Droup-outs – vad göra?

Sedan mitt förra blogginlägg, länk, så har jag fått många kommentarer verbalt men även via mail. Inte så värst många på bloggen. Framför allt har jag fått möjlighet att diskutera en del med några personer som hade läst inlägget och hade tankar. Därför har jag tänkt en veva till och vill jag med detta blogginlägg än mer tydliggöra hur viktigt det är att alla barn och ungdomar få möjligheter att uppnå kunskapskraven på minst en E-nivå innan de lämnar grundskolan.

Annonser

Vad gör politikerna nu?

I veckan rapporterades det om att andelen som inte är behöriga till nationellt program på gymnasiet hade sjunkit något sedan föregående år. Det var siffror från Skolverket som hade presenterats och 17% av 2017-års 9:or var inte behöriga. Det handlar om flera tusen unga människor som inte hade en gymnasieplats att gå till för cirka en månad sedan. Så vad ska dessa ungdomar göra?

Tre tungviktare tar till orda

Det här blogginlägget handlar om en ny bok som har kommit ut, ”Kunskapssynen och pedagogiken”. Det är tre professorer och en doktorand som har granskat den svenska skolan sedan 1980-talet och hur den har gått ner sig. Hur lärarutbildningen och det pedagogiska etablissemanget har förstört den svenska skolan med den postmoderna kunskapssynen.

Filosofi – ett nytt skolämne?

Jag brukar aldrig  eller åtminstone nästan aldrig skriva om Vikingaskolan eller i Haninge kommun med hänsyn till mina kollegor och medarbetare. Nu tänker jag göra ett litet undantag, men jag kommer bara gå igenom händelsen som utgångspunkt för den här blogginlägget.

Utredning för att undslippa ansvar?

I Dagens Nyheter (DN) torsdagen 7/9-17  beskrivs i en artikel om hur ett forskningsprojekt kommit fram till att det är Skolornas attityd som avgör om elever får diagnoser eller inte, se Skolornas attityd avgör. Även Sveriges Radio rapporterar om detta, se länk.

Det är en några forskare från Göteborgs Universitet som har tittat på hur skolan talar om diagnoser, alltså skolans attityd till diagnoser. I de skolor som har en positiv attityd till diagnoser är antalet diagnoser/skolelev högre. Det står: ”Forskartrion menar att man idag i vissa sammanhang kan tala om en överdiagnostisering av barn och unga. Ett av skälen är att det ofta behövs en fastställd diagnos för att få extra resurser och stöd till vissa elever.”

Intressant debatt på DN

En intressant debatt har pågått på Dagens Nyheters debattsida. Det är forskaren Gabriel Heller Sahlgren som på debattsidan hävdar att dagens tolkning av likvärdigheten av PISA-resultaten är felaktig, se Gabriel Heller Sahlgren: ”Skolverket tolkar Pisa fel –likvärdigheten inte försämrad” – DN.SE.

Dags att skrota Högskoleprovet?

Det har länge funnits en kritik mot att så kallade ”High stake-test”, det vill säga ett enskilt prov som har stor betydelse för individens framtid. Alli Klapp skriver: ”Vi kan fråga oss varför högskoleprovet verkar fungera sämre för att predicera framgång inom högre utbildning. Skillnaderna mellan betyg och högskoleprovet som urvalsinstrument handlar dels om att det är olika kunskaper och förmågor som möts, dels om att betyg ofta grundas på bedömningar under lång tid och relateras till skolämnen. Högskoleprovet möter generella kunskaper som presteras under en dag. Ytterligare en aspekt är att alla typer av prov endast mäter en del av det kunskapsområde som ska bedömas. Det ligger i sakens natur att ett prov inte kan ha med frågor som täcker ett helt ämnesområde utan bara ett urval av frågor.” (Bedömning, betyg och lärande, s96).