h1

Arbetsplaner


Här nedan är tre exempel på arbetsplaner med uppgiftstandard i årskurs 9. Layouten är inte bra, det är betydligt snyggare när eleverna inför ett arbetsområde får dokumentet i sin hand. När jag skriver uppgiftsstandard menas det är en standard som anger hur en uppgift kan se ut. Alltså svårighetsgrad och progression, kopplat till målen i kursplanen.

Arbetsplan för klass 9C i ämne geografi – ARBETSOMRÅDE NORD & SYD

TID: v 41-43

SYFTE: Du ska förstå hur människans levnadsvillkor skiftar oerhört mycket beroende på geografiskt, kulturellt och ekonomiskt läge i världen.

MÅL

För godkänt:

  • Du ska kunna förstå hur människor utnyttjar resurser där man lever och dess konsekvenser på miljön.
  • Du ska känna till hur människor lever i olika miljöer i världen och vad som påverkar.
  • Du ska känna till hur förändringar påverkat och påverkar landskapet och människans levnadsvillkor (t.ex. industrialisering, urbanisering och globalisering)

För väl godkänt:

  • Du ska kunna tolka och dra slutsatser om människors levnadsvillkor i olika områden utifrån olika sorters kartor
  • Du ska kunna förklara hur människan påverkar sin miljö exempelvis vid vägbyggen, oljekatastrofer, odling av mat e.t.c
  • Du ska kunna diskutera problematiken mellan nord och syd

Mål för mycket väl godkänt:

  • Du ska kunna diskutera de problem som världen står inför utifrån dina geografiska kunskaper, t ex växthuseffekten

UPPGIFTER:

Tisdag 7/10: Vi går igenom Urbanisering, Migration, länders styre, naturresurser, befolkningstillväxt och vad som kännetecknar ett I-land.

Onsdag 8/10: Vi går igenom södra halvklotet. Gör jämförelser mellan Kina, Indien och Brasilien utifrån tisdagens lektion.

Torsdagen 9/10: Vi ser ett filmklipp om fattiga och rika länder. Vi går igenom globalisering. Läxa till onsdagen 15/10 att läsa sidan 374 – 386 i geografiboken + eventuella anteckningar.

Tisdag 14/10: Håltimme, med  uppgift att gå igenom läxan till och med onsdagen 15/10!!!

Onsdag 15/10: Jämförelse mellan Nord & Syd. Diskussion i smågrupper utifrån den läsläxa ni har. Varför finns det fler fattiga i syd än nord? Tillgångar i U-länder? Varför ökar befolkningen så mycket i U-länder? Med mera! Lektionen avslutas i helklass.

Torsdagen 16/10: Arbete i smågrupper. Varje grupp skriver en A4-sida vad man kommit fram till, tankar och reflektioner. Redovisning för övriga klassen. Vi tar även upp hur vi i I-länderna överkonsumerar. Vi går igenom människans baskrav, fyra faser.

Tisdag 22/10: Vi går igenom källkritik: Eftersom boken är över tio år gammal och det ej gjorts några uppdateringar är frågan om världen har förändrats på 10 år. Indiens och Kinas utveckling och hur man inte alltid klassar dem som U-länder längre.

Onsdag 23/10: Prov, se nedan

Torsdagen 24/10: Film!

EXAMINATION:

Bedömning kommer att göras utifrån dina visade kunskaper i grupparbete, aktivitet på lektion och prov.

Prov, klass 9C, Nord & Syd, onsdagen 23 oktober 2008

  1. Varför födds det så många barn i de fattiga länderna (Syd) och mindre antal barn i de rika länderna (Nord)?
  2. Minst 800 miljoner får idag inte tillräckligt med mat. I framtiden kommer många fler vara i den situationen. På vilket sätt kan dessa problem minska? Hur kan fattigdomsfällan brytas? Alltså hur kan de rika länderna hjälpa de fattiga?

Satsar du på VG vill jag att du i fråga 2 utvecklar ditt svar. Jag vill att du ska föra en diskussion utifrån dina åsikter och argument, se kriterierna för VG.

Fråga 3 är en MVG-fråga som du gör hemma och lämnar in till Johan.

  1. 90% av jordens befolkning lever i fyra tätbygdsområden: indiska halvön, östasien, europa och USA.
  1. Om man tänker historiskt, hur kommer det sig att dessa områden blev viktiga och för vem blev de viktiga?
  2. Om man ser in i framtiden, vilka problem kommer dessa områden tänkas få och hur ska de lösas?

Lycka till!

Johan

Arbetsplan för klass 9C i ämne Samhällskunskap – ARBETSOMRÅDE: Ekonomi

TID: v 34-38

SYFTE: Du ska kunna förstå hur ekonomi i ett samhälle är avgörande för hur framtiden ser ut, samt hur världsekonomin påverkar den enskilda människan.

MÅL

För godkänt:

• Du ska kunna förstå hur samhällets och familjens ekonomi fungerar.

• Du ska förstå att människors liv kan vara olika beroende på t.ex. kön, ålder, kultur, ekonomisk situation etc.

För Väl Godkänt:

• Du ska vara insatt i aktuella samhällsfrågor och kunna ha en åsikt om vad som händer.

• Du ska kunna förklara likheter och skillnader mellan olika politiska system, t.ex. markadsekonomi och planekonomi.

För Mycket Väl Godkänt:

• Du ska kunna diskutera och argumentera för en ståndpunkt (inte nödvändigtvis den egna) i olika samhällsfrågor, t.ex. hur ekonomin påverkar statens och kommunens möjligheter att förändra samhället.

• Du ska kunna kritiskt granska och värdera olika källor

UPPGIFTER

Vecka 36: Läs sidorna 266 – 270 i boken + anteckningar. Du ska kunna berätta vad en bank gör, varför man betalar skatt och vad skatten används till, samt redogöra för begreppen: Bruttoinkomst, nettoinkomst och disponibel inkomst. Läxförhör onsdagen 3/9.

Vecka 37: Läs sidorna 271 – 275 i boken + anteckningar. Du ska kunna berätta om varför människor startar företag och redogöra för företagets produktionsfaktorer: råvaror, realkapital och arbetskraft. Läxförhör onsdagen 10/9.

Vecka 38: Gå igenom det vi har jobbat med, anteckningarna. Tänk till: Du ska kunna berätta om varför människor konsumerar (köper) mer än de egentligen har råd med och vad som händer om man handlar för mycket. Här använder du den kunskap du fått, egna erfarenheter och gärna dina tankar om du har sett lyxfällan. Skrivuppgift onsdagen 17/9.

Vecka 39: Prov torsdagen 25/9. Se provet nedan. VG- och MVG-frågorna gör ni hemma och lämnar ni in till mig.

Prov ekonomi, klass 9C, torsdagen 25 september

Frågor godkänd

  1. Det ekonomiska kretsloppet innehåller följande begrepp: företag, varor, tjänster, löner, hushåll, arbetskraft, betalning för varor och tjänster. Förklara i text med egna ord hur kretsloppet fungerar!
  2. Alla företag måste göra investeringar! Ge exempel på investeringar ett företag kan göra för att höja produktionen? Varför måste ett företag göra investeringar?
  3. Förklara begreppet BNP! Vad mäter man med BNP och vad går inte att mäta med BNP?

Frågor Väl Godkänd

  1. I de flesta länder finns det marknadsekonomi (eller blandekonomi). I Sovjet fanns det planekonomi. Detta system gick under. Varför dog planekonmin ut? Och varför är marknadsekonmin överlägsen planekonmin?

Frågor Mycket Väl Godkänd

  1. Vi betalar skatt till både kommun, landsting och stat. Skatten används till olika saker i samhället. För en diskussion kring vad skatten används till och hur stat och kommun kan använda skatten för att styra. Diskutera också hur enskilda människor, utifrån det liv de lever, tycker olika om hur hög skatt vi ska ha.

Lycka till!

Johan

Arbetsplan för klass 9C  i Historia – ARBETSOMRÅDE Andra världskriget, TID: v 47-51

SYFTE: Att förvärva ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.

Mål för godkänt:

  • Du ska kunna berätta hur världsmakten Tyskland uppstod.
  • Du ska ha förståelse för hur förändringar i samhället, t ex nazismen påverkar människors liv och vardag.
  • Du ska kunna visa på och berätta om olika historiska händelser, t.ex. Andra världskriget och hur det påverkar vårt liv idag.
  • Du ska kunna se hur information kan döljas och ändras för att uppnå olika syften.

Mål för väl godkänt:

  • Du ska kunna visa att du förstår orsaker och samband i ett historiskt händelseförlopp
  • Du kan använda dig av viktiga och generella begrepp, t.ex. nazism

Mål för mycket väl godkänt:

  • göra jämförelser, analysera samt dra paralleller med andra historiska händelser
  • visa att man behärskar perspektivbyten
  • bedömer och värderar olika källor

UPPGIFTER:

Vecka 47: Vi pratar om Tysklands enande 1871 och dess konsekvenser. Vi går igenom WWI och vilka följder det fick. Du ska veta att Tyskland fick skulden för WWI och även hur det tyska folket kände sig. Du ska veta hur situationen var i Tyskland på 1920-talet. Skriftlit läxförhör torsdagen 27/11.

Vecka 48: Vi går igenom Hitlers väg till makten. Hur Hitler blev diktator.Vi går igenom hur Hitler rustade Tyskland för krig. Vi går igenom hur nazismen växte fram. Vi går igenom hur WWII börjar. Du ska kunna Hitlers väg till makten. Hur nazismen växte fram och hur WWII började. Skriftligt läxförhör  tisdagen 2/12.

Vecka 49: Vi fortsätter med WWII, hur kriget sprider sig. Vi går igenom hur Hitler börjar rensa ut judar och börjar bygga upp koncentrationsläger. Förberedelser inför faktaprov tisdagen 9/12.

Vecka 50: Faktaprov tisdagen 9/12., se baksidan på detta papper.

Vecka 51: Tisdag 16/12 och Onsdag 17/12: Se filmen Flykten från Sobibor. Torsdagen 18/12: Skriva uppsats om förintelsen.

Faktaprov, tisdagen 9/12

Godkänd

  1. Varför bildade Hitler pakt med Stalin?
  2. Varför ockuperade Hitler Danmark och Norge?
  3. Varför angriper Tyskland, trots pakt, Sovjet 1941?
  4. Varför vänder WWII?
  5. Varför tar WWII slut?
  6. Vad hände efter WWII med länderna i Europa?

Väl Godkänd

  1. Varför lyckades nazismen nå framgångar och popularitet? För en diskussion över hur propagandan påverkade och med vilka medel människor påverkades. Diskutera också vilka som gick på budskapet och vilka som stod emot! Vilka följder kunde det få om man protesterade?

Mycket väl Godkänd

  1. Hur tror du att det kändes att vara jude i Hitlertyskland? På vilket sätt tror du att ditt liv och ditt självförtroende påverkades? Försök att sätta dig in i deras situation. Berätta om ”ditt liv som jude i Tyskland. Hur ser det ut? Vad gör du? Hur ser dina framtidsdrömmar ut?
  2. Det vi vet om Tyskland i dag kan man läsa i läroböckerna och i historiska böcker. Det finns också en del överlevare från koncentrationslägren som har berättat. Det finns film och fotografier. Samtidigt påstår en del andra grupper, t.ex. historierevisionisterna att förintelsen aldrig har ägt rum. Hur kan vi veta att det vi läser eller ser på TV och Internet verkligen är sant?

Uppsatsskrivning , torsdagen 18/12

Instruktion: Du ska skriva en uppsats kring förintelsen av judar under WWII och det du har lärt dig under detta arbetsområde. När du svarar på frågorna får du ta hjälp av allt material som du vill ha tillgång till, t.ex. anteckningar, boken och häften. Det innebär att jag förväntar mig att du använder de begrepp och kunskaper du har lärt dig. Skriv loss ordentligt! Tyck till! Bli förbannad om du vill! Dina åsikter är viktiga, men du måste tala om varför du tycker som du gör.

  1. Vad tycker du om förintelsen (att Hitler dödade judar)? Förklara din åsikt!
  2. Skulle förintelsen kunna hända igen idag? Kanske någon annanstans i världen?

Lycka till!

Johan



5 kommentarer

  1. Tittar på dina mål för 2:Vk (jag har ju historia därför är jag intresserad).

    Förutom att vara lärarstudent så jobbar jag som mentor med några elever (genom Stiftelsen Läxhjälpen) på Rinkebyskolan och jag upplever (framför allt med elever med bristande kunskaper i svenska) att ofta ger läraren målen till eleverna utan att ha konkretiserat de eller ha förklarat de. Jag läste t. ex. NO med en kille och vi tittade på målen för ett arbete om kroppens organ. Det stod på MVG: ”Eleven beskriver en helhet”. Det är väldigt svårt för en elev att förstå ett sådant mål. Har sett detta problem på flera andra skolor också. Jag tycker att läraren behöver konkretisera målen mer så eleven vet hur den ska göra för att nå målen. Jag tror alltså att en av de stora problemen idag är att eleverna inte vet HUR de ska göra för att nå målen. Om läraren däremot konkretiserar målen på ett bra sätt så, tror jag, att det blir lättare för svagare elever att nå högre betyg.

    Jag har istället, i min undervisning, använt en matris. Jag tar först kursplanens mål och konkretiserar de så de passar momentet – t. ex. 2:vk. (Oftast gör jag också ett övergripande undervisningsmål) Sedan konkretiserar jag alla delmomenten i en matris (t. ex. Förintelsen, krigsförloppet osv) och så står det exakt vad eleven ska göra för varje delmoment t. ex. under Förintelsen och G ”eleven ska förklara bakgrunden till Förintelsen” och under målet skriver jag ner viktiga begrepp som eleven ska använda (som en stödstruktur) som t. ex. Antisemitism osv. Sedan använder jag denna matris när jag planerar lektionerna och när jag sedan bedömer eleverna. Dessutom återkommer jag hela tiden till matrisen under momentets gång, jag skriver upp på tavlan vid varje lektion vad i matrisen som hör till lektionen. Genom denna matris blir alltid målen, undervisningen och bedömningen sammankopplade. Om du är vidare intresserad så har jag en matris för Efterkrigstiden som jag kan skicka över.

    Med nya betygssystemet måste självklart det göras lite justeringar, men vad tycker du om min metod?


    • Elias,
      För det första måste jag säga att du är en fantastisk person, utan att jag känner dig. Dels tycker jag mycket om att du engagerar dig i läxhjälpen – i min värld får du respekt. Dels gillar jag att du engagerar dig i din utbildning, att du inte bara läser dina kurser – that’s it, utan att du deltar i skoldebatten och förkovrar dig. Mycket bra.

      När det gäller arbetsplanerna håller jag med dig helt och hållet. Själva målen i arbetsplanerna är direkt skrivna från kursplanen. Sedan tolkar jag dem och förklarar för eleverna i undervisningen, läxförhörsfrågorna och provfrågorna. Det innebär att frågorna utgår från kursplanens mål att uppnå. Om jag skulle använda målen utan att förklara dem skulle det vara kört för mer eller mindre alla elever.

      Kör hårt Elias!


      • Tack för fina ord Johan! För mig är det viktigt att vara engagerad i det jag gör.

        När det gäller arbetsplanerna vill jag bara rekommendera den bok som jag har använt när jag skapat mina matriser: http://www.epago.se/mal-i-sikte-fran-styrdokument-till-praktik/

        (Matriser för formativ bedömning finns också i boken)

        /Elias


      • Elias,
        Tack för tipset, ska kolla in det.

        Med engagemang kommer också glädjen att gå till jobbet, det blir roligare. Jag gick till jobbet under 9 års tid på Jordbromalmsskolan och inte en enda dag tyckte jag att det var tråkigt utan jätteroligt.


  2. ”eleven ska förklara bakgrunden till Förintelsen”

    Oftast är då målet mer konkretiserat än så här! Vill jag bara lägga till.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s