Tydliggörande

Är läsningen ett medfött fenomen eller en kulturprodukt?

Sedan bloggen startades 2009 har jag skrivit närmare 1000 inlägg. De flesta ganska långa. Någon sa till mig att det inte var blogginlägg utan artiklar. Oavsett – det går inte att förklara komplexa sammanhang kortfattat. Risken att prata förbi varandra blir för stor, det vill säga man tror att man menar samma saker eller att läsaren inte förstår att den inte har förstått. Av denna anledning har jag varit tvungen att vara jävligt tydlig med var jag står.

Dessvärre blir det lite så att ju längre man skriver desto mer abstrakt blir man. Som skribent som initierat bloggar om skolan förväntar jag av läsaren att denna ska hänga med i svängarna. Den diskussion som jag har haft igång sedan 2009 är det inte rimligt att tro att alla hänger med i. Så av den anledningen, kanske mest som en tjänst till lärarstudenter, kommer jag under två blogginlägg kortfattat förklara några ord/begrepp/påståenden som jag svänger mig med. Som jag tar för givet att alla ska kunna och förstå. 

Ideologi: När vi hör begreppet ideologi tänker vi på politik. De olika partierna har olika ideologi och denna styr den politik som partiet för. Så här skriver Nationalencyklopedin:


Ofta används i dag ideologi allmänt i betydelsen åskådning, i synnerhet samhällsåskådning. En ideologi i denna mening utgör en någorlunda sammanhängande enhet, vilken innehåller såväl antaganden om verklighetens beskaffenhet som värderingar och handlingsnormer. Att vara anhängare av en ideologi betyder alltså att man accepterar dess verklighetsbeskrivning, delar dess grundläggande värderingar och stöder dess handlingsprogram. (NE 2021-08-02).

Men hur kan detta beröra svensk skola? Egentligen ganska enkelt – de som styr har en idé om hur man vill att svensk skola ska vara och leda till. Exempelvis vill man att svenska elever ska vara frimodiga och tänka själv, vara självgående i sitt lärande och kunna ta en instruktion och lösa uppgiften. Fint som snus! 

Detta påverkar hela skolan, från lärarens roll till vilken elevsyn vi ska ha. Och som ni alla vet – när läraren skulle kliva ner från katedern och bli handledare så förvandlades hux flux eleven till den som skulle ägna sig åt fri forskning. Många fina ord och tankar om eleven som älskar att lära sig – lusten att lära – har lett till en idé om hur svensk skola fungerar. En ideologi – där John Deweys pedagogisk varit bärande. Problem uppstår när den fina ideologin inte fungerar i verkligheten. Hur vet vi det? Till exempel när det råder oro i skolorna – vissa elever klarar inte av att arbeta självständigt. Eller när svenska elevers PISA-resultat sjunker. I början går det att bortförklara med att svenska elever lär sig något annat än vad PISA mäter men när resultaten sjunkit tre mätningar i rad räcker inte bortförklaringarna till. Myndigheter, politiker, pedagoger och etablissemanget har en vision över svensk skola som kanske passar i vissa medelklasskolor men som är väldigt långt ifrån den verklighet som kännetecknar merparten av svensk skola.

Så vad är då ideologin i svensk skola? Faktisk ganska mycket. Men om jag ska göra en liten topplista:

  1. John Deweys pedagogik som handlar om att det är processen som är viktig och att lusten att lära ska komma inifrån eleven själv.
  2. Följa upp resultat och betyg är usch och fy. Betyg ska med varje medel motarbetas. 
  3. Uppföljning görs på allt inom skolan, t.ex. trivsel, mat, miljö med mera. Dock följs aldrig det pedagogiska upp – alltså om eleverna lär sig det de ska kunna.

Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE): När jag startade min blogg fick jag ganska snabbt på mig ett gäng läsare som ville trycka till mig. När jag påtalade att det fanns en pedagogisk ådra som styrdes endast av ideologi – hur saker skulle vara – fick jag det verkligen hett om öronen. Med alla tänkbara medel skulle truten täppas igen på Johan Kant. Med alla tänkbara medel misskrediterades och missförstods det jag skrev; fokusförflyttning, hänvisa till forskning som inte handlade om ämnet och mycket annat. Extra djävlig var jag ju eftersom jag namngav personer som hade en maktposition – Det får man inte göra i mellanmjölkens land.

I detta skede kände jag mig tvungen att tydlig definiera den grupp jag talade om. Vilka var de människor som jag hade styrt och styrde svensk skola? Som låg bakom att sänka svensk skola. Ett ganska tufft påstående men jag kunde i text visa hur man systematiskt arbetade för att John Deweys pedagogik skulle vara rådande, att resultat och betyg inte följdes upp, att fokus lades på omvårdnad istället för på kunskaper och mycket annat. I debatten förde man sig med ett fint språk och aldrig någonsin tog man ansvar för det som hände i svensk skola. En extremt dysfunktionell kultur växte fram och som drevs av pedagoger på höga positioner, myndighetspersoner och lärarutbildare. Personer med professors och docenttitlar som hade tolkningsföreträde. 

Jag valde att kalla denna grupp för PIE som är en förkortning på Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget. Varför:
Pedagogiska – för att tydliggöra inom vilket ämnesfält dessa människor rörde sig.

Ideologiska – för att tydliggöra att det inte var vetenskap, beprövad erfarenhet eller emperi som styrde innehållet utan just ideologi. Hur det ska vara! Oavsett om det fungerar eller ej.

Etablissemanget – för att tydliggöra att det handlar om ett gäng människor som har maktpositioner inom skola, utbildning, politik och pedagogik. Många av PIE är professorer i pedagogik eller högt uppsatta tjänstemän inom exempelvis Skolverket. Men även inom lärarutbildningen kryllar det av PIE. 

Om du som läsare behöver få lite fler och mer exempel föreslår jag att du ska se över referenslistan.

Den som hörde allt detta kunde i sanning fråga sig den obesvarade frågan. Tro dem på vad de säga? Eller är de besatta? De vore nog besatta. Ty det blir människan då hennes heligaste intressen sättas på spel. De egna.

August Strindberg, Det nya riket (1882)

Refenser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s