Skolverket, del 1: En olycklig eller lyckad start?

Under många år har jag på den här bloggen kritiserat etablissemanget inom svensk skola. Det har varit enskilda personer, lärarutbildningen, det pedagogiska etablissemanget (PIE), politiker och Skolverket. Jag har kartlagt sambandet mellan olika människor med pedagogisk makt och jag har givit konkreta exempel ur böcker och tidskrifter för att visa hur man missbrukar sin maktposition.  Under vårens programserie i P1, där Katarina Gunnarsson i fem program lyfte upp problematiken med kursplanerna, väcktes mitt intresse för bakomliggande orsaker. När sedan P1 fortsatte med tre program om läroplanerna, där Lotta Nylander bland annat intervjuade Skolverkets första generaldirektör Ulf P Lundgren, började jag tänka i nya banor. Inte så att det jag tidigare lyft fram var fel. Men en ny central aktör började utkristalliseras: Skolverket. 

Jag har ju flera gånger kritiserat Skolverket och jag har vid flera tillfällen lyft fram det tjänstemannavälde som har fått råda på Skolverket. Där generaldirektörer inte har lyckats rå på sina tjänstemän. Men nu fick jag andra tankar i huvudet – tänk om det är så att det egentligen är Skolverket som är motorn i den svenska skolans nedgång. Tänk om det finns en utarbetad systematik i detta. Det var när jag lyssnade på Ulf P Lundgrens uttalanden i radio som dessa tankar kom till mig. Tänk om jag och för den skull alla andra också missat att den verkliga boven var Skolverket. Tänk om.

Jag var och är inte säker på att mina misstankar mot Skolverket stämmer. Men i skrivandets stund tänker jag ändå försöka ge mig på att göra någon slags privat och enkel utredning kring Skolverkets roll i svensk skolas nedgång. Det kommer att bli en bloggserie i tre delar där jag försöker lägga fram mina misstankar mot Skolverket. Hoppas ni vill vara med i denna resa.

Låt oss starta från där det hela började. 1988 togs det i riksdagen beslut om att svensk skola skulle kommunaliseras. Göran Persson hade drivit igenom att skolans huvudman skulle gå från att vara statlig till att bli kommunal. Den gigantiska myndigheten Skolöverstyrelsen med alla sina experter skulle läggas ner och skolan skulle skötas av Sveriges kommuner. En ny betydligt mindre skolmyndighet bildades 1991, Skolverket, som fick Ulf P Lundgren, professor i pedagogik, som första generaldirektör (GD). Det bildades en läroplanskommité som leddes av samme Lundgren. Denna kommitté bestod av ett tiotal personer, bland annat av Ingrid Carlgren – en kollega till Ulf P Lundgren från Lärarhögskolan i Stockholm (LHS). Läroplanskommiténs arbete resulterade i en statlig offentlig utredning, Skola för bildning (SOU 1992:94).  I denna SOU diskuteras kunskapsbegreppet, både historiskt och i en nutida kontext (alltså i början av 90-talet). Det är i denna skrift som Ingrid Carlgren presenterar de fyra F:n för första gången och hon gör det inte direkt begripligt (sid 31ff).

Parallellt arbetade Betygsberedningen med att ta fram ett nytt betygssystem. När detta system var klart kallades Ulf P Lundgren till betygsberedningen för att få en förhandsinformation om kommande betygssystem. När Lundgren fick beskedet om kunskapsstandardbetyg skulle ersätta de relativa betygen svarade Ulf P Lundgren: ”Det tänker jag inte tillåta” (enligt min källa). Ny demokratis representant i Betygsberedningen, en man vid namn Kihlberg, ser till att det manus som är betygsberedningens interna arbetsmaterial hamnar i Ulf P Lundgrens händer. Lundgren mobiliserar motståndet genom att städsla Ference Marton som skriver en debattartikel i Dagens Nyheter där han med en blandning av ideologi och lögner sågar Betygsberedningens förslag. Två veckor innan detta förslag offentligt presenteras. Redan här visar Ulf P Lundgren hur han är ”som spelare i gamet”. Ulf P Lundgren ska som tjänsteman verkställa politikernas beslut men han agerar självsvåldigt och med ideologi bär han tjänstemannaväldet på sina axlar. Ulf P Lundgren personifierar tjänstemannaväldet. Vad resulterade Ulf P Lundgrens utspel i? Ja, det ska ni snart få veta.

Jag vill här lägga ett litet kronologiskt stickspår som egentligen inte spelar någon roll för tillblivelsen av Skolverket, men som väl illustrerar den fullständiga otydlighet som Skolverket stod för under sina första år som myndighet. 1992 kom friskolereformen som innebar rena rama lotteriet.  Vem som helst kunde ansöka om att få driva friskola och dessa nya friskolor behövde inte följa regelverket. Jo, du läste rätt. Man behövde inte ha behöriga lärare och man behövde inte följa kursplanen. Snacka om High Chaparral. De flesta seriösa friskolor försökte nog få till det med lärare som var utbildade och att följa läroplanen, men ni som jobbade i slutet av 90- och början av 2000-talet kommer ihåg att det var många person som drev skola med enda syfte att tjäna storkova. Faktiskt rena banditer emellanåt. Och hela skolsverige påverkades av detta, i alla fall storstäderna där kommunala skolor dränerades på de drivande skoleleverna, vars föräldrar många gånger trodde att en ny progressiv friskola skulle vara bra. Lärarlösa lektioner men eleverna fick egen dator och man skulle forska själv – det var den nya pedagogiken. Inte förrän skollagen skärptes 2010 ställdes krav även på huvudman för friskolor. 

Så här står det i Wikipedia:
”Förra skollagen var från 1985 och hade under årens lopp ändrats ett femtiotal gånger. Ett större arbete påbörjades 1999 när en utredning 1999 års skollagskommitté tillsattes under ledning av Ulf P. Lundgren för att ta fram ett förslag till en mer modern skollag. Utredningens förslag Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) presenterades i december 2002 och därefter påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt skollagsförslag.

Den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade under 2005 ett förslag till ny skollag. Men förhandlingarna med samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet havererade och förslaget sköts upp till efter riksdagsvalet 2006.

Regeringen Reinfeldt presenterade den 15 juni 2009 ett förslag till ny skollag.[5][6] Regeringen hade under 2006 meddelat att ett förslag till ny skollag skulle presenteras under våren 2008.

Åter tillbaka till Skolverkets skapande. Samma Ulf P Lundgren fick leda arbetet med att ta fram en ny skollag. Men vem är då Ulf P Lundgren egentligen? Så här står det i Wikipedia:
Ulf Paul Lundgren, född 1942, är en svensk läroplansteoretiker, professor och ämbetsman.

Lundgren var Skolverkets första generaldirektör och verksam på denna post åren 1991-1999. Dessförinnan var han professor (från 1975) och rektor (1990-1991) vid Lärarhögskolan i Stockholm.

År 2000 utsågs han till professor i pedagogik vid Uppsala universitet. Lundgren har i sin forskning utvecklat den så kallade ramfaktorteorin först i klassrumsstudier och senare i studier av utbildningspolitik i ett historiskt perspektiv.

Om vi stannar upp för en stund och gör några konstateranden. Ulf P Lundgren är:

  • Läroplansteoretiker
  • Professor från 1975
  • Rektor vid Lärarhögskolan i Stockholm (LHS)

Ok, läroplan Lgr 80 ersätts av Lpo 94. Man går från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Man går från statlig till kommunal huvudman. Man går från relativa betyg till kunskapsstandardbetyg. Alltså skolan går från att ha stoff för varje årskurs – vad skolan ska lära ut, till att ha abstrakta mål i årskurs 5 och 9 (senare, år 2000, 3, 6 och 9). Lägg därtill att det finns dubbla mål – att sträva mot och uppnå. Lägg därtill de fyra F:n som Ingrid Carlgren är mamma till. Ingen har hittills kunna begripa dessa fyra F och ingen har kunnat förklara de fyra F:n – inte ens Carlgren själv. 

För att göra en ytterst liten jämförelse så har jag valt de samhällsorienterande ämnena.

Lgr 80 är indelat i fem olika huvudmoment; Människan, människans omgivning, människans verksamhet – tidsperspektivet, människans verksamhet – samhällsperspektivet samt människans frågor inför livet och tillvaron; Religionskunskap. Varje huvudmoment är indelad i olika undermoment exempelvis Människan:

Lågstadiet

  • Utveckling och växande; Barns utveckling. Kontakt med människor i olika åldrar.
  • Relationer till andra: Att vara ensam och i grupp. Samlevnadsfrågor och sexualfrågor. Könsfrågor. Hur konflikter kan bearbetas och motverkas i vardagen. Handikappsbegreppet.
  • Läkemedel, alkohol, narkotika och tobak.
    Barnens rätt: Något om lagar och förordningar som gäller barnen själva.

Mellanstadiet

  • Utveckling och växande: Enligt vad som anges för lågstadiet. Något om avvikelser som leder till en annorlunda livssituation.
  • Relation till andra: Enligt vad som anges för lågstadiet. Olika roller. Att motverka mobbning.
  • Läkemedel, alkohol, narkotika, tobak och andra droger – förebyggande åtgärder mot missbruk.
  • Barnens rätt: Barns rättsliga ställning i Sverige och i andra länder.
  • Barns villkor i Norden förr och nu. Jämförelser med barn i andra länder.

Högstadiet

  • Utveckling och växande: Utveckling barn – tonåring – vuxen.
  • Utveckling och livskriser.
  • Relationer till andra: Enligt vad som anges för lågstadiet och mellanstadiet. Särskild tyngdpunkt på samlevnads- och sexualfrågor samt könsrollsfrågor. Konfliktbearbetning och konfliktlösning på individ-, grupp- och samhällsnivå.
  • Läkemedel, alkohol, narkotika och tobak: Enligt vad som anges för lågstadiet och mellanstadiet. Något om skadeverkningar och följder för individ och samhälle.
  • Barnens rätt – de mänskliga rättigheterna: Enligt vad som anges för lågstadiet och mellanstadiet. Något om familjelagstiftningen. Hur bestämmelserna om de mänskliga rättigheterna efterlevs i Sverige och andra länder. Särskild tyngdpunkt på barns situation. Eftersatta grupper och åtgärder mot diskriminering i alla dess former.

I Lpo 94 svar det följa skrivning om vad eleverna skulle ha uppnått

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall

  • känna till och kunna resonera kring grundtankarna i ett demokratiskt system och praktisera demokrati i vardagliga handlingar
  • känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället och dess miljö
  • kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider
  • kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör de enskilda individen och relation mellan människor
  • kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställning för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamhet

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall

  • förstå grundläggande begrepp och företeelser i ett demokratiskt system och kunna problematisera demokratiska förhållningssätt i vardagen
  • kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påpekar dem
  • känna till förutsättningar för, pröva antaganden om och jämföra människors livsvillkor förr och nu och i olika delar av världen
  • förstå och kunna resonera kring möjligheter och svårigheters uppstår i ett samhälle med kulturell mångfalt
  • kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existensiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur
  • förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenser av olika handlingsalternativ söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser.

Det finns i Lpo 94 mål att uppnå samt betygskriterier i alla de fyra SO-ämnena. Det som är intressant med den här uppställningen är att det är mycket tydligare stoffhänvisning i Lgr 80 och även kopplat till låg-, mellan- och högstadiet än i Lpo 94. Dessutom är texten i Lpo 94 mer abstrakt och tolkningsbar.

Är det möjligt att en professor och läroplansteoretiker så grovt kan missa komplexiteten i detta paradigmskifte? När Riksdagens revisorer granskade Skolverket 2001 låg största delen av fortbildningspengarna kvar hos Skolverket. De resurser som skulle ha använts till att fortbilda lärarna i det helt nya tänkandet kring skolan. Så åter igen frågan: Är det möjligt att en professor och läroplansteoretiker som Ulf P Lundgren så grovt kan missa de livsavgörande insatser som lärarkåren behövde få till livs? Givetvis inte. Det handlade om en medveten strategi från Ulf P Lundgrens sida. Här kommer Ulf P Lundgrens plan att ”inte tillåta kunskapsstandardbetyg”. Politikerna hade röstat igenom det nya betygssystemet men genom att verka i det fördolda och avhända sig att vidta åtgärder som låg på hans bord skulle skolan långsamt sjunka allt djupare ner i träsket. Han skulle sänka Lpo 94 och mål- och resultatstyrningen. Kanske ville inte Lundgren att skolans skulle kommunaliseras? Uppenbarligen ville Lundgren ha kvar relativa betyg? Möjligtvis ville Lundgren ha kvar regelstyrning? Omöjligt att veta. Däremot är det ganska klart att Ulf P Lundgren var emot resultatuppföljning. Det är lätt att anta att Ulf P Lundgren var motståndare till betyg generellt eftersom Lundgren var handledare till Christian Lundahl när denne doktorerade – en man som personifierar betygsmotstånd. I och meds att Ulf P Lundgren satt och rullade sina tummar på sitt fantastiska kontor, bidrog han med att sätta dagordningen för svensk skola. Givetvis hjälpte Kommunförbundet (SKL) till på alla sätt och vi. 

Men om vi stannar till en liten stund kring bildandet av Skolverket. Den tidigare så mäktiga Skolöverstyrelsen lades ner av Göran Persson. I och med regelstyrningen fanns det en expert för varje enskild skolfråga och det reglerades och kontrollerades från Skolöverstyrelsen. Tiderna förändrades och skolan skulle själv ta ett större ansvar och så givetvis kommunerna som över en natt blivit huvudman för skolan. Tidigare hade kommunerna byggt skolor och ansvarat för skolskjuts och liknande, nu fick man ansvar för hela klabbet. Även ansvar för innehållet. Skolverket behövde med andra ord inte alla dessa experter utan blev från början en väldigt liten myndighet. Det är lätt att anta att Ulf P Lundgren fick möjlighet att sätta ihop sitt dreamteam initialt. Här gick det att samla motståndet mot reformen, mot resultatuppföljning, mot kunskapsstandardbetyg, mot fortbildningsinsatser. Kort och gott, här gick det att sabotera BIG TIME!

Och så blev det. Ulf P Lundgren satte kulturen på Skolverket och implementerade ett verk som byggde på lärarförakt, maktfullkomlighet, otydlighet, komplexitet när det gällde att genomföra något enkelt, pedagogiska broilers som blev till monster för att inte förglömma det tjänstemannavälde som Lundgren satte dagordningen för redan från dag ett. Att få ett uppdrag från regeringen och se till att det som kom ut till verksamheten, alltså landets skolor och huvudmän, blev så komplicerat och obegripligt att det egentligen blev tvärt emot vad politikerna tänkte i första ledet. Medveten strategi? Ja, faktiskt, det tror jag på riktigt. Jag är ganska säker på att Ulf P Lundgren satte dagordningen för vad som skulle bli Skolverkets framtida roll i svensk skola. En myndighet som inte hjälpte svensk skola utan stjälpte den. Ulf P Lundgren var en bärare av tjänstemannaväldet och redan i inledningsskedet av Skolverket såg han till att sätta denna kultur som så mycket byggde på ideologiska värderingar – hur skolan borde vara. 

Vid implementeringen av Lpo 94 så gjorde Skolverket ingenting. Det skickades ut direktiv till landets skolor, bland annat en VHS-kassett där Ulf P Lundgren berättade om Lpo 94. Thats’s it! Svensk skola och dess lärare blev helt lämnade åt sig själv att sköta det störta paradigmskiftet som skett i svensk skolhistoria sedan grundskolereformen 1842. Samtidigt som Sveriges kommuner med Kommunförbundet (SKL) i ryggen nafsade till sig makten över innehållet i skolan. Lärarförbundet hade blivit lurat att skriva på avtalet om kommunaliseringen och Lärarnas Riksförbund ville inte men tvingades till slut att skriva på. Lovade ökade löner. Med facit i handen kanske Lärarförbunden borde ha vägrat. 

Under i princip hela 90-talet gjorde Skolverket ingenting. En historiker som föreläste under min lärarutbildning berättade att Skolverket på den tiden låg i samma byggnad som cafét Vetekatten. Han föreslog att de kunde dela telefonväxel – Skolverket och Vetekatten. Receptionisten kunde då svara: ”Vette katten”. 

Ulf P Lundgren avgick som GD 1999 och ersattes av en annan ideolog, Mats Ekholm, professor i pedagogik. Under Ekholms styre skulle det hända grejer, men den ideologiska utstakade vägen som Ulf P Lundgren hade satt upp skulle följas. Lärarkåren skrek efter hjälp, man var lämnade helt i sticken för hur Lpo 94 skulle tolkas och genomföras. Ulf P Lundgrens ”svältpedagogik” hade gjort skolan desperat. Mats Ekholm hade svaret. Han skulle se till att lärarkåren fick den hjälp den behövde. Men så klart ”rätt hjälp” som följde den uppsnitslade ideologiska banan. Den djävulska planen som Ulf P Lundgren hade sjösatt vid Skolverkets bildande såg ut att gå i lås. Mer om detta i nästa del av denna bloggserie.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan och återinför USK:en!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärarnas arbetsuppgifter (USK:en)!

Referenser
https://johankant.wordpress.com/pedagogiskt-natverk/

https://johankant.wordpress.com/2018/06/16/skolverket-vill-dribbla-bort-sitt-ansvar

https://johankant.wordpress.com/2018/09/22/lognverket-igang-igen/

https://sverigesradio.se/artikel/6971225

https://johankant.wordpress.com/2015/12/04/skolans-problem-nr-1-tjanstemannavaldet/

Riksdagens beslut vid kommunaliseringen av skolan: besluten

Skola för bildning

Riksdagens revisorers granskning:  RR 01-02.

https://johankant.wordpress.com/2016/02/13/betygens-geografi/

https://johankant.wordpress.com/2013/08/20/en-skola-at-helvete-del-3-arbetsgivarna/

Skolöverstyrelsen, Läroplan för grundskolan Lgr 80, Liber 1983

Skolverket, Kurplaner och betygskriterier 2000, reviderad version 2008, Fritzes 2008

 

 

8 reaktioner till “Skolverket, del 1: En olycklig eller lyckad start?

  1. Tack Johan! Det är spännande och frustrerande läsning. Ser fram emot fortsättningen.

  2. Tack Johan för det jättejobb du lagt ned på detta.
    Många spridda misstankar som tar form.
    Jag försöker själv förstå hur montessoripedagogiken som är en tuff kunskapsbyggande pedagogik i många skolor tagits som förevändning för att bedriva en renodlad konstruktivistisk pedagogik.
    Mycket klargörande på flera plan

    1. Hej Sten,

      Tack för din återkoppling. Ja, det är mycket som sker i det fördolda och som går under radarn. Trist att Sveriges största arbetsplats blir så otroligt drabbad – då som nu. Ny del kommer snart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s