Kunskap, gränssättning, kärlek!

Det här blogginlägget handlar om mina erfarenheter av att nå de elever som är stökiga och störiga. Efter att ha arbetat som lärare i 9 år i ett miljonprogram i Jordbro tillgodogjorde jag mig kunskaper och beprövade erfarenheter över vad som krävs för att få alla elever (mer eller mindre) att fungera. Detta skriver jag om i min bok Yrke: Lärare. Jag brukar säga att det handlar om kunskap, gränssättning och kärlek. I det här blogginläggen går jag igenom hur jag tänker kring dessa begrepp. Märk väl att det inte är en avhandling, det behövs så klart en hel del egen fördjupning för att få det att fungera.

Segregerade förorter – vad göra?

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter (DN) onsdagen 21/6-17 skriver Dan Eliasson, rikspolischef, och Mats Löfving, chef för Nationella operativa avdelningen, att det finns 200 nätverk och 5000 kriminella i utsatta områden. De två poliserna vill få ökade resurser men också skärpt lagstiftning för att få bukt på den ökade kriminaliteten.

I efterföljande debatt i media fokuseras det på hur illa det ser ut i segregerade och/eller fattiga förortsområden. I både DN och TV-nyheterna diskuteras frågan – säkert i annan media också. Fokus ligger på hur den polisiära insatsen ska bli mer effektiv, vilka metoder man ska använda och hårdare lagföring av brottsöverträdelser. Gott nog.

The Grit – konsten att inte ge upp

När jag läste om Angela Duckworths forskning kring ”the grit” blev jag omedelbart intresserad. Jag har alltid fått höra att jag jobbar så mycket för att jag letar bekräftelse för att jag ska duga. Någon form av bekräftelsebehov som ligger hos mig och som på något sätt varit skapat i min barndom. Kanske finns det bitar av det som stämmer, inte vet jag, men jag har aldrig känt igen mig i den förklaringsmodellen. Däremot förstod jag att ”the grit” var något som bättre kunde förklara mig och mitt handlande.

 

Hur ser vi på människan

Det här blogginlägget handlar om Birgita Allards och Bo Sundblads bok ”Hur ser vi på människan”. Det är en mycket viktig bok som inte längre är tillgänglig i handeln, men högaktuell idag. Viktigare än någonsin faktiskt. Därför har jag valt att ge ut den som E-bok på Johan Kant förlag.

 

 

 

Ännu en medelklassbild av den svenska skolan

Det här blogginlägget är en reaktion på att Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman målar upp en bild över svensk skola som enligt min åsikt härhör från en bild över svensk medelklasskola. Mysig skolavslutning med älskade lärare, men att Sverige ligger i botten på PISA spelar ingen roll, för svenska elever har bra självkänsla. Wiman menar att svensk skola är dåliga på kunskap (matte) men bra på självkänsla – en bild som jag menar är både okunnig och osann. Att Björn Wiman är chef för kultursidorna på en av Sveriges största tidningar gör det extra olustigt – för det är samma ideologi som proggarna sprider om svensk skola.

Nu reagerar BUP-chefen

Först av allt vill jag välkomna alla nya debattörer till min blogg. En del har tillskrivit mig att jag vill dra tillbaka skolan till 50-talet och att jag är teknikfientlig, alltså att jag är emot IKT. Klassiska tillskrivningar, som jag faktiskt inte tar åt mig av, men som säger en del om dem som påstår detta om mig. Jag vet vad jag är och vad jag står för. Detta redovisar jag tydligt. Alla ni nytillkomna läsare, som kanske inte var med i höstens buller och bång kan få möjlighet att sätta kaffet i vrångstrupen genom att läsa min bloggserie ”En skola åt helvete”. Om du dessutom vill veta hur det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE) hänger i hop med varandra kan du läsa en bloggserie jag skrev för några år sedan som heter ”Pedagogiskt nätverk”. Välkomna!

Gästbloggare Peter: Är skolsverige en del av meritokratin?

Under en längre tid har jag bett min gode vän Peter att skriva på min blogg. Nu är han redo att gästblogga. Vem är Peter Fägersten? Bakgrunden är att jag och Peter gick i samma klass på Lärarhögsskolan i Stockholm. Sedan har vi följts åt. Som SO-lärare var Peter mycket uppskattad på Bredbyskolan i Rinkeby, Kunskapsskolan i Akalla och Skarpnäcksskolan i Enskede/Johanneshov. Numera jobbar Peter som biträdande rektor på Skarpnäcksskolan. I mångt och mycket har Peter och jag samma syn på skolan och uppdraget, dock inte alltid. Det var en kort presentation, förhoppningsvis kommer en mer utförlig permanent presentation. Nu till Peter Fägerstens text, håll till godo.