Är läsningen ett medfött fenomen eller en kulturprodukt? Mitt primära mål med denna bloggserie har varit att synliggöra det oerhört ologiska i den läsmetodik som är förhärskande i svensk skola, nämligen God läsutveckling. Jag menar att denna metodik bygger på en felaktig vetenskaplig teoretisk grund som i sammanhanget varit skadligt för svenska skolbarn. Men detta … Fortsätt läsa Om läsning, del 7: Varför behöver läsningen vara bra?
Kategori: Forskning
Är läsningen ett medfött fenomen eller en kulturprodukt? I mitt förra blogginlägg om läsning skrev jag lite om vetenskaplighet. Anledningen till det är att jag ofta brukar få några knivhugg i ryggen om att jag ”bara tycker”, men att det inte finns vetenskapliga belägg för det jag säger. Vetenskaplighet handlar om logik, ordning och reda … Fortsätt läsa Om läsning, del 4: Barn lär sig läsa på olika sätt
Är läsningen ett medfött fenomen eller en kulturprodukt? Jag upplever att alla som arbetar med skolan på något sätt anser att läsningen är en oerhört viktig fråga. Däremot finns det olika sätt att se vad läsningen egentligen är. Min utgångspunkt för den här bloggserien är primärt två olika sätt att se på läsning. Det ena … Fortsätt läsa Om läsning, del 3: Vem är det som lär?
Är läsningen ett medfött fenomen eller en kulturprodukt? I mitt förra blogginlägg tog jag upp hur, paradigmdebatten, det så kallade ”läskriget” polariserade mellan ett naturvetenskapligt positivistiskt paradigm, biologisterna, som ser läs- och skrivsvårigheter som en biologisk defekt och ett samhällsvetenskapligt paradigm som har andra förklaringsmodeller till varför en del barn har svårt att lära sig … Fortsätt läsa Om läsning, del 2: Läsning är en förståelsestyrd process
Lågaffektivt bemötande eller inte? Klart att vi ska agera lågaffektivt och att vi ska ta hjälp av de metoder som Bo Hejlskov definierat. Men ibland går det för långt i skolan och lärare, rektorer och skolpersonal behöver ta i med hårdhandskarna. När elever är på väg att skada andra, när det inte går att diskutera … Fortsätt läsa Två glada nyheter på en och samma dag
I föregående blogginlägg påbörjade jag någon slags redogörelse av det jag ville kommentera med Isak Skogstads bok. Det var inte en bokrecension i egentlig mening, utan mer diverse citat ur boken som jag tyckte var intressanta. I det här blogginlägget kommer jag först ta upp fyra citat ur boken och lägga kommentarer på dessa. Därefter … Fortsätt läsa Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan, del 2
Det är ju inte mycket som händer inom skolans värld på sommaren av förklarliga skäl. Riksdagen är stängd, skolorna är stängda och lärarna har lov. Människor har semester och vill inte ägna sig åt att diskutera det eviga samtalsämnet: Skolan. Dock kommer det en del artiklar som behöver läsas och kommenteras. Dagens Nyheter (DN) skriver … Fortsätt läsa Artikelgenomgång
Helt nyligen fick jag en artikel skickad till mig. Det är mycket upplyftande läsning där den amerikanska professorn Richard E. Clark slår fast att lärarledd undervisning är vägen till verklig kunskap hos eleverna. Inte söka kunskap själv. Du som är lärare - se dig omkring på din skola och titta på dig själv. Hur gör … Fortsätt läsa Lärarledd undervisning – det bästa!
Skyddsombudet på Hjulsta grundskola slog larm om en ökad våldspiral på skolan. Hon menade att det ökade våldet hade ett direkt samband med införandet av LAB. Sen har en rad artiklar följt där debattörerna menar att LAB inte är brukbart utan leder snett och att det heller inte finns någon förankring i forskning gällande LAB. … Fortsätt läsa Fungerar Lågaffektivt bemötande (LAB)?
I ett samarbete med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, publiceras en text skriven av honom på den här bloggen. Syftet med att Magnus Henrekson gästbloggar är att lyfta en av Sveriges absolut viktigaste frågor – skolans kvalitet och lärarens status. Det är viktigt att alla elevers kunskapsrätt värnas. Denna text är en något förkortad version … Fortsätt läsa Magnus Henrekson: Lärarnas status kan höjas om vi lär av forskningen
För 2,5 år sedan publicerade jag detta blogginlägg utifrån ett seminarium som ledande nationalekonomer höll. Av en ren händelse "poppade" detta inlägg upp igen och med tanke på att jag kritiserade Jonas Vlachos rapport nyligen i ett blogginlägg så återpublicerar jag detta blogginlägg. Inte mycket klarhet bringas. Det här blogginlägget handlar om hur fyra nationalekonomer … Fortsätt läsa Vad kan nationalekonomer bidra med för att vända svensk skola?
I förra veckan presenterade Jonas Vlachos, professor i ekonomi, en studie där han påstår att friskolorna sätter högre betyg än de kommunala skolorna, i synnerhet Internationella Engelska Skolan (IES) och Kunskapsskolan, se Vlachos-paper om glädjebetyg. Så här skrev Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden: ”Han (Jonas Vlachos - min kommentar) är inte förvånad över resultatet - studien följer … Fortsätt läsa Vlachos studie behöver verkligen granskas
Många gånger skriver jag på den här bloggen om politiker, tjänstemän, makten och det pedagogiska etablissemanget. Det sistnämnda har jag benämnt med det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget - PIE, ett begrepp som jag själv har instiftat. Anledningen var att i en diskussion på den här bloggen var jag tvungen att definiera vad jag menade. Pedagogiska - … Fortsätt läsa Nationell skoldiskussion – klassrummet. Hur hör det ihop?
Johan Kants blogg 