h1

Betygstatistik


Betygstatistik för avgående klasser, Johan Kant, Jordbromalmsskolan

I debatten om svensk skola, både i media och på pedagogiska institutioner, finns det en tilltro till att alla elever inte kan klara av att få betyg. Inte sällan anges orsaken i form av biologiska faktorer, det vill säga att en viss procent av eleverna är för obegåvade för att få betyg. Som det gamla relativa betygssystemet, 7% är så korkade att de får ettor, 24% är halvkorkade och får tvåor. Min inställning är att det går att få med alla, åtminstone om man börjar i tid. Anledningen till att jag gör denna sammanställning är inte för att framhålla mig själv, det finns många bra lärare som lyckas lika bra som jag gör. Det är för att visa att det går och alla lärare som inte är hopplösa fall kan lyckas med mer eller mindre alla elever. Det är inget mystiskt, inget mirakel, bara gott lärarjobb.

Jag har jobbat i Jordbro, där eleverna inte har det mest förspänt, varken språk- eller bildningsmässigt. Därmed inte sagt att skolan inte kan göra något väldigt positivt för dessa barn. Det är viktigt att poängtera att det på Jordbromalmsskolan går många elever som har sociala problem, men där en meningsfull skola, med fokus på kunskaper, gör att de känner att de växer som människa. Skolan kan vara en räddning! Att lyckas i skolarbetet blir ett sätt att lyckas i livet och ett sätt att växa och duga som människa. Genom skolframgång får dessa elever den bekräftelse över duglighet som alla människor suktar efter. Många gånger löser mentorer, lärare, skolsyster och kurator problemen eleverna har. Vid samtliga tillfällen då barn far illa anmäls detta till socialtjänsten, men väldigt sällan leder det till något positivt, när det gäller skolframgångar.

Jag har sammanställt de slutbetyg som jag har satt under de år jag jobbat på Jordbromalmsskolan. Jag har satt fyra betyg (geografi, historia, religion och samhällskunskap) per elev och betygsättning. Det innebär t.ex. att våren 2002 satte jag totalt 6 Icke-betyg, Elev 1 hade inte nått upp till kriterierna för godkänd i religion och samhällskunskap. Elev 2 hade inte nått upp till kriterierna för godkänd i samtliga fyra SO-ämnen. Samtliga betyg är satta strikt i förhållande till kursplanerna. Varje arbetsområde är utformat utifrån kursplanerna och varenda läxförhör, prov och fråga har tagits fram utifrån kursplanerna. De elever som jag jobbat med i fyra år har jag större chans att lyckas med. När jag beskriver de elever som inte fått betyg finns det generellt två huvudorsaker. Den ena orsaken är språkproblem, att eleven har varit i Sverige alldeles för kort tid för att lyckas nå kriterierna för godkända betyg. Den andra orsaken är grava sociala problem av typen pappa misshandlar hela familjen, eller föräldrarna är missbrukare. Av intigritetsorsaker går jag inte in djupare på problematiken. I samtliga fall där sociala problem är huvudorsaken till att eleverna misslyckas är polisen eller socialtjänsten inblandad.

Nu kan den kritiska läsaren påstå att jag har satt ”snällebetyg” eller att jag inte är vidare bra på betygsättning. Jag kommer därför att lägga ut två dokument på bloggen, ett med elevomdömen om mig som lärare och ett med en uppgiftsstandard och en resultatstandard över svårighetsgraden på en typisk G-uppgift. Samtliga betygsuppgifter är offentlig handling och kan begäras av enskilda personer från Haninge kommun, om det skulle vara så att någon vill granska detta eller om det skulle vara så att någon tror att jag far med osanning.

Vårterminen 2002

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 6,  antal G = 49,  antal VG = 24,  antal MVG = 9

Elev 1 (re, sh)

Elev 2 (ge, hi, re, sh)

Kommentar: Klassen fick jag som nyexaminerad lärare, hade dem två år. De gick i årskurs 8 när jag fick dem. Elev 1 hade stora sociala problem. Hade jag haft Elev 1 i fyra år och med den erfarenheten jag har idag hade elev 1 haft samtliga SO-betyg. Elev 2 hade bytt skolor flera gånger och fått gå igenom skolsystemet utan att få en möjlighet att klara av grundläggande kunskaper. Mer eller mindre omöjligt uppdrag för en nyexaminerad lärare, ändå fick jag mycket respekt av elev 2, kom och hälsade på mig på skolan under många år, efter att han hade slutat.

Vårterminen 2003

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 5,  antal G = 54,  antal VG = 22,  antal MVG = 14

Elev 1 (re)

Elev 2 (ge, hi, re, sh)

Kommentar: Jag över tog klassen när deras ordinarie SO-lärare flyttade, hade klassen i två år. En mycket duktig klass. Elev 1 var mycket språksvag, men kämpade på ganska bra. Hade jag haft honom idag hade jag kunnat klara hans betyg, men min oerfarenhet gjorde att jag inte lyckades hela vägen. Elev 2  hade sociala problem.

Vårterminen 2004

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 2, antal G = 66,  antal VG = 34,  antal MVG = 3

Elev 1 (re)

Elev 2 (re)

Kommentar: Min första klass som jag hade i fyra år. Klassen hade en mycket god sammanhållning, vilket gjorde att de pushade varandra. I klassen fanns det såväl elever från hem med narkotikaproblem och alkoholproblem. Både elev 1 och elev 2 hade sociala problem.

Vårterminen 2005

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 33,  antal G = 39,  antal VG = 11, antal MVG = 0

Elev 1 (ge, hi, re)

Elev 2 (ge, hi, re, sh)

Elev 3 (ge, hi, re, sh)

Elev 4 (ge, re)

Elev 5 (ge, hi, re, sh)

Elev 6 (ge, hi, re, sh)

Elev 7 (ge, hi, re, sh)

Elev 8 (ge, hi, re, sh)

Elev 9 (ge, hi, re, sh)

Kommentar: En katastrofklass som jag fick överta i årskurs 7. Klassen hade väldigt många lärarbyten och deras klassföreståndare var dels outbildade och dels dåliga när det gäller att få klassen att känna sammanhållning. Ett riktigt dåligt lärar- och skolledningsjobb när det gäller denna klass. Hälften av de underkända eleverna hade varit i Sverige i mindre än tre år och sex av eleverna hade sociala problem.

Vårterminen 2006

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 17,  antal G = 69,  antal VG = 13,  antal MVG = 5

Elev 1 (re, sh)

Elev 2 (re)

Elev 3 (ge, hi, re, sh)

Elev 4 (ge, hi, re, sh)

Elev 5 (ge, hi, re, sh)

Kommentar: Elev 1 hade varit i Sverige mindre än två år. Var extremt duktig och skulle kunnat haft överbetyg i flera ämnen om elev 1 gått om 9:an. Elev 1 hann inte lära sig språket tillräckligt, eller visa upp de kunskaper som skulle kunnas enligt kursplanen.

Elev 2-5 hade stora sociala problem.

Vårterminen 2007

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 0,  antal G = 59,  antal VG = 21,  antal MVG = 10

Kommentar: Mycket bra klass, som jag hade sedan årskurs 6.

Vårterminen 2008

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 27, antal G = 147,  antal VG = 43,  antal MVG = 7

Elev 1 (ge, hi, re, sh)

Elev 2 (ge)

Elev 3 (ge)

Elev 4 (ge, hi, re, sh)

Elev 5 (sh)

Elev 6 (ge, hi, re, sh)

Elev 7 (ge, hi, re, sh)

Elev 8 (ge, hi, re, sh)

Elev 9 (re, sh)

Elev 10 (re, sh)

Kommentar: Två klasser, den ena klassen hade jag i 4 år och den andra i 2 år, endast en elev som inte uppnått kriterierna för godkänd bland de elever jag hade i 4 år.

4 elever hade varit i Sverige mindre än 4 år, med andra ord hade de svåra språkliga problem. Övriga 6 elever hade stora sociala problem.

Vårterminen 2009

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 6,  antal G = 66, antal VG = 12, antal MVG = 4

Elev 1 (hi, sh)

Elev 2 (ge, hi, re, sh)

Kommentar: Elev 1 har varit i Sverige mindre än 3 år. Det var svårt att dels hinna med alla kunskaper som man ska ha med sig enligt kursplanen och dels kunna lära sig svenska på ett sådant sätt så att elev 1 kan tillgodogöra sig läromedelstexterna. Hade elev 1 gått om 9:an hade elev 1 klarat betyg i samtliga SO-ämnen. Elev 2 hade alla förutsättningar att klara fullständiga betyg, men hade sociala problem.

Slutord

Betygsättningen från första klass år 2002 till 2009, alltså 8 slutbetyg, skiljer sig inte speciellt mycket när det gäller bedömning av kunskaperna. Anledningen till detta var att jag var väldigt förberedd när det gäller betygsättning när jag började som lärare. Detta berodde på att jag dels hade gått en fristående kurs på Lärarhögsskolan i Stockholm (LHS), som hette pedagogisk utvärdering och dels att jag deltog i en informell grupp vid sidan av utbildningen som diskuterade betygsättning. Därmed var jag rejält förberedd. Däremot förändrades förutsättningarna när det gäller elevunderlaget. I och med det fria skolvalet tillät Haninge kommun elever i Jordbro att välja bort Jordbromalmsskolan, vilket resulterade i att andelen elever med invandrarbakgrund ökade från cirka 60% (2002) till 90% (2009). Antalet elever som är nyanlända till Sverige har ökat från en klass 2002 till tre klasser 2009. Jag har även fått pedagogisk erfarenhet, det vill säga lärt mig vad som fungerar och hur jag ska förklara så att eleverna förstår.

Betygsredovisning sammantaget

Relativa betygssystemet säger egentligen ingenting om verklig kunskap, eftersom oavsett vad eleverna kan procentsatserna desamma. Försvararna av det relativa betygssystemet menar att det var hela landet som betygen skulle sättas i förhållande till. Men det var omöjligt att veta hur bra klassen var i SO i förhållanden till skolor i Danderyd, Rosengård, Lidingö eller Jordbro. Resultat av betygsättning enligt relativa betyg:

1 = 7%, 2 = 24%, 3 = 38%, 4 =24%, 5 = 7%

Min betygssättning kan man dela in i två grupper. Första gruppen är samtliga elever och den andra gruppen är de elever som jag har haft i fyra år. Anledningen till denna indelning är att det är väldigt mycket större möjligheter att nå bättre resultat om jag fått jobba under en längre tid med eleverna.

Resultat för alla elever (i avrundad procent)

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 11%, G =  63%, VG = 20%,  MVG = 6%

Resultat för de elever jag har undervisat i fyra år (i avrundad procent)

Antal som inte uppnått kriterierna för godkänd = 5%, G = 67%,  VG = 23%, MVG = 5%

Med dessa siffror anser jag att jag har bevisat att skolan och skolresultat inte är biologiska, utan som Vygotskij säger en kulturprodukt. Vi vet inte om vi kan få alla elever att nå minst G i betyg, för vi har inte prövat detta på riktigt, men vi kan i alla fall inte avfärda tanken. Det vi direkt kan avfärda är det relativa betygssystemet. För om det inte fungerar på mina klasser i Jordbro fungerar det heller inte någon annanstans. Anledningen till att det är så låga nivåer av MVG-betyg är inte på grund av att eleverna inte kan nå dit, utan för att de flesta eleverna kommer från hem som saknar studietradition, eller har bristfälligt språk, eller har bristfälliga kunskaper när de börjar på Jordbromalmsskolan. Jag vill med min betygsättning åter poängtera att detta inte är ett mirakel, eller något mystiskt, eller att jag är en sådan superlärare, även om jag är bra. Det handlar om att använda en metodik som fungerar, vara tydlig med kunskapsmål, utvärdera, ge återkoppling och tro på eleverna. Nästan alla lärare kan klara utav detta och alla elever.

2010-01-10

Johan Kant

Före detta SO-lärare, Jordbromalmsskolan

Biträdande rektor, Vikingaskolan

11 kommentarer

  1. Hej!
    Det förvånar mig att du som biträdande rektor säger att du sätter betyget IG. Det betyget existerar inte i grundskolan och får inte sättas varken på prov eller i betyg. De tråkiga konsekvenserna att lärare och skolledare fortsätter att pränta in begreppet IG i våra stsckars redan hårt drabbade elever!
    Låt oss snarast möjligt lägga beteckningen IG bakom oss i skolan och samhället i övrigt.
    Vänliga hälsningar!
    Staffan Bengtsson
    Lund


  2. Hej Staffan!

    Du har helt rätt, det är först på gymnasiet formuleringen IG finns. Även en biträdande rektor kan fela, men nu har jag i alla fall ändrat alla formuleringar.

    Tack för hjälpen, man blir lite hemmablind ibland och det är som du skriver, dags att lämna detta bakom sig. Det första är att inte använda IG och jag ska jobba på det, att få det ur min hjärna.

    MVH

    Johan


  3. Att man kan tycka att detta är bra resultat visar på skolans oerhörda problem.

    Jag har full förståelse för upptagningsområdet och problemen detta medför men är inte detta något skolan/samhället också måste kunna lösa?

    Att inte kunna dela ut 96 betyg till 218 elever kan väl knappast utgöra ett gott resultat, eller?


    • Karl,
      Jag kan förstå att du inte tycker att resultaten är bra, men sett ur den synvinkeln att när jag fått eleverna i årskurs 6 kan väldigt många inte läsa flytande, vet inte vad demokrati är, känner inte till väderstrecken och så vidare. Klart att man kan tycka att det är något skolan/samhället kan lösa – det vill säga att lära eleverna det de ska kunna för att gå vidare upp i utbildningssystemet – men om de inte gjort det? Vad göra?

      Man har de elever man har och får göra det man kan. När det gäller 96 ickebetyg till 218 elever så har du läst fel. Jag har satt 96 ickebetyg av totalt 850 betyg och läser du siffrorna lite mer noga så ser du att de elever som jag haft i fyra år får betygdligt bättre betyg – trots att de inte kunde läsa ordentligt när de började i min klass. Bra resultat, men absolut inte så att jag är nöjd med det. Man måste börja i årskurs 1 med att följa upp resultat.


      • Enligt min egen erfarenhet beror det till den absolut övervägande delen på sociala problem och inte på inlärningssvårigheter att en elev inte lyckas nå målen. Ofta är det en kombination men mycket sällan ger man ett icke betyg till elever med endast inlärningssvårigheter. Min slutsats av detta är att skolan är generellt sätt skicklig på att hantera just inlärningsproblematik, det ligger så att säga i proffessionen. Men skolan är synnerligen dåligt rustad att ta hand om elever med sociala bekymmer. Det är helt enkelt så att lärare, skolledning, och övriga styrande inte förmår hantera detta. Detta ingår inte i en lärares kompetens helt enkelt och här måste andra yrkeskategorier in i skolan på ett mycket tydligare sätt än vad som görs idag. Kuratorer, familjerådgivare, psykologer, skolhälsovårdspersonal, elevstödjare, assistenter osv.

        Sedan måste vi inse tror jag att alla kan inte nå upp till den kunskapsstandard som vi begär. Även om vi sänker kraven till i stort sätt noll så kommer vissa att snubbla ändå. Utopin att alla ska nå målen är på sätt och vis en god tanke men orealistisk och leder ofta till frustation och uppgivenhet hos de som misslyckas. I den relativa betygsskalan så fanns inte denna utslagning och stigmatisering på samma sätt även om den relativa betygsskalan hade stora brister i övrigt.

        Vår modell där vi vill att betygen ska fylla två olika funktioner: Dels informativt och dels uttagningsmässigt är inte lyckad. Därför håller jag med dem som menar att någon form av grundskoleexamensprov med oberoende rättning vore att föredra för uttagningsmässiga skäl medan man kan ha kvar betygen som information.


      • Karl,
        Enligt mina erfarenheter beror ickebetyg inte på primärt inlärningssvårigheter, utan på att det inte funnits någon resultatuppföljning och målstyrd skola från tidig ålder. Elever har tillåtits vandra upp i skolsystemet utan att ha med sig de kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig kunskaper på högstadiet. Det innebär att de inte har grunderna, t.ex. kunna läsa flytande eller behärska de fyra räknesätten. Resultatet av detta blir att eleverna inte hänger med i skolan. Och vad blir man bra på då? Jo att stöka.

        På Jordbromalmsskolan var lärarna bra på hantera sociala problem, ett gott samarbete med hem och socialtjänst. En gång i veckan kom socialtjänsten till skolan och kuratorn var (är) helt fantastiskt. Men det är svårt att ta igen stora kunskapsbrister.

        Jag tror att alla elever kan nå målen i grundskolan och därmed betyg. I alla fall enligt Lpo 94, mer tveksamt när det gäller Lgr 11 som är så fullspäckad av stoff. Men man måste börja tidigt, vara fokuserad på kunskap, dokumentera, följa upp och inte släppa på kunskapskraven. Givetvis tillämpa formativ bedömning.


  4. ”Det innebär att de inte har grunderna, t.ex. kunna läsa flytande eller behärska de fyra räknesätten. Resultatet av detta blir att eleverna inte hänger med i skolan. Och vad blir man bra på då? Jo att stöka.”

    Det är inte denna typ av sociala problem jag talar om, utan problem av typen:

    Jag blir slagen hemma.
    Mamma eller pappa eller båda är alkisar.
    Jag har psykiska problem.
    Jag har blivit våldtagen.
    Jag tar droger.
    Mina föräldrar struntar i hur det går för mig.
    Mina föräldrar planerar att gifta bort mig.
    etc…

    I många fall leder dessa sociala problem till att skolan (lärandet) kommer väldigt långt ner på listan över viktiga, centrala saker i elevens liv. Drivkrafts dimensionen fungerar inte och motståndet mot lärandet är mycket stort. Det har vi lärare mycket svårt att hantera.

    (Jag räknade inte fel utan tog upp 96 icke betyg av 218 elever vilket ju ger en annan bild än den du ville få fram. Sedan har du ju rätt i sak, det är ju 850 betyg som sätts…med siffror kan man visa mycket, det beror vilka man väljer att visa.)


    • Karl,
      Det är väldigt svårt för skolan att hantera grava sociala problem som du ovan räknar upp, det är alltid dessa elever som inte får betyg. Däremot anser jag att de flesta av dessa elever är intresserade, men kan just då när de har det som svårast orkar de inte kämpa med skolarbetet. Här står vi oss slätt.

      När det gäller betygen är det några saker man ska komma ihåg. Du skrev att resultatet inte var så bra och det belyste du med att ange 96 betyg av 218 elever. Jag anser att det är ett direkt felaktigt sätt att läsa statistik. I sådana fall får man läsa på följande sätt: 96 icke betyg av 850 betyg = 11,3% ickebetyg. 32 elever som fick icke betyg av 218 elever = 14,7% fick ett eller flera icke betyg. .Jag har på ett tydligt sätt redogjort för varje klass och varje elevs svårigheter. När du säger att resultaten inte är så bra och gör dina jämförelser undrar jag: Vad är det du vill säga? Vad är du ute efter?


      • 11,3% ickebetyg
        14,7% elever som fick ickebetyg

        Detta är inga bra resultat när målet är 0%…man har misslyckats.

        Sedan är det som jag skrev inledningsvis att jag är medveten om grundförutsättningarna i ditt upptagningsområde, språksvårigheter, sociala problem etc. Här har ju du personligen som lärare gjort ett jättejobb. Jag skulle förmodligen ha lyckats betydligt sämre än du, givet dessa förutsättningar.

        Faktum kvarstår dock. Du och skolan misslyckades med 15% av eleverna. Detta visar skolans strukturella problem. Trots en skicklig lärare (du), en fantastisk kurator (enligt din egen utsago) tät kontakt med socialen osv, så misslyckas man. Vad beror det på? Det är detta jag vill säga och problematisera kring.

        Är det resursbrist?
        Är det ledningsbrist?
        Är det betygssystemet?
        Är det fel på skolans styrdokument?
        Andra faktorer?

        Vad beror det på?

        Enligt min erfarenhet misslyckas skolan oftast med elever med sociala problem, problem som ligger utanför skolan men som skolan måste hantera. Här finns två möjliga vägar eller angreppssätt.

        1. skolan blir mer av en vårdande institution. Starka förespråkare för detta synsätt är bland annat Birgitta Kimber och hennes SET-Livsviktigt. Vissa kommuner inrättar sk SET samordnare som drivs i landstingets regi osv. Krafter varkar för att införa sk Livskunskap på schemat osv. Det gick en våg av detta över skolsverige för bara några år sedan.

        2. Skolan vidhåller att den är en kunskapsinstitution. Då behöver man komplettera läraren och satsa stora resurser på kuratorer, socialtjänst, familjerådgivning, sjukvårdspersonal och psykologhjälp etc.

        Jag förespråkar naturligtvis alternativ 2.

        Du verkar i din egen text mena att problemen ligger i de tidiga skolåren? Är det rätt uppfattat? Förövrigt en ganska vanlig reaktion. Högskolan skyller på gymnasiet, Gymnasiet skyller på högstadiet, Högstadiet skyller på mellanstadiet, Mellanstadiet skyller på lågstadiet, Lågstadiet skyller på förskolan, Förskolan skyller på föräldrarna, Föräldrarna skyller på sina föräldrar etc…….


      • Karl,
        Klart att man inte kan vara nöjd med att 11,3% är ickebetyg, nöjd är man först när 100%-målet är nått. Jag håller med dig i allt du skriver och delar din åsikt när det gäller fokus på kunskaper. Det jag menar och som är min erfarenhet är att detta fokus finns inte alls i samma utsträckning på låg- och mellanstadiet. Där är fokus mycket mer på sociala mål. Min poäng är att det är svårt att få med sig eleverna som har gått 5 år i en skola som fokuserar på sociala mål, tro att de ska ”hinna” nå kunskapsmålen.

        Kanske går det inte att få alla elever med sig, vet inte för vi har inte testa det än. Men jag tror att det går, men det krävs fokus på kunskaper från år 1 och dessutom följa kunskaper från år 1.


  5. Hmmm, kom att se en annan sak som kan vara lite intressant i ett annat sammanhan. Jag vet inte om du har lagt märke till det själv johan men…

    Om man slår ut G betyget på de relativa betygen 2 och 3 så får man väldigt liknande siffror. 1 7%, 5%. 5 7%, 5%. 4 24%, 23%, 2/3 62%, 67%…… hmmm kanske inte så stor skillnad mellan de relativa betygen och dagens?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s