Segregerade förorter – vad göra?

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter (DN) onsdagen 21/6-17 skriver Dan Eliasson, rikspolischef, och Mats Löfving, chef för Nationella operativa avdelningen, att det finns 200 nätverk och 5000 kriminella i utsatta områden. De två poliserna vill få ökade resurser men också skärpt lagstiftning för att få bukt på den ökade kriminaliteten.

I efterföljande debatt i media fokuseras det på hur illa det ser ut i segregerade och/eller fattiga förortsområden. I både DN och TV-nyheterna diskuteras frågan – säkert i annan media också. Fokus ligger på hur den polisiära insatsen ska bli mer effektiv, vilka metoder man ska använda och hårdare lagföring av brottsöverträdelser. Gott nog.

Politiskt samarbete om skolan önskas. Tack!

I Dagens Nyheter (DN) går det att läsa fredagen 16/6-17 att det är sjunkande resultat och växande klyftor i skolan. Det är moderaterna i Stockholms stadshus som reagerar på hur illa det ser ut på vissa håll inom Stockholms kommun. Receptet som moderaterna har är att utöka undervisningstiden. Bland annat vill de ha ett tre-terminers-system, där det långa sommarlovet försvinner. Anna König Jerlmyr (M): ”De som vill ska också kunna pröva ett tre terminserssystem, sommarlovet försvinner inte men de långa loven missgynnar elever från utsatta områden.”

Lärarbristen börjar märkas

Det har under många år talats om att det kommer saknas lärare. Forskare och myndigheter har kalkylerat kring hur många lärare det behövs nu, om fem år och så vidare. Och det har blivit allt svårare att rekrytera, inte minst när det gäller vissa lärargrupper. Behöriga slöjdlärare är till exempel supersvåra att få tag på. Till vissa tjänster är det noll sökande. Svårt!

Skollagen undergräver professionen

Jag har i många år funderat över varför riksdagspolitiker stiftar lagar för barns rättigheter på bekostnad av professionen. Vad beror det på? Vi har ju inte längre ett hierarkiskt samhälle som på 50- och 60-talet där skolan företrädde makten – därmed även läraren tilltalades med respekt. Oavsett om man förtjänade det eller inte (respekt ska förtjänas enligt mig). Så klart finns det hierarkier och klasser i samhället, det är inte det jag menar, utan jag anser att barnet/eleven idag har större möjligheter att göra en klassresa. Och ibland behöver man inte anstränga sig på samma sätt som förr därför att hela vuxenvärlden curlar och står med små flaggor och hejar på. ”Allt är så fantastiskt vad lilla Stig hittar på och gör.” Det kan till och med vara så att rättigheterna som de små har är så starka att de faktiskt inte behöver ha de kvalifikationer som verkligen krävs. Visst är det så att de reella kunskaperna i matematik, svenska och NO har sjunkit de senaste 20 åren? Jo, jag tror det. Men de som tycker att jag är en kunskapsfundamentalist reagerar och påtalar att det faktiskt är så att barnen kan andra saker idag. Eller att kunskapen är så mycket mer än matte. Eller att PISA-proven inte mäter vad eleverna kan – många elever har andra kunskaper, men vilka dessa kunskaper är har jag inte fått veta, fast jag frågat många gånger.

The Grit – konsten att inte ge upp

När jag läste om Angela Duckworths forskning kring ”the grit” blev jag omedelbart intresserad. Jag har alltid fått höra att jag jobbar så mycket för att jag letar bekräftelse för att jag ska duga. Någon form av bekräftelsebehov som ligger hos mig och som på något sätt varit skapat i min barndom. Kanske finns det bitar av det som stämmer, inte vet jag, men jag har aldrig känt igen mig i den förklaringsmodellen. Däremot förstod jag att ”the grit” var något som bättre kunde förklara mig och mitt handlande.

 

Debatten om NP fortsätter

Det verkar som om debatten kring Nationella Prov (NP) aldrig tar slut. Nu i veckan tog Aktuellt och Rapport upp frågan kring diskrepansen mellan resultaten på NP och betyg. Denna ständiga diskussion. Varför?

Nu har Sveriges Television (SvT) grävt i statistiken där fokus har varit på att jämföra betyg med NP-resultat. Sedan har man presenterat denna statistik för Lärarnas Riksförbunds (LR:s) ordförande Åsa Fahlén, som förfäras över statistiken. Visst, är det märkligt att det skiljer så pass mycket som det gör i vissa fall, men borde inte LR:s ordförande känna till denna statistik? Varför bli så förvånad? Se reportaget, länk och länk.

Hur ser vi på människan

Det här blogginlägget handlar om Birgita Allards och Bo Sundblads bok ”Hur ser vi på människan”. Det är en mycket viktig bok som inte längre är tillgänglig i handeln, men högaktuell idag. Viktigare än någonsin faktiskt. Därför har jag valt att ge ut den som E-bok på Johan Kant förlag.