h1

Yrke: Lärare


När jag gick från att ha undervisat i SO-ämnena på Jordbromalmsskolan i Haninge, till att jobba som biträdande rektor på Vikingaskolan i samma kommun, slutade jag att undervisa. Det som jag har tyckt varit det roligaste under alla år som lärare. Jag vill med den här boken beskriva mina erfarenheter, dels av skolan generellt, dels av skolans kultur. Men jag vill också berätta om hur man arbeta med elever som har väldigt svaga förkunskaper. För även de kan nå stora kunskapsframgångar.

När jag beskriver mitt arbetssätt kan det låta enkelt, men visst finns det många vardagsproblem: elever som slåss, käftar med varandra, inte visar någon respekt eller använder ett fult språk. I en skola som till nittio procent består av elever med utländsk bakgrund har jag naturligtvis fått jobba åtskilligt med många problem och jag har tagit många konflikter. Stundtals har jag skällt ut vissa elever och ibland även deras föräldrar. Det har blivit många samtal hem, många konflikter och många tillfällen då jag har tvingats att sätta ner foten: »Här är det jag som bestämmer, tveka aldrig om det«.

Med åren har konflikterna blivit färre och i dag behöver jag aldrig höja rösten. Jag har fått elevernas respekt! Respekt är ingenting en lärare har automatiskt, det är något som läraren förtjänar. Elevernas respekt får du när du är tydlig med vad skolan är till för, när du tar konflikter, drar gränser för vad som får sägas och göras, låter eleverna ta konsekvenserna av sitt handlande, när du använder humor och skojar med eleverna och visar dem kärlek – visar att du bryr dig om dem. Det innebär att när en elev gjort något dumt, när det som hänt är utrett, då ska det inträffade släppas och du ska i ord och handling visa att du tror på eleven och dennes möjligheter. En dumhet ska inte ligga eleven i fatet för all framtid. Det är då läraren har förtjänat sin respekt.

Elever pratar med varandra och de vet vilka lärare som är starka ledare, vilka som behandlar eleverna bra och som förtjänar respekt. När du nått dit, då går allt av sig självt. En lärare som förtjänat elevernas respekt behöver nästan aldrig höja sin röst.

Den här boken handlar till stor del om en metodik som jag har valt att kalla seminarieundervisning. Metodiken är framför allt är utprövad på elever som har låga kunskaper med sig från årskurs 5 och som kommer från hem som saknar studietradition. Men metodiken kan användas i alla miljöer där elever behöver arbeta för att tillgodogöra sig kunskaper. Läraren bestämmer nivån på det som tas upp i undervisningen. Även om klassen ligger på en generell ”VG-nivå” kan seminarieundervisning användas med gott resultat. Mycket av det jag beskriver kan uppfattas som rena självklarheter – vilket de också är. Men jag vet också, efter att genom åren ha samtalat med många lärare och lärarstudenter, att det finns ett behov av att arbeta med en metodik som fungerar.

Boken vänder sig till lärare som känner att de behöver metodiska tips, till nyexaminerade lärare och lärarstudenter. Men den vänder sig också till lärarutbildare, till skolledare och beslutsfattare – och till föräldrar som är intresserade av skolfrågor.

Två recensioner av boken Yrke: Lärare, först Recension BTJ, eller Pedagogiska magasinet, eller Expressen.

Jag har köpt tillbaka rättigheterna till boken och du kan köpa boken genom att skicka ett mail till mig: johankant@hotmail.com.

25 kommentarer

  1. Hej

    Jag jobbar själv som s.o. lärare på en skola i Norrland och jag är intresserad av att köpa din bok. Vart finns den att beställa?

    mvh,
    Rolf


    • Hej Rolf,
      Boken går att köpa i alla bokhandlar och är det en liten bokhandel så kanske de måste beställa boken. Annars går det att beställa den på Adlibris, Bokus och andra nätbutiker.


  2. Johan,

    Intressant bok du har skrivit. Lånade den på biblioteket och har nu läst den. Där finns en hel del att fundera på framöver. Under min tid på lärarutbildningen har vi haft flera intressanta seminarier där vi som studenter har fått diskutera olika ämnen. Det är mot den bakgrunden som jag är relativt positivt inställd till att använda seminarier också som lärare i framtiden. Det avsnitt i din bok som kanske väckte mest tankar hos mig var det som handlade om lärarutbildningen.

    Du diskuterar en del kring det här med att man införde att vi ska läsa en del kurser tillsammans oavsett i vilken årskurs vi ska arbeta i som lärare. Det här har betytt en hel del för mig och har bidragit till en för min del ovärderlig mångfald kring perspektiv på både lärande och undervisning. Det är med andra ord en erfarenhet som jag inte hade velat vara utan. Under lärarutbildningen har vi haft en hel del hemtentamen som examinationsform. Detta är en metod som har kritiserats från en del håll. Lade märke till att du i din bok bland annat föreslår att de så kallade Salstentamen bör införas på alla kurser.

    Den kritik som framförs mot hemtentamen delas inte av mig då min upplevelse är att det är på kurser med hemtentamen som jag har lärt mig som allra mest. Jag har som student genom utvärderingar tagit tillfället i akt att uppmana till mer av hemtentamen. Därmed kan vi konstatera att vi har rätt olika uppfattningar om detta. Detta är en form av examination som jag definitivt kommer använda som lärare i framtiden.

    Det innebär dock inte att de elever som vill skriva prov inte ska få det. Elevinflytande och elevaktiva arbetssätt är för min del oerhört centrala delar av den undervisning som jag vill bedriva. Detta i kombination med Lärande och IT och tankarna om inkludering och en skola för alla.


    • Hej,
      Först av allt vill jag säga att det glädjer mig att du har läst min bok och med god behållning som jag uppfattar det.

      När det gäller lärarutbildningen så måste jag säga att du som student är inte detsamma som alla andra studenter. Alla går inte på lärarutbildningen med syfte att suga ut varenda viktig detalj för att bli en så bra lärare som möjligt – snarare tvärt om. Jag märker vissa likheter mellan dig och mig, jag tyckte också att hemtenta passade mig bra, då kunde jag jobba hårt och vända och vrida på saker och ting. Däremot var det många av mina klasskompisar som inte gjorde det, flera kopierade till och med text. De gånger vi hade salstentor pluggade folk som djur – vilket innebar att de fick verkliga kunskaper.

      Lärarutbildningen har fått grov kritik för att man inte haft tillräckliga examina som har resulterat i att studenter har glidit igenom lärarutbildningen och fått med sig noll kunskaper i vissa fall. Högskoleverket, Skolverket och Riksrevisionen har i rapport efter rapport kritiserat lärarutbildningen för denna slapphet. Jag personligen hade inga problem när jag gick på LHS, men tyckte även då att vissa kurser var löjligt slappa och dålig kontroll på. Lägg därtill kurser som t.ex. heter: ”Gräv där du står” och som ger ingen behörighet till undervisning i grundskolan. Inte bra.

      När det gäller att gå tillsammans, oavsett om man ska jobba i förskolan eller på gymnasiet så förstår jag att en intresserad och engagerad student som du kan få ut mycket. Men det du måste inse är att tiden är begränsad på en lärarutbildning. Det innebär att man i den ena vågskålen måste lägga vinsten av att ha gemensam syn och i den andra vågskålen måste man lägga specificering mot det man utbildas för. Arbetet som lärare i förskolan och gymnasielärare skiljer sig oerhört mycket åt och att använda så mycket tid på gemensamma kurser är för mig ett mysterium i otydlighet och icke specificering. Förstår att du kommer ha nytta av det du lärt dig, men du måste ändå väga det emot vad du fick avstå. Vad var det som du inte hann lära dig och som du kanske skulle haft ännu mer nytta av just när det gäller din profession?

      Elevinflytande och elevaktivt arbetssätt är väldigt viktigt, men man får aldrig ta bort lärarrollen. En lärare förklarar, problematiserar, väcker intresse, håller i debatten, ser till att alla elever kommer till tals, ser alla elever och så vidare. Smartboards eller podradio eller elevbloggar kan aldrig fungera om en lärare inte har ett väl uttänkt syfte och mål med undervisningen. De flesta elever är rätt duktiga på datorer, men det är att använda tekniska hjälpmedel i pedagogiskt syfte som ställer stora krav på läraren. En smartboard kan vara ett fantastiskt verktyg – det har jag sett och prövat själv i min undervisning och hos mina kollegor. Men den kan också vara ingenting om inte läraren har en bra tanke med hur den används.

      Avslutningsvis vill jag säga att du verkar vara en engagerad student. Det är mycket bra, sug i dig allt du kan. När du börjar som lärare kommer du få många grupper eller ansvar för en hel klass, du kommer att få lära dig namnet på många, många elever, lära dig hur de är som personer, sätta dig in i rutiner på skolan, gå på möten, sitta i elevvårdskonferenser, sitta på arbetslagsmöten, planera bra lektioner om och om igen. Du kommer helt enkelt få väldigt mycket att göra. GLÖM INTE BORT DINA DRÖMMAR! Glöm inte bort varför du ville bli lärare. Glöm inte bort dina idéer som du vill testa på elever. Kämpa hårt för att genomföra och testa det du vill testa. Kämpa hårt för att inte sugas upp i det kollegiala ”Så har vi alltid gjort på den här skolan”. Kämpa hårt för att behålla det du tror på, så att du inte blir en likadan lärare som du hade själv när du gick i skolan. Bli inte en förvaltare av den skola du en gång själv gick i.

      Tro på dina drömmar och du kommer möta ett underbart arbete och få ett underbart yrke. Även om det är jobbigt de första åren.


  3. Johan,

    Det här med att vi läser tillsammans på vissa kurser kommer absolut att vara en erfarenhet som kommer spela roll för min del. Däremot skulle man med en del förändringar i allmänt utbildningsområde kunna få detta att bli ännu bättre.

    Lärarutbildningen skall förmedla vissa kunskaper inom allmänt utbildningsområde. Det jag däremot kan sakna är att vi studenter inte i större mån inom ramen för lärarutbildningen får möjlighet att diskutera det vi lärt oss i teorin. Det är här jag menar att det kan vara en stor fördel att läsa tillsammans med de som läser mot till exempel förskolan då man på det sättet får fler perspektiv.

    Du har i en del fall varit kritisk har jag sett till den forskning som bedrivs inom skolans område. Men den här forskaren som nu har uttalat sig tar verkligen priset. En kollega till Tomas Kroksmark har enligt Kroksmark vid någon form av evenemang kring en-till-en förklarat följande:

    ”Det meddelades att då eleverna utrustas med var sin lap-top/Ipad som de använder i skolan, kommer det att leda till ämneslärarnas ämneskompetens blir värdelös. Motivet för denna slutsats skulle vara att alla information och all kunskap finns på datorn via nätet.”

    Den här forskaren har nog missat att det krävs mer kunskap i ämnet för att kunna bedriva undervisning nu med tanke på det enorma flöde av information som finns nu. Det man dessutom gör här är att säga att det inte behövs någon ämneskompetens för att undervisa i den digitala värld vi befinner oss i nu. Kroksmark har en klok kommentar till detta som jag ser det:

    ”Oro ska man alltid ta på allvar. Den väcker i det här fallet frågan: stämmer denna oro eller är det så att ämneslärarnas kompetens som en följd av En-till-En måste breddas och samtidigt fördjupas? Hur ska annars ämneslärarna kunna möta den mångfald av information och kunskap som finns på nätet? Kanske är det så att just ämneslärarna nu står inför den kanske intressantaste och viktigaste utmaningen på decennier.”

    http://tomaskroksmark.se/2011/amneslararkompetensen-i-en-till-en-skolor/

    //Frekar06


    • Hej igen,
      Jag är glad för din frejdiga inställning – det kommer att gå bra för dig!


  4. […] har länge följt Johan Kants blogg och nu har jag börjat läsa hans bok Yrke: Lärare. Jag insåg ganska snart att vi faktiskt jobbat lika länge som lärare och att han är en av alla […]


  5. […] Jag menar verkligen tror på det, inte bara läpparnas bekännelse, utan i handling. Använd seminarieundervisning hela tiden – släpp inte en enda elev – utvärdera resultat och ställ krav på att […]


  6. […] jag ser på elever, på kunskap och på inlärning går det att läsa en hel del om detta i min bok Yrke: Lärare, som går att köpa […]


  7. […] min bok Yrke: Lärare har jag skrivit ingående hur jag ser på skolan, hur jag ser på mitt jobb som lärare och hur jag […]


  8. […] Varför vill jag ta upp dessa aspekter? Jo därför att en elev som inte har grundkunskaper har inga möjligheter att hänga med i demokratiska arbetssätt, för de kan varken tillgodogöra sig läromedelstexten eller kunna följa en instruktion. Jag hade tre killar i årskurs 8 på Jordbromalmsskolan som inte kunde lösa följande mattetal från Stockholmsprovet årskurs 3: Jenny lägger fyra lika långa pinnar i en rad. Hela raden blir 2 meter. Hur lång blir raden om Jenny har 6 pinnar? Problemet var att de inte läste tillräckligt bra så att de kunde hålla många olika informationer i huvudet, samtidigt som de läste vidare. Alltså deras förmåga att tillgodogöra sig läromedelstexten och lästalen i matematik fanns i princip inte. Och dessa unga människor är många, väldigt många. Att då komma och prata om demokratiskt arbetssätt som det viktigaste är ett hån mot dessa ungdomar. Kanske ska de ha en lärare som är tydlig med att säga: “Här är det jag som bestämmer” och lägger fokus på grundläggande kunskaper och att det krävs hårt arbete både för lärare och elev för att nå dit. När kunskapen växer, då kommer självförtroende, kreativitet och lust att lära. En elev som inte har klarat av sin skolgång, som konstant legat efter och genom hårt skolarbete växer blir en otroligt duktig skolelev. Detta har jag sett många, många exempel på, som går att läsa i min bok Yrke: Lärare. […]


  9. […] När jag jobbade på Jordbromalmsskolan tog jag vid många tillfällen upp att vi skulle sluta med att ha” brandkårsutryckningar” på vårterminen i årskurs 9 för att så många elever som möjligt skulle få så många betyg som möjligt. Jag ville istället att vi skulle lägga fokus på eleverna i årskurs 6 och 7, vilket efter flera års tjat från min sida slutade i att jag genomförde intensivläsningperioder för utvalda elever. Detta blev inte riktigt som jag ville, utan blev någon slags ”lightvariant” på intensivkurser, men bättre än ingenting. Tyvärr var det en del lärare på Jordbromalmsskolan som motsatte sig intensivkurser för att eleverna skulle missa så många lektioner. Dessvärre var det så att dessa elever missade inte ett jävla skit, för de förstod ändå ingenting på de lektioner de missade, för att nivån på undervisningen låg över deras huvuden och eleverna hade svårt att över huvudtaget tillgodogöra sig de läromedelstexter som användes. Vill du veta mer om intensivkurser så skriver jag om det i min bok Yrke: Lärare. […]


  10. […] min 6:a och även kunskapsnivån i 8A kommer jag att skriva om i nästa blogginlägg. Min bok Yrke: Lärare tar upp och problematiserar det jag skriver om på ett mycket mer omfattande sätt och jag ger […]


  11. Hej Johan!
    Jag är en utlänsk lärare som har köpt och läst din bok ”Yrke”. jag måste säga att det svenska samhället är annorlonda än i mitt hemland. För mig är ett utmaning att vara lärare i Sverige. Intrycket som man får iav skolan är att eleverna är otrevliga, uppkäftiga mot lärare och vissa elever vantrivs i skolan. Jag tycker att barn är lika överallt. Svenska människor har uppfunnit så många saker att man måste tänka att ni är väldigt duktiga. Lärare som undervisar måste vara en förebild för eleverna. När jag läste boken ”våga leda i skolan” av den amerikanska författare Monroe väckte den många tankar i mig.

    Dessutom har jag deltagit på föreläsningen som du gav i Gävle. Boken och föreläsningen har varit mycket viktig för mig som lärare och som person. Jag måste erkänna att jag har läst boken flera gånger för att förstå olika sammanhang som du väl beskriver. Tack och lov tycker jag att den är lätt att förstå.

    Mitt svenskt språk nivå är inte högt. Jag kämpar för att bli bättre och göra mig förstå.
    När jag deltog i din föreläsning blev jag mycket påverkad med din engagemang på ett positivt sätt. Du uttryckte i din föreläsning att du ville inte skriva om det negativa saker som hade hänt dig som lärare, eftersom det positiva var viktigare. Jag ville veta några exempel men jag vågade inte fråga framför alla andra.

    Just nu jobbar jag som vikarie lärare. Det är mycket lärorikt. Man lär sig att hantera olika konflikter och jag blir glad när undervisningen fungerar. Men på andra sidan det är jobbit att vara vikarie ibland. Det finns ingen facit om hur man kan lyckas att ge en bra undervisning. Man måste pröva sig fram i kampen. Jag vill så gärna bli en bra lärare och att mina elever uppskattar och kanske när de bli mera mogna kan säga: jag har lärt mig det tack vare … den här lärare, eller någon annan kommentär.

    Jag studerar även på universitetet för att komplettera min utbilning som lärare.
    Johan, jag upplever ofta när jag arbetar, att eleverna presterar mindre under mina lektioner. Till exempel i lågstadiet årskurs 3 träffar jag ofta en elev som han har visat sig vara duktig för att han behöver inte någon extra stöd eller förklaring för att lösa problem i matte boken eller i svenska ämnet. Men han har det svårt för att sitta medan jag undervisar. När man försöker kalla sin uppmärksamhet för att inte störa de andra i klassen svarar han mycket otrevlig. Helt enkelt tackar nej till den. Framför alla andra elever visar att han lyder inte mig. Vill bestämma. Grundläggande kunskaper är viktigast. Alla elever har rätt till kunskap men hur gör en lärare med elever som har svårigheter? elever som är bråkiga medan undervisningen pågår och avbrytter ofta. Under rasterna slår de som är yngre. Ibland tänker jag att det är jag som har problemet för att hantera det som uppstår. Hur skaffar man sig en bättre kontakt med elever. Finns det någon pedagogisk utgångspunkt för det? Ibland märker jag att jag visar inte mina tänder framför elever. Men jag märker också att eleverna vågar inte fråga mig om något. Det är som att de låtsas att jag finns inte och underskattar min roll och den hjälp som jag kan ge åt dem. Vill så gärna läsa ditt svar.


    • Hej Elisabeth,
      Dina ambitioner att hela tiden utvärdera dig själv och hela tiden sträva efter att bli bättre är en grundläggande bra inställning för att du hela tiden ska bli bättre.

      När det gäller otrevliga elever och elever som inte vill lyssna eller som inte respektera andra tycker jag att du först ska berätta för hela klassen att det är du som bestämmer. Du kan tala om att du gärna lyssnar på dem, men att det är du som bestämmer. Sedan tycker jag att du ska ta individuella samtal med de elever som stör. Du ska tala om för eleverna att det är du som bestämmer och att du inte trivs med att de stör. Om eleverna inte accepterar detta ring föräldrarna och förklara läget. Vissa kan tycka att detta är att visa svaghetstecken, men så är det inte. Om du viker ner dig och inte håller på de grundprinciper du har, det vill säga att eleverna ska uppträda respektfullt. Sedan är det bra att ha en dialog med deras föräldrar för att diskutera gemensamt hur man uppträder.

      Slag, hot och trackasserier av kompisar och yngre är aldrig acceptabelt och där skulle jag kontakta trygghetsteamet på skolan.


  12. Tack så mycket på din kommentär Johan. Jag vill att du ska veta att jag uppskattar mycket ditt svar. Det kommer att hjälpa mycket. Tack en gång till.
    Hälsningar


  13. […] Innan du läser vidare vill jag att du läser följande mening minst två gånger, gärna flera gånger: Jag har inget emot de lärare och forskare som brinner för någon specifik metodik, t.ex. Problembaserat lärande, Entreprenöriellt lärande eller IKT, så länge de ser till att alla elever får med sig grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Alla elever! Det jag vänder mig mot är när detta glöms bort, när läraren förvandlas till handledare och när eleverna ska ägna sig åt fri forskning. Jag har många egna exempel på detta som går att läsa i min bok Yrke: Lärare. […]


  14. […] att följa upp resultat tror jag stenhårt på och jag har faktiskt visa resultat. I min bok Yrke: Lärare redovisar jag elevresultat, men även på bloggen. Idag har systemet för resultatuppföljning […]


  15. […] någon är intresserad av att läsa om min lärargärning går det att läsa min bok Yrke: Lärare. Den enklare delen är ju att läsa elevernas omdöme om min undervisning eller elevernas resultat. […]


  16. […] mig om, vi måste få alla elever att bli bra läsare – gärna bokslukare. I min bok ”Yrke: Lärare” tar jag i ett kapitel upp just läsningen och åtgärder som man som lärare kan göra, med […]


  17. […] kommer från hem där det pågår en ständig fyllefest. Du kan läsa mycket mer om detta i min bok Yrke: Lärare där jag går på djupet i dessa […]


  18. […] Just diskussionen om hur viktig läsningen är för alla ämnen, att läsningen är grunden för all inlärning, var en död diskussion när jag började på LHS 1995. I alla fall på min utbildning och i den stora skoldebatten. Däremot pågick ett skyttegravskrig inom läsforskningen som jag snart kommer till. Genom en tillfällighet läste en klasskompis ett flygblad där det stod att läsforskaren Bo Sundblad höll en föreläsningsserie om läsning, gratis på kvällstid. Vi var ett gäng studenter som gick dit och lyssnade. Här fick jag en aha-upplevelse – ”Hur i hela friden ska jag kunna undervisa i SO-ämnena om inte eleverna kan läsa läromedelstexten?”, tänkte jag. Detta blev upprinnelsen till många års arbete med läsning i alla dess former, både med skönlitteratur (trots att jag är SO-lärare) och läromedelstext. Mer om detta, hur jag var tvungen att arbeta med texter, går att läsa i min bok Yrke: Lärare. […]


  19. […] Resultatet blev fantastiskt. Samtliga av mina elever lyckades bra, även om inte alla nådde riktigt hela vägen fram. Många fick med sig goda kunskaper och även en bra studieteknik till gymnasiet, eftersom jag kört ganska hårt med dem i fyra år. Detta har jag berättat om i min bok Yrke: Lärare, se länk. […]


  20. […] Yrke: Lärare […]


  21. […] upp hos mig efter några års arbete med högstadieelever från hem med liten studietradition (se min bok Yrke lärare). Hade någon frågat mig när jag själv gick i åk 8, hade jag en helt annan uppfattning om betyg […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s