h1

Manifest


Jag heter Johan Kant och är sedan november 2012 rektor på Vikingaskolan, en F-6-skola i Haninge, söder om Stockholm. Innan rektorsjobbet var jag biträdande rektor i fyra år och  lärare i nio år. Jag bloggar helt privat och skriver inte om Vikingaskolan och Haninge. Detta är en princip jag har med hänsyn till mina medarbetare och kollegor i Haninge kommun.

Jag blev lärare för att göra skillnad! Som den gamle punkare jag är avskyr jag orättvisor. Barn och ungdomar har rätt till kunskap och rätt att ta kontroll över sitt eget liv. Vi lever idag i ett komplicerat samhälle, där kraven har höjts på den enskilda medborgaren. Då anser jag att det är på sin plats att alla barn och ungdomar får rätten att lära sig det som krävs för att bestämma över sitt eget liv. Till exempel att alla kan läsa så bra att de kan tillgodogöra sig de instruktioner som kommer hem i brevlådan när de ska placera sina pensionspengar (PPM). Vi är inte där ännu, men det är baske mig dit vi ska!

Du som läser denna blogg kan tycka att jag är en dryg typ som lyfter fram mig själv hela tiden och som kritiserar väldigt mycket. Det stämmer! Jag är dryg i den bemärkelsen att jag faller under jantelagen. Hur många gånger har jag inte fått höra, både direkt, men framför allt bakom min rygg att jag tror att jag är något. Lyfta fram mig själv – det är det enda redskapet jag har. Visa på mina erfarenheter och mina resultat. Det är det enda jag kan visa gentemot ”fina forskare” som kommer med den ena rapporten efter den andra, men inte har någon som helst koppling till klassrummet. Kritisk – ja, för jag tycker att det på samtliga positioner från lärare till myndighetspersoner sitter alldeles för många människor som dels är okunniga och dels tar dåliga beslut.

Jag vet att jag i och med min blogg blir en obekväm person, att jag trampar en del på tårna och att vissa inte vill ha med mig att göra. Människor gillar inte någon som pratar klarspråk och som kommer med obehagligheter. Människor i mellanmjölkens land vill att allt ska vara bra. Det är jobbigt med ifrågasättande personer. Men det struntar jag i,  jag värnar elevernas rätt till en bra skola. Jag tycker också att alla bra lärare som finns i Sverige ska lyftas fram på sina skolor, att de ska bli föredömen. Jag vill att lärarens arbetssituation, lön och status ska lyftas upp till rejäl diskussion och då menar jag att det ska handlas också, inte bara pratas. Jag vet av egen erfarenhet att det finns många lärare som gör ett fantastiskt jobb dag ut och dag in – i det tysta. Stå på er! För som jag brukar säga: Läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Tidigare har jag arbetat 9 år som  SO-lärare på Jordbromalmsskolan i Haninge. Det har varit fantastiska år i Jordbro och eleverna är helt underbara. Så många otroliga individer som bidrar med glädje och vilja att lära sig och gå framåt. Och så många olika kulturer som samlas under ett och samma tak – skolan. Detta bidrar till väldigt mycket positivt, många intressanta diskussioner och olika sätt att se på saker och ting. Jag kommer nog för alltid älska Jordbro!

Privat är jag gift med Elsa och har tre barn, Malcolm 18 år, Douglas 15 år och Alma 12 år.

Jordbromalmsskolan var en 6-9 skola där 90% av eleverna har invandrarbakgrund. Med det menas att 90% av eleverna har en annan kulturell bakgrund än homogen svensk (om det nu finns någon homogen svensk kultur idag). Det innebär att många elever kan vara födda och uppvuxna i Sverige, men har levt i en annan kulturell värld i Sverige. Exempelvis finns det många elever med turkisk bagrund, vilket innebär att man kanske umgås endast med andra turkar, ser turkisk tv och så vidare. I juni 2011 lades Jordbromalmsskolan ner och finns inte längre mer. Tråkigt!

Jag vill verkligen belysa att: Jag vill inte göra mig till tolkningsföreträdare för en hel skolvärld. Och Johan Kant har INTE facit på läraryrket eller hur skolan ska fungera. Det finns många andra kloka lärare som har andra perspektiv på skolan, men jag vill lyfta fram hur jag ser på skolan och har argument för det.

36 kommentarer

  1. Hej Johan. Mycket intressant läsning. Hoppas jag får höra mer nästa gång vi ses.
    Ha det bra, bre.

    Kristian


    • Hej Johan! Bra med dryga och kritiska typer med mycket engagemang och kunskap! Din kritik av lärarutbildningens akademisering verkar intressant. Jag skulle gärna höra mer om hur du tycker en bra lärarutbildning skulle se ut. Själv är jag en dryg och kritisk genomakademisk lärare på Södertörns högskola och jobbar med kvalitetssäkring av vår lärarutbildning.


      • Hej Henrik,
        Kul att det inte bara är jag som är lite ”gnällig”, utan att det finns andra som inte bara köper allt och är nöjda med det. Så klart kan jag dela med mig av hur jag tänker, men det är lite svårt så här på bloggen. Kortfattat kan man säga att det egentligen inte är fel med akademisering, men det har blivit fel, för det som har hänt är att studenterna läser en massa abstrakt text och teorier hit och dit som inte är förankrad i deras yrkesval. Jag menar att studenter ska lära sig en massa teorier och kunskaper som de sedan ska gå ut och testa på VFU och så funkar det inte, i stället har lärarutbildningen kommit allt längre ifrån själva klassrummet och den teoretiska biten av lärarutbildningen har blivit i många fall väsenskild från skolan. Detta har jag sett mycket av, då jag har varit basgruppsledare i 7 år tidigare på Jordbromalmsskolan och är i dag mottagare av studenter, bland annat från Södertörns högsskola. Jag vet inte om du blev klokare av detta, annars får vi väl träffas fysiskt i ett samtal.


  2. Hej Johan,

    Jag vill bara säga tack.
    Du har en sund bild av hur skolan skulle kunna vara. Anledningen till att jag skickar ett meddelande till dig är att när jag tittade här på din blogg så hamnade jag på Respekt – något man förtjänar. Exakt som du beskriver i den texten tycker även jag att så ska det vara. För jag har bokat ett möte med min dotter (12år) och hennes lärare för att hon hatar verkligen honom, och när jag pratar med henne så kommer det fram att han skäller på henne i korridoren (skriker jävla fjortisfasoner) framför andra elever, slänger ut henne från lektionerna lite då och då, skickat henne till skolpsykologen (utan att prata med mig) även fast hon säger till honom att det är han som är hennes problem osv. Så nu når han inte fram till henne längre. Jag tror säkert att hon förtjänar att bli tillsagd- och tillrättavisad men sen kan man göra det på mycket mer pedagogiskt sätt, hur ska han få hennes förtroende och respekt om han inte visar respekt mot henne utan bara skriker till henne. Så tack för ditt inlägg nu vet jag att jag inte är helt ute och cyklar till mötet imorgon. //Mvh Jesper


    • Hej Jesper!
      Tack för din kommentar, bra att jag når en viktig grupp med min blogg – föräldrar.
      Jag har själv som lärare sagt saker som var oöverlagda, på grund av att man blir så förbannad på provocerande elever. Jag har själv varit med om kollegor som ofta har betet sig illa mot elever, tack och lov är det inte så längre på Jordbromalmsskolan. Det du beskriver hör jag ibland, en kompis till mig har samma typ av problem. Jag anser att det faktiskt är så att jag som lärare är vuxen och jag som lärare är utbildad. Man kan inte ställa högre krav på en tonåring än man kan göra på sig själv. Att skrika på elever har aldrig hjälpt, jag har prövat. Att sänka elever med dåliga kommentarer gör att eleven kommer längre och längre ifrån dig som lärare. Tyvärr är det så att skolan inte alltid fungerar som professionell institution, se min blogg om det. Lycka till och stå på dig! Ingen ska behöva bli utskämd inför sina kompisar!

      Johan


  3. Härligt att se att det blivit folk av dig också.
    Kämpa på, Johan. Du gör skillnad. Lycka till på nya jobbet.


  4. Johan,

    Att läsa detta gör mig mycket rörd och berörd.
    Du är en fantastisk människa (och vän) som ger så mycket av dig själv till andra.
    All kunskap, engagemang och din aldrig sinande humor! Du är en förebild.
    Tack,
    Jeanna


    • Hej Jeanna!
      Tack för de värmande orden. Det är skönt att höra att ens jobb uppskattas, även om jag faktiskt får det bekräftat titt som tätt av elever. Och för den skull en del andra. Många tycker att min blogg är jobbig, att jag sätter mig på höga hästar och har alldeles för mycket åsikter. Det finns en tanke bakom detta. Dels tycker jag att om man vill att skolan ska vara bra för alla måste man bekämpa det som är dåligt med att sticka ut hakan. Dels är det svårt att ändra människors tänkande och vardagliga rutiner, det krävs att man får en intellektuell snyting. Kallas även kognitiv konflikt med ett finare ord….
      Att göra skillnad är viktigt för många människor och det är roligt också, för du får mycket kärlek tillbaka.
      Kram på dig vännen!

      Johan


  5. Att läsa detta har gjort mig mycket rörd och berörd. Du är en fantastisk människa som ger så mycket av dig själv till andra bla till min son Joachim. All din kunskap samt ett 150% engagemang och med en humor som gör att folk lyssnar på dina kloka och visa ord ”Du är en förebild”

    Mvh Magnus


  6. Hej Magnus!
    Tack för dina värmande ord. Det glädjer mig att du uppskattar
    mitt jobb. Själv tycker jag att det är roligare med engagemang, man
    får så mycket mer tillbaka.

    Jag har faktiskt fortfarande lite kontakt med Jocke, fast han är en
    stor kille nu. Hoppas det går bra för honom och att ni har en bra
    kontakt.

    Ha det fint!

    Johan


  7. Hej, jag gillar verkligen ditt sätt att se oå uppdraget som rektor. Och vad skolan är till för.

    Föreläser du?

    Jag är granne med en skola som har mycket gott rykte men som behöver förnyas och förlustigas.

    Hur gör jag, som förälder till en kille i fyran?

    Detta omräde är minerat. Skolpersonal är märkligt känslig och tar idéer som ondskefull kritik.

    Hör av dig!

    Maja


    • Hej Maja! Tack för de värmande orden. Även om jag vet att jag gör rött, så är det alltid skönt att få positiva ord från en läsare. För att svara på dina frågor. Jo visst kan jag föreläsa. Jag har gjort många föreläsningar, framförallt rörande LUS, men även om annat.
      Johan


  8. Hej Johan,
    Nä, Såklart jag kunde bara inte låte bli att vara inne här och att läsa dina texter.
    Idag gav du mig enorm energi och jag är också imponerad av din enorma kunskap om Turkiet.
    Hur många gånger har inte vi invandrare känt att vi inte är välkomna i Sverige? Och detta är en utav anledningarna till varför jag idag läser lärarprogrammet med interkulturell profil på Södertörns högskola. Hoppas att jag får en plats i en skola i ett invandrartätt område om ett år då ska jag göra mitt bästa för att ta bort ”vi” och ”de” barriären (även om det är en stark önskan), alla förtjänar respekt oavsett bakgrund, hudfärg osv. Detta kommer att göra eleverna(föräldrarna) mer delaktiga, nyfikna och att de tar ansvar för sina studier och självkänslan som är en viktig ingrediens i inlärningen kommer att stärkas upp. Läraryrket är ett av världens viktigaste yrken Samtidigt som du hjälper andra utvecklar du även dig själv oerhört mycket…. Jag ser bara fram emot.
    Trevlig Helg o ha det så bra
    Özlem


    • Hej Özlem!
      Kul att du fick energi av att träffa mig idag. Jag kan ganska lite om Turkiet, men jag har haft många elever som har turkisk bakgrund, så jag har lärt mig lite genom åren. Måste säga att jag verkligen gillar och uppskattar de turkiska eleverna jag har haft och för den del deras familjer också.

      Du behövs i ett mångkulturellt Sverige. Det är en fantastisk värld vi lever i, alla de som inte förstår det, eller som till och med är rasister, eller har fördomar förstår inte vad de missar. Problemet är att det är många som inte förstår detta och då behövs du, dels som en ”ny svensk”, med alla dina erfarenheter som du kan dela med dig till andra ”nya svenskar” och dels för att träffa kulturellt etiska svenska, så att de förstår vilket underbart land de lever i (lite tråkigt väder på vintern).

      Du får gärna sprida min blogg till dina kurskamrater, för jag skriver en hel del om lärarutbildningen. Jag begär inte att någon ska hålla med mig eller tycka som jag, men åtminstone tänka över de saker som jag tar upp. För nästan alltid är det viktiga saker.

      Ha en jättebra helg!

      Johan


  9. Johan! Jag blir varm inuti och får starka känslor av att det ännu finns hopp i vår fransiga, röriga värld när jag läser det du värkt, formulerat och levt fram. Vi hörs i morgon! /Stina


  10. Tack Stina!

    Johan


  11. Lagom är inte alltid bäst, så hurra för dig Johan som vågar trotsa jante och struntar i karriären och bryr dig om människan! Fortsätt så, få törs sticka ut även om de vet att de har rätt i sak, för gemene man vet att det straffar sig många gånger så av rädsla håller många tyst. Jag bryr mig också, säger vad jag tycker, men har också fått smaka på det sura äpplet på grund av mitt engagemang. Men det har det varit värt, för jag skulle inte kunna leva med mig själv annars. Tack för att det finns sådana som du!


  12. Hej Johan!

    Jag ska vara rak: fy fan vad skönt att det finns personer med din inställning inom skolväsendet!

    Jag satte mig i höstas och listade topp 5 lärare jag haft. När jag läser det du skriver så påminns jag om personerna på denna lista. De jag kunde hitta fick en hälsning och några uppmuntrande ord via mail – de förtjänar all beröm och uppskattning de kan få! (även om den kom 16 år senare i ett fall…)

    Jag har undervisat en del på KTH och har därför tvingats funderat kring undervisning och pedagogik. Hittade din blogg idag (två veckor efter min sista lektion – typiskt) och håller i stort med om allt jag läst hittills.

    Hoppas du får all den uppskattning du rätteligen ska ha så du orkar fortsätta!


  13. Hej Calle!

    Tack för de värmande orden, det känns skönt att få stöd – speciellt från någon utanför den direkta skolan.

    Sprid gärna min blogg till dina vänner!

    MVH

    Johan


  14. Fan vad glad jag blir när jag ser & läser vad du gör nuförtiden !

    MVH

    Bosse

    p.s Var är min kebab ? d.s


  15. Hej Bosse!
    Det var ett tag sen, kul att du gillar det jag skriver.

    Tyvärr snodde kebaben en VW Scirocco och sågs senast strax utanför Örebro.

    Ha det!

    JOhan


    • Å som sagt, glöm aldrig en sak Johan:

      Du är NÅGON !

      Eftersom jag ändå hängt runt i 25 år nu så anser jag att jag har på fötterna i det uttalandet.

      Det är så tröstlöst och energidränerande att se alla dessa typer som förskansar sig på samhällets viktiga och betydelsfulla positioner. För att sedan ( lite grovt och sarkastiskt ) egentligen stänga dörrarna. Inifrån. Att se om den egna positionen blir plötsligt mest betydelsefullt…
      Revirpinkarna. Bah !

      Ofelbart så resulterar detta betende i att skiktet under dessa allt för ofta blir bittra. Chansen att ta sig fram är ju begränsad. Alltså får de ägna sig åt att behandla skiktet under dem på samma sätt som de själva blir behandlade. Å så vips vart det jantelag med mellanmjölk.
      ( eller rentav socialdemokratikst pampstyre )

      PPM resonemanget du lyfter fram bevisas ju med all tydlighet av antalet spaltkilometer som dagspressen skrivit i ämnet.

      ( Å näe, jag har fan inte full koll på hur man framgångsrikt skall navigera i den sörjan. Jag har anammat att pension får inte du och jag pga av att en handfull personer pajjat sönder allt. Personer som låst sina positioner inifrån. )

      Närå, inge bitter ;o) Jag löser det själv helt enkelt.

      Keep up !

      MVH

      Bosse


  16. Tack Bosse!

    Johan


  17. Hej Johan
    Av ren tillfällighet landade jag på din blogg och vill gärna lämna en kommentar. Vilken positiv upplevelse och uppskattar att läsa det du lyfter fram om hur du ser på skolan och har argument för det. Jag blir glad att se det finns fler med liknade tankar och funderingar kring några frågeställningar inom skolväsendet. Tackar och gillar verkligen din inställning och engagemang, och önskar givetvis att det fanns fler lärare och rektorer med samma drivkraft och inställning som din.

    Lärarna har ett otroligt viktigt arbete då jag är övertygad att de kan göra skillnad och påverka ”materialet” som är det viktigaste vi människor har… våra barn och framtid. Jag själv jobbar långt ifrån skolan men har barn och är intresserad av det som rör våra barn och samhället.

    Ha en fin dag och fortsätt att kämpa för det du tror på!

    Vänliga hälsningar
    Marcela


    • Hej Marcela,
      Tack för de vänliga orden. Det är alltid roligt när människor utanför skolvärlden reagerar och tycker till om det som händer i skolan och tycker att det är viktigt. Ha det gott!
      Johan


  18. Hej Johan!

    Du är inte ensam.

    Mvh

    Victor från Chile


    • Tack Victor!


  19. 1) Vad är det som säger att forskare inte har anknytning till klassrummet?
    2 Hur skulle det gå om forskningen bara forskade om det som är ”godkänt”? Vad får vi för samhälle då? Jag syftar på ditt uttalande i Skolvärlden: ”Man måste helt enkelt kolla om den metod man forskar om funkar. Dåliga metoder ska bort, på en gång”. Vad säger historien om en sådan företeelse? Annars är det bra att lärare/skolledare uttrycker sig i debatten. Alltför få gör det. Till sist vill jag bara påpeka att inte all forskning som görs inom sjukvården är klinisk./Stella, lärare och forskarstuderande


    • Hej Stella,
      Tror att du missförstår mig en del.
      1. Nämn några forskare som har anknytning till klassrummet. Jag känner inte till många exempel och under hela min utbildning och alla år som basgruppsledare i Haninge kommun har forskare inte varit ute i något klassrum som jag känner till. I all den litteratur som jag stött på och som jag läst på, alltså även när jag inte gått på lärarutbildningen , har endast två böcker tagit sin utgångspunkt i klassrummet. Den ena var det flerstämmiga klassrummet av Olga Dysthe, som handlade om hur flera elever ska få göra sin röst hör i olika sammanhang. Den boken är numera borttagen från flera lärarutbildningars litteraturlista. Den andra var Gunilla Granaths bok Gäst hos overkligheten, som är en skildring av det sociala samspelet i skolan och är ingen riktig forskning. Men annars är det nog tomt på den fronten. Jag vet att Tomas Kroksmark i Jönköping håller på med skolnära forskning – that’s it. Jag tror att det behövs klinisk forskning för att se om det forskaren tror sig fungera verkligen fungerar i verkligheten.

      2. Klart att dåliga metoder som inte leder till att eleverna kan det de ska kunna ska bort. Om du tycker att jag fokuserar för mycket på att eleverna ska nå godkända resultat är det nog för att det finns en stor grupp i samhället, cirka 20% av eleverna som inte får fullständiga betyg. Det innebär inte att de eleverna som behöver mer utmaning glöms bort – i alla fall inte av mig. De elever som behöver en rejäl utmaning får det.


  20. Apråpå att så många barn misslyckas med att nå målen. Vem bestämmer vilka mål det ska vara. Vem eller vilka formulerar dessa? De är godtyckligt valda. Med andra målbeskrivningar så når fler målen, så enkelt är det. Därmed inte sagt att man ska göra det, men ingen granskar dessa förpepprade mål som alla tjatar om. Hälsningar


    • Mia,
      Ibland är målen som värsta önskelistan. Klart att det skulle bli annorlund med andra mål och med andra formuleringar.


  21. Hej Johan.
    Bra att du vågar vara obekväm och skönt och se att du brinner för att uttrycka dem. Den var intressant att läsa ditt inlägg om Vygotskij, visste ej vem han var. Ska läsa mer. Läraryrket är onekligen ett av de viktigaste i vårt samh.
    Kul att se att du tänker och skriver, i slutändan


    • Tack Arvid!


  22. Hej och soliga hälsningar från Finland!
    Tar del av din blogg och skickar vidare en del av det som sägs till kollegorna i svenskfinland för diskussion. Det senaste var brevet om lärarskildringen som väckte diskussion här i Pisaundersökningarnas prisade land, samtidigt så toppar Finland även listorna med barn- och ungdomar som mår sämst i hela Europa, några undersökningar gällande lärararnas situation har jag inte tagit del av ännu..Jag arbetar själv som lärare och psykoterapeut och tycker att det är värdefullt med åsikter som väcker funderingar hos alla involverade.Tack.
    Mvh AM


  23. Älskar din attityd, fortsätt slå Jante på käften!


  24. Ge aldrig upp Johan Kant, lova det!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s