De tre aporna

Igår (19/5-22) var en utredare från Skolinspektionen (SI) gäst i morgonstudion på Sveriges Television (Svt). Anledningen var att SI hade granskat korrelationen mellan betyg och nationella prov (NP) på 60 skolor och kommit fram till att det var alltför stor skillnad. Morgonvärdarna lyfte fram både glädjebetyg och betygsinflation, något som inspektören påtalade var begrepp som de använde på SI. Det som dock framkom var att det kommit flera förklaringar från skolhuvudmännen till varför det såg ut som det gjorde, t.ex. att eleverna varit väldigt nervösa och underpresterat.

Det som jag tycker är märkligt i en sån här granskning är två saker.

  1. Kursplanerna i Lgr 11 är så abstrakt skrivna att tolkningsutrymmet i det närmsta är oändligt. Vad innebär det att eleven har i huvudsak fungerande eller ändamålsenligt fungerande eller ändamålsenligt och effektivt fungerade? Var går gränserna? Vad betyder begripligt innehåll i förhållande till relativt tydligt innehåll i förhållande till tydligt innehåll? Var går gränserna mellan dessa olika betygssteg?

    Lägg därtill det faktum att lärarkåren fått noll fortbildning kring Lgr 11. Att 290 kommunala huvudman med 1000-tals lärare samt ett gäng fristående också med stora lärargrupper kan ha olika tolkningar kring ovanstående torde väl inte förvåna någon. Kan man i sin vildaste fantasi tänka att betygsättningen och tolkning av NP kan bli olika? Inte på grund av att lärare och skolan gör fel utan för att själva systemet är under all kritik. Eller är det bara Johan Kant som är lite puckad?

  1. Kvaliteten på vissa nationella prov är verkligen dålig. Per Måhl har med all önskvärd tydlighet påtalat detta, t.ex. svenska åk 6 eller engelska åk 9. Även jag har påtalat detta vid ett flertal tillfällen. Utöver detta har Skolinspektionen påtalat vid extern rättning att det skilde en del mellan lärarens rättning och skolinspektörens, men det gick inte veta vilken rättning som var den mest korrekta – bara att dessa bedömningar skilde sig åt. ”Men snälla Johan”, påtalar en vän av ordning, ”det är ju de främsta experterna i landet som tillverkar nationella proven.” Spelar väl ingen roll svarar jag, ett dåligt prov är ett dåligt prov oavsett som du är professor.

    Ni har väl hört den där om bilföraren som körde så fruktansvärt illa. När någon påtalade det för denne så kom svaret: ”Du, lilla gumman. Jag har haft kört i 40 år. Innan du ens var född.” Same same. Spelar ingen roll hur länge man har haft körkort – en dålig bilförare är en dålig bilförare. Om den goa professorns gäng inte kan tillverka kunskapsstandardprov med bra provfrågor borde körkortet dras in. Skicka uppdraget till Nederländerna där Pisa-proven tas fram. Där vet man hur prov konstrueras.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, att nästan alla som uttalar sig om likvärdighet, bedömning, betygsättning skjuter över målet. Träffar inte ens tavlan. Aldrig tas ovanstående aspekter upp. ALDRIG!

Känns ibland som de tre aporna – ni vet: Inte se, inte höra, inte tala. Kanske skulle jag vilja lägga till: Inte tänka!

Referenser
https://www.svtplay.se/video/35030459/morgonstudion/morgonstudion-19-maj-06-00-3?id=8vyaEvv&position=4087&highlight=granskning-skolor-satter-for-hoga-betyg

En reaktion till “De tre aporna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s