h1

Relation mellan LUS och betyg


Jag upptäckte Läsutvecklingsschemat av en slump när jag studerade på Lärarhögsskolan i Stockholm. Som blivande SO-lärare insåg jag insåg att mina framtida elever skulle ha svårt att lära sig om de inte läste tillräckligt bra, eftersom de skulle ha svårt att tillgodogöra sig läromedelstext. För att hålla rätt på eleverna, så att de inte hamnade på efterkälken, var LUS ett bra instrument att dokumentera elevernas läskapacitet. Jag satte mig in i vad LUS innebar, läste och läste igen. Väl ute på Jordbromalmsskolan började jag använda LUS, något som fick till följd att jag synliggjorde elevernas kapacitet, vilket innebar att jag kunde sätta in åtgärder och välja metodik. Arbetet rullade på.

Efter några års arbete gjorde jag en sammanställning mellan elevernas LUS-resultat och deras betyg. Vid tre tillfällen gjorde jag det för att visa på att elevernas läsförmåga i högsta grad påverkade vilka betyg de fick. Några år senare bad min rektor mig att göra en sammanställning till, vilket jag gjorde. Samtliga sammanställningar går att ladda ner i Relation LUS-betyg (obs fyra olika flikar längst ner på dokumentet).

Men vad är så intressant med detta? Klart att varje lärare förstår att det går bättre för dem som läser bättre. Javisst kan det vara så, men sambandet blir väldigt tydligt om man tittar på sammanställningarna. Mer eller mindre alla elever som är bokslukare (LUS-punkt 18) klarar fullständiga betyg och får dessutom en hel del överbetyg. De elever som ligger på LUS-punkt 17 har det betydligt svårare att få ihop fullständiga betyg och flera elever misslyckas. Elever som ligger på LUS-punkt 16 misslyckas i högre utsträckning att nå fullständiga betyg, många har svårt i skolan och får kämpa rejält. Här ser man också att de teoretiska ämnena slår igenom i större utsträckning, inte minst NO-ämnena. Elever som ligger på LUS-punkt 15 får inte fullständiga betyg, har mycket svårt att klara kärnämnena och de teoretiska ämnena. Ligger man under LUS-punkt 15 är det svårt att få betyg över huvudtaget. När det gäller överbetyg får eleverna generellt det lättare i de praktisk estetiska ämnena.

Men om man som skolledare eller lärare gör detta på sin skola, för det tar faktiskt inte så lång tid, max en dag om man har alla betyg och LUS-resultat. Detta är mycket intressant läsning ur skolans perspektiv som organisation. Vad kan man se? För det första kan man se vilka elever som riskerar att inte kommer att få slutbetyg. Utifrån detta kan man ställa sig frågan hur skolan ska hjälpa eleverna? Givetvis genom att få dem bokslukande är ett bra svar, men det skulle skolan börjat med tidigt. Står skolan där med en 13-åring som inte gillar att läsa och har skaffat sig en identitet som icke läsande, eller icke bildningsbar. Vad göra? Omfördela resurser! Lägga fokus på rätt saker! Skriva åtgärdsprogram, intensiera arbetet i arbetslaget och med föräldrarna, följa upp. Och så vidare. Det går också att utläsa om en lärare ger ovanligt många IG, medan samma elever klarar sig bra med en annan lärare. Är det fel på eleverna eller på lärarens metodik? Inte så enkla frågor att diskutera, men viktiga att lyfta upp till ytan. Alltså ger denna sammanställning ett underlag för dokumentation, resultatdiskussion och vidare arbete i organisationen. Resultatuppföljning!

 

3 kommentarer

  1. […] gjorde för många år sedan en jämförelse mellan LUS-resultat och betyg. Det är mycket intressant läsning, där det går att konstatera att de elever som inte läser […]


  2. […] kommun – var det ett bra beslut? När vi ser kopplingen mellan läsning och skolframgångar, se länk – är det inte bra att hålla koll på läsningen redan tidigt? Tydligen tyckte inte ansvariga […]


  3. […] som ett brev på posten – i alla ämnen blir eleverna duktiga. Se statistiken mellan LUS och betyg (obs länk lite längre ner i […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s