever grupp att betygsätta, bör betygsfördelningen givetvis harmonisera med detta. Om en klasslärare finner, att betygsfördelning för olika ämnen tenderar att markant avvika från varandra, bör han söka utröna anledningen härtill och därefter göra de smärre justeringar som kan vara befogade. Då olika ämnen betygssätts av olika lärare , bör i samma syfte överlämnar och konferenser äga rum angående betygsskalans tillämpning. (s 101f)

Min kommentar: Hur ser man på människan? Jo, man använder normalfördelningskurvan, vilket är högst relevant när det gäller att mäta biologiska fenomen. Men kulturfenomen är inte normalfördelade. Är skolan ett kulturfenomen? Ja, det anser jag. Alla kan lära sig och utvecklas vilket innebär att normalfördelningskurvan inte går att använda i ämnesbedömning eller kunskapsmätning mer än att sortera elever. Och att den dessutom redan från början begränsar. Visst antal procent av eleverna är korkade och kan inte lära sig. Genom att utgå från detta redan på läroplansnivå, oavsett om normalföredelningen var tänkt på hela landets elevkull, definieras en elevsyn som jag tror speglar av sig på lärarkåren. Är en elev begåvad eller inte?  

En annan fråga som är högst relevant att ställa sig är hur examinationerna utformades och bedömdes i det relativa systemet eftersom lärarna visste att betygen skulle normalfördelas. Oavsett om läraren hade en positiv inställning till sin klass – kunde det finnas minsta uns när det gällde tanken på att vissa elever faktiskt inte kunde lära sig medan andra hade läshuvud? Minsta uns av tanke? Kunde det eventuellt påverka lärarens förväntan på eleven? 

En tredje fråga som uppkommer när det gäller de relativa betygen är att eftersom betygen inte baserade på kunskap så visste man inte hur mycket eleverna kunde eftersom det inte fanns några referensramar. Systemet i sig kunde inte mäta kunskap och var heller inte till för det – systemet skulle sortera. För hur visste en lärare i Älvsjö hur dennes klass låg till i geografi eller trä- och metallslöjd i förhållande till en klass i Arvidsjaur, Bergsjön, Limhamn eller Norrköping? Ingen aning! Standardprov gjordes i engelska, matematik och svenska. Så lärare hade inga referensramar för bedömning – så hur gjorde man? Normalfördelning så klart. 

Vidare går det att läsa:

För likformigheten i betygsättningen i stort, därmed även i ämnen, där standardiserade prov en tillhandahålls, är det nödvändigt med viss fortlöpande kontroll genom den lokala skolledningen. Ett betydande ansvar åvilar här rektor, som därför bör hålla sig noga underrättad om betygsättningen i skilda klasser och ämnen samt i förekommande fall ingripa i rådgivande syfte. Denna kontroll bör ej avse enbart medelbetyg utan även gälla betygens spridning. Därvid bör uppmärksammas, om betygsmedeltal och betygsspridning i vissa ämnen eller kurser mera markant avviker från betygsättning i stort. Där sådana avvikelse förekommer, bör skolledaren sålunda göra berörda lärare uppmärksamma härpå. (s 102f)

Min kommentar: Det blir alltid likvärdigt eftersom det alltid är samma antal procent som ska ha ett visst betyg oavsett vad man kan. Det går att ta en klass från en toppskola i Danderyd och en klass från en segregerad skola, t.ex. Kronans skola i Trollhättan och det är i princip lika många procent som har de olika betygsstegen. Men har eleverna lika mycket kunskap med sig?

När Skolverket vill återinföra relativa betyg försvinner inte bara lärarens myndighetsutövande utan också elevens kunskapsrätt. Så här skriver tjänstemännen Anna Westerholm och Anders Boman i Skovärlden: Betygens viktigaste funktion är urvalsfunktionen. Så länge fundamenten i antagningssystemet till gymnasieskolan och till högre studier ser ut som de gör idag kommer urvalsfunktionen att vara central.  Om betygen ska kunna fungera som ett rättvist och rättssäkert urvalsinstrument till nästa utbildningsnivå krävs därmed att betygen är likvärdiga på nationell nivå.

Min kommentar: Men om man ändå har en viss procentsiffra för betygen så blir urvalet korrekt i någon mening men det garanterar inte för fem öre att eleverna kan något för en 5:a kan innehålla mindre kunskap i Rinkeby än vad den gör i Djursholm. Så per definition blir det hela orättvist på djupet men på ytan kan det bli fint och rätt. Fast är det inte galet att Skolverket vill rätta till ytan i stället för att komma tillrätta med underliggande problem? Alltså dåliga nationella prov, urusel kursplan, ej implementering av Lpo 94 och Lgr 11. Detta är ett allvarligt demokrati-problem som jag ser det. 

Men hur fungerade då de relativa betygen?

Vid examination, inte sällan prov, användes många frågor (så kallat poängplockarprov). Genom poäng skulle differentiering ske. För att det skulle bli lättare för läraren var det bra med många lätträttade frågor och gärna några frågor som kunde trycka till eleverna – perfekt med svåra frågor som kunde diffrentiera. Hela förfarandet uppmuntrade till att göra lätträttade frågor av atomistisk modell. Läraren rättade provet och räknade ut medelpoängen. Utifrån medelpoängen lades 38% av betyget 3 ut – alltså de 38% av eleverna som poängmässigt närmast medelpoängen. Därefter 24% 2:or och 4:or och slutligen 7% som skulle ha betyget 1:or och likaså 5:or.

Det gick absolut inte att ha 2-3 frågor där eleverna skulle skriva essäsvar – för hur skulle det rättas?

Problemet här blir att den atomistiska kunskapen kommer att få rejält fotfäste i skolan. Den kunskap som bygger på fråga-svar och som har  till syfte differentiera rättningen av prov, läsförhör och andra  exeminationsuppgifter. Vi snackar här inte om faktakunskaper som är viktiga att kunna utan frågeställningar som skapas utan att eleverna får lägga ut sin text. Det blir problematiskt då detta sätt att tillgodogöra sig kunskap bara handlar om att ”plugga inför provet” och fylla i luckorna vid provtillfället. De senaste 25-30 åren har grundskolan vetat att eleverna ska ha med sig holistiska kunskaper och kunna redogöra för sina egna tankar, ståndpunkter och reflektioner i förhållande till det de kunskaper (läs faktakunskaper) de lär sig. I denna diskussion ska vi inte blanda in de absurda krav som ställs på eleverna på vissa medelklasskolor och som har lyfts fram av Katarina Gunnarsson på P1. Vi ska heller inte plocka in Skolverkets flummiga diskussion om förmågor och abstrakta kunskapskrav (eller centralt innehåll). Nej, detta handlar helt enkelt om grundläggande kunskapssyn och elevsyn. Och faktiskt människosyn.  Den ingenjörskonst som Skolverkets tjänstmän med hjälp av både ekonomer och pedagoger med biologisk utgångspunkt vittnar om att man vare tror att alla elever kan lära sig – elevsynen är i botten och att det är en käftsmäll mot lärarkåren som heter duga. Förakt och misstroende mot lärarkåren är enormt! Istället för att se till Skolverkets egna verktyg, t.ex. kursplan eller nationella prov, läggs skulden för bristande likvärdighet kollektivt på lärarkåren.

Så svagt Skolverket!

Redan 1977 kom Ference Marton med fler med den numera legendariska boken Inlärning och omvärldsuppfattning. Där redogör man för hur inlärning sker och vilka kunskaper som eleverna/studenterna minns och har med sig. Boken bygger på en stor vetenskaplig studie och Marton använder sig av begreppen atomism och holism. Denna bok kanske Skolverkets tjänstemän skulle ha en bokcirkel kring.

Alltför många klavertramp av Skolverket, se min bloggserie.

Den som hörde allt detta kunde i sanning fråga sig den obesvarade frågan. Tro dem på vad de säga? Eller är de besatta? De vore nog besatta. Ty det blir människan då hennes heligaste intressen sättas på spel. De egna.
August Strindberg, Det nya riket (1882)

Referenser
Läroplan för grundskolan, Lgr 69, Svenska utbildningsförlaget Liber AB, 1969

https://skolvarlden.se/artiklar/skolverket-dags-att-diskutera-alternativ-till-dagens-betygssystem

Inlärning och omvärldsuppfattning, Marton F mfl, Studentlitteratur 1977

3 reaktioner till “Lgr69 – vad är relativt?

  1. Som exempel:
    Jag fick sänkt slutbetyg i Psykologi (ja det var ett ämne!) på gymnasiet och lärarens motivering var att det ju kommit några nya flickor till klassen sista året och det var inte så att jag blivit sämre men femmorna måste gå till dedär flickorna, så jag fick nöja mig med en fyra.

    Nu säger någon att läraren ju gjorde fel – men egentligen gjorde han ju inte det givet det relativa betygssystemet och dess riktlinjer.

    1. Hej Sören,
      Exakt – det var systemet det var fel på. Själv fick jag höra att 4:orna var slut. Hade aldrig någon 5:a – inte tillräckligt smart för det.

      Trevlig sommar!

      1. Åh, det var du nog. En granne på landet med egen verkstad för småmaskiner, gräsklippare, motorsågar o sånt, servar och reparerar det mesta, bränsledrivet som elektriskt även det en vanlig dödlig tänker att detdär är bortom räddning – men i skolan var betyget i Teknik en svag tvåa. . .
        Midsommar hägrar 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s