Lärarens välmående – viktig uppgift!

Det här blogginlägget handlar om hur viktigt det är för skolledare att värna om sina lärare. När en lärare inte längre orkar påverkar det hela organisationen. Men vad kan man göra? Det finns massor av åtgärder att sätta in. I detta blogginlägg tar jag upp en del av dem i syfte att få både anställda och arbetsgivare att inte låta det gå på ”halvfart” år ut och år in. Vad behöver göras?

Kunskap, gränssättning, kärlek!

Det här blogginlägget handlar om mina erfarenheter av att nå de elever som är stökiga och störiga. Efter att ha arbetat som lärare i 9 år i ett miljonprogram i Jordbro tillgodogjorde jag mig kunskaper och beprövade erfarenheter över vad som krävs för att få alla elever (mer eller mindre) att fungera. Detta skriver jag om i min bok Yrke: Lärare. Jag brukar säga att det handlar om kunskap, gränssättning och kärlek. I det här blogginläggen går jag igenom hur jag tänker kring dessa begrepp. Märk väl att det inte är en avhandling, det behövs så klart en hel del egen fördjupning för att få det att fungera.

Veckotidning a la DN

Varje år i Almedalsveckan har Dagens Nyheter (DN) med en bilaga med ett politiskt tema. Tisdagen 4/7-17 handlade temat om skolan. Bra kan tyckas, men när jag läser den inser jag snabbt att det är rena rama ”damtidningsinnehållet” (ursäkta alla kvinnor). Bilagan består av 36 sidor, fram och baksida inräknade. Den innehåller 43 reklamannonser varav 21 hela sidor består av endast annonser. Åhå en reklambilaga. Men resten av innehållet då?

Segregerade förorter – vad göra?

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter (DN) onsdagen 21/6-17 skriver Dan Eliasson, rikspolischef, och Mats Löfving, chef för Nationella operativa avdelningen, att det finns 200 nätverk och 5000 kriminella i utsatta områden. De två poliserna vill få ökade resurser men också skärpt lagstiftning för att få bukt på den ökade kriminaliteten.

I efterföljande debatt i media fokuseras det på hur illa det ser ut i segregerade och/eller fattiga förortsområden. I både DN och TV-nyheterna diskuteras frågan – säkert i annan media också. Fokus ligger på hur den polisiära insatsen ska bli mer effektiv, vilka metoder man ska använda och hårdare lagföring av brottsöverträdelser. Gott nog.

Politiskt samarbete om skolan önskas. Tack!

I Dagens Nyheter (DN) går det att läsa fredagen 16/6-17 att det är sjunkande resultat och växande klyftor i skolan. Det är moderaterna i Stockholms stadshus som reagerar på hur illa det ser ut på vissa håll inom Stockholms kommun. Receptet som moderaterna har är att utöka undervisningstiden. Bland annat vill de ha ett tre-terminers-system, där det långa sommarlovet försvinner. Anna König Jerlmyr (M): ”De som vill ska också kunna pröva ett tre terminserssystem, sommarlovet försvinner inte men de långa loven missgynnar elever från utsatta områden.”

Lärarbristen börjar märkas

Det har under många år talats om att det kommer saknas lärare. Forskare och myndigheter har kalkylerat kring hur många lärare det behövs nu, om fem år och så vidare. Och det har blivit allt svårare att rekrytera, inte minst när det gäller vissa lärargrupper. Behöriga slöjdlärare är till exempel supersvåra att få tag på. Till vissa tjänster är det noll sökande. Svårt!

Skollagen undergräver professionen

Jag har i många år funderat över varför riksdagspolitiker stiftar lagar för barns rättigheter på bekostnad av professionen. Vad beror det på? Vi har ju inte längre ett hierarkiskt samhälle som på 50- och 60-talet där skolan företrädde makten – därmed även läraren tilltalades med respekt. Oavsett om man förtjänade det eller inte (respekt ska förtjänas enligt mig). Så klart finns det hierarkier och klasser i samhället, det är inte det jag menar, utan jag anser att barnet/eleven idag har större möjligheter att göra en klassresa. Och ibland behöver man inte anstränga sig på samma sätt som förr därför att hela vuxenvärlden curlar och står med små flaggor och hejar på. ”Allt är så fantastiskt vad lilla Stig hittar på och gör.” Det kan till och med vara så att rättigheterna som de små har är så starka att de faktiskt inte behöver ha de kvalifikationer som verkligen krävs. Visst är det så att de reella kunskaperna i matematik, svenska och NO har sjunkit de senaste 20 åren? Jo, jag tror det. Men de som tycker att jag är en kunskapsfundamentalist reagerar och påtalar att det faktiskt är så att barnen kan andra saker idag. Eller att kunskapen är så mycket mer än matte. Eller att PISA-proven inte mäter vad eleverna kan – många elever har andra kunskaper, men vilka dessa kunskaper är har jag inte fått veta, fast jag frågat många gånger.