Vetenskapens värld, del 3: Friskolorna och glädjebetygen

Nu fortsätter mina kommentarer till Sveriges Televisions programserie Det svenska skolexperimentet. Tredje delen handlar om friskolereformen och glädjebetygen. I sak anser jag att den fria etableringsrätt och friskolekoncernerna vinstmaximering är åt helvete. Men frågan  är om Vetenskapens värld har hanterat detta bra?

Efter att ha sett avsnittet kan jag konstatera att det åter finns en rad frågeställningar som lämnas hängande i luften eller spörsmål som redaktionen inte tar hänsyn till. Eller att research som uteblivit. Det verkar onekligen så att redaktionen på Vetenskapens värld vill driva en linje: bort med betygen!

Det är intressant att Vetenskapens värld lyfter upp friskolereformen. Man konstaterar att reformen öppnade upp för vinstdrivande företag och så hastar man raskt vidare. Visst, jag är själv emot denna utsugning av svensk välfärd, men kanske skulle dessa journalister ha fördjupat sin research lite grann. Kanske läst Marcus Larssons bok De expansiva. Då hade redaktionen upptäckt att den verkliga expansionen av antalet friskolor sker när Socialdemokraterna på riksnivå gör upp med andra partier om att höja friskolornas ersättning. Tidigare hade friskolorna fått 85% av hemkommunerna. Efter uppgörelsen har de fristående huvudmännen rätt till 100% av skolpengen, men behöver inte ägna sig åt vissa administrera uppgifter som skolskjuts eller skolpliktsbevakning. De fristående behöver heller inte vara beredda med skolplatser så en kommun måste – är det fullt i en friskola så är det fullt. Det är efter detta beslut Friskolekoncernerna expanderar med en väldans fart. Allt går att läsa i Larssons bok – snacka om Skolexperiment! 

Eller kanske borde journalisterna fördjupat sig i Linnea Lindqvist utmärkta texter för att få en djupare förståelse. Möjligtvis samtalat med Larsson och Lindqvist. Ifall redaktionen har talat med Larsson och/eller Lindqvist så avspeglar det sig i alla fall inte i programmet. Istället hastar man vidare mot glädjebetygen.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, visar upp betygsavvikelse i procent i förhållande till nationella prov (NP). Störst andel överbetyg, eller så kallade glädjebetyg sätts av de stora skolkoncernerna (aha, koppling till ovanstående stycke). 

Mina kommentarer: Det går inte att jämföra betygssättning och NP av flera skäl.

  1. Lgr 11:s kursplaner är så abstrakt konstruerade att tolkningsutrymmet i det närmsta är oändligt. En elevprestation kan av en lärare tolka som ett C medan en annan lärare tolkar prestationen som ett A för att en tredje lärare kan uppfatta det som ett E. Helt olika tolkningar utifrån hur insatt läraren är i bedömning och betygsättning samt hur hård läraren är i sina bedömningar. (Viktigt att komma ihåg att jag här talar om ren betygsättning. En prestation ska givetvis förvandlas till ett kunskapsomdöme där samtliga kunskapsomdömen tillsammans ska utgöra underlaget för betyg).
  2. Lgr 11:s kursplaner implementerades inte av Skolverket och inga konkreta elevexempel har skickats ut till skolorna. Alltså standarder över hur ett typiskt E-, C- eller A-prestation ser ut. Kan man i sin vildaste fantasi inbilla sig att 290 kommunala huvudmän och ett gäng fristående – alltså tusentals lärare inte har samma referensram över elevprestationer?
  3. Nationella proven håller väldigt låg klass. Kanske inte alla, men många prov är direkt dåliga. Hur i hela friden ska NP då vara referensram för att glasklart konstatera glädjebetyg. Läraren och skolexperten Per Måhl har med all önskvärd tydlighet vid flera tillfällen visat upp konkreta exempel kring den dåliga uppgiftsstandard många NP har.
  4. Det finns inga NP i flertalet ämnen – hur ska då betyg viktas mot dessa? Det blir ju inte ett kunskapsstandardsystem då utan någon form av relativa betyg. Då behöver ju skollagen ändras. Vettigt? Nja, skulle inte tro det. Satsa på att implementera kursplanen först.
  5. Jag tror nog att det förekommer att friskoloekoncerna sätter glädjebetyg och använder betygen i sin marknadsföring. Det går dock inte att fastslå glädjebetyg i förhållande till Lgr 11 och NP.  Dessutom visar Alli Klapp i sin avhandling med empiriskt underlag att en rimlig orsak till friskolornas höga betyg är att dessa skor har högre andel elever med högutbildade föräldrar.
  6. Kunskapen sjunker i Pisa-mätningar samtidigt som betygen ökar – här kan vi snacka glädjebetyg. Stämmer detta borde forskare borra i detta. Kanske borde Pisa prov ersätta nationella prov då Pisa-proven har en betydligt mycket bättre kunskapsstandardnivå och dessutom görs på en lektion. Inte som NP, ockupera en hel termin för lärare och elever.
  7. Konstigt att Vetenskapens värld inte kopplar ihop de stora Friskolekoncernernas expansionen i och med att man höjer skolpengen med 15 procentenheter med antalet förmodat ökade glädjebetyg (personligen är jag inte helt övertygad som sagt). Alltså först gör Friskolorna grova vinster på skattemedel, vilket gör att de kan expandera eller plocka ut profit, varpå de belönar sina ”kunder” med glädjebetyg. Hade varit en tes för Vetenskapens värld att driva!

Avslutningsvis
Av en ren händelse var jag med på en dragning om våld i ungas parrelation, en rapport som kom förra året från Brottsförebyggande rådet. Även om rapporten i sig handlar om unga, så tittar man på hur deras uppväxtmiljö sett ut, det vill säga hur mycket våld det förekommer i hemmet. I rapporten går det att läsa följande: Ungdomar och särskilt unga vuxna tycks dock utifrån tidigare forskning vara mer utsatta jämfört med äldre vuxna. Den senaste svenska studien om omfattningen av ungas relationsvåld presenterar ingen könsuppdelad siffra för den totala utsattheten, men visade att 56 procent av tjejerna utsatts för psykiskt våld via digitala medier och 46 procent för psykiskt våld ansikte- mot-ansikte, av en nuvarande eller tidigare partner. Bland tjejerna hade 20 procent utsatts för fysiskt våld och 44 procent för sexuellt våld. Bland killarna hade 42 procent utsatts för psykiskt våld via digitala medier och 34 procent för psykiskt våld ansikte-mot-ansikte. 13 procent bland killarna hade utsatts för fysiskt våld och 10 procent för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Enligt en särskild modul i Nationella trygghets- undersökningen 2013 var det 23 procent av tjejerna och 14 procent av killarna i befolkningen i åldern 16–24 år som uppgav att de någon gång hade utsatts för parrelaterat våld. Den stora variationen i utsatthet mellan olika studier har bekräftats i såväl europeiska som nordamerikanska studier. (Brå 2021:15)

I kortfakta går det att läsa:

  • 56% av flickorna har utsatts för psykiskt våld via digitala medier.
  • 46% av flickorna har utsatts för psykiskt våld ansikte-mot-ansikte
  • 20% av flickorna har utsatts för fysiskt våld
  • 44% av flickorna har utsatts för sexuellt våld av nuvarande eller tidigare partner
  • 42% av pojkarna har utsatts för psykiskt våld via digitala medier.
  • 34% av pojkarna har utsatts för psykiskt våld ansikte-mot-ansikte
  • 13%  av pojkarna har utsatts för fysiskt våld
  • 10% av pojkarna har utsatts för sexuellt våld av nuvarande eller tidigare partner

Utöver detta uppgav en nationell kartläggning av stiftelsen allmänna barnhuset 2016 att:

  • 44% av eleverna i åk 9 och åk 2 i gymnasiet hade varit utsatta för någon form av misshandel (fysiskt våld, psykiskt våld, bevittnat våld mellan föräldrar, försummelse och sexuella övergrepp) av en vuxen inom eller utanför familjen (36% av en förälder). 

Mina funderingar: Vad har då detta med denna programserie att göra?

  • Kan ovanstående statistik påverka 15-åringars psykiska välmående?
  • Kan våld påverka den psykiska hälsan negativt i större utsträckning är betyg i skolan?
  • Utöver ovanstående våld har det kommit mängder av rapporter att både kvinno- och barnmisshandel har ökat markant under de två pandemiåren. Både nationellt och internationellt. Kan detta ha någon påverkan på det psykiska välmåendet hos barn och unga? Värre än betygen?
  • Kan det finnas andra faktorer som har större inverkan på 15-åringar än betyg? Exempelvis hur mycket datorspel individen spelar eller hur mycket mobbning denne får stå ut med på Snap-chat eller andra digitala appar. Skönhetsideal i samhället eller influencers inflytande på unga människor?

Handen på hjärtat – här borde redaktionen på Vetenskapens värld gjort en betydligt djupare och bredare research. Men det är väl ett medvetet val man gör – tesen som redaktionen driver är att allt det onda i unga människors liv är betygen och betygsstressen. Och då kommer Christan Lundahl with friends till undsättning.

Och det här går mina skattepengar till – nästan lika upprörande som Academedias profit.

Avslutningsvis måste jag hylla läraren Isabella Verner som vågar ställa upp inför kamerorna trots att hon antagligen får skit av sin arbetsgivare Academedia. Imponerande! All heder åt Isabella Verner som är veckans person för mig!

Referenser

https://www.svtplay.se/video/35397829/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet-friskolorna-och-gladjebetygen?info=visa

2 reaktioner till “Vetenskapens värld, del 3: Friskolorna och glädjebetygen

  1. Kloka synpunkter som vanligt. Betygsmotståndet är kompakt hos vissa s.k. forskare. Jag ser fram emot din genomgång av det fjärde och sista programmet i serien. Mer specifikt intervjun med Lina A och Alli K. Jag blev så upprörd att jag knappt kunde somna efter att ha sett detta. Ett totalt intellektuellt och politiskt haveri! Lina A kopplar ihop självmord bland barn med betyget F. Och intervjuaren ifrågasätter ingenting. Massor av omvärldsfaktorer gör att barn och vuxna mår dåligt idag(Miljöhot, Internet, grooming, Krig i Europa, pandemi etc) och skolministern har mage att koppla ihop suicidrisken med beyget F….Alli K hävdar att tidiga betyg är skadliga. Då måste barn i andra länder vara väldigt skadade, eftersom de flesta länder i världen har tidiga betyg. Denna s.k. forskare (Alli K) vill ta bort betyget F, så att alla kommer in på gymnasiet…Men hallå, problemet är ju att eleverna saknar grundläggande kunskaper. Det förändras inte om betyget F tas bort. Det är skandal att Vetenskapens Värld så okritiskt låter dessa synpunkter torgföras. Den satiriska serien Vem mördade skolan? är mycket bättre, trots en del lyteskomik. Den tar i alla fall upp undervisningens innehåll, olika sätt att undervisa och läroplanskritik bl.a.
    I mitt arbetslag har vi under våren läst Filippa Mannerheims bok Konsten att undervisa. Den borde ingå som obligatorisk kurslitteratur på Lärarutbildningen. Kloka tips om hur en bra undervisning kan genomföras.

    1. Hej Christer,
      Ja, du vet ju utifrån din erfarenhet från Jordbro att det är mycket som kan få barn ur balans. Och du vet ju från din praktik att sätta betyg att de inte skadar om man som lärare är transparent i hur betygen är satta. Det som hela serien gör är att koppla bort själva betygen från kunskaperna. Som om de lever ett eget liv. Problemet att så många elever lämnar grundskolan utan betyg (och kunskaper) är ett problem i sig, men en utmaning som det sällan talas om är alla de elever som kommer in på gymnasiet utan tillräckliga kunskaper för att klara av de realiakrav som ställs av gymnasieskolan.

      Och visst är det så, väldigt många olika saker påverkar barn och ungas psykiska mående. Vi vet exempel från undersökningar under pandemin så har våldet mot barn i hemmet ökat. Kan ha viss påverkan på välmåendet. Trist att Svt drivs ideologiskt och att Moderaterna får vatten på sin kvarn att Svt, UR och SR är vänsterpropaganda (se Aron Flam för referens). Vetenskapens värld ska väl för guds skull vara vetenskapligt kan man tycka.

      Återkommer med mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s