Tre tungviktare tar till orda

Det här blogginlägget handlar om en ny bok som har kommit ut, ”Kunskapssynen och pedagogiken”. Det är tre professorer och en doktorand som har granskat den svenska skolan sedan 1980-talet och hur den har gått ner sig. Hur lärarutbildningen och det pedagogiska etablissemanget har förstört den svenska skolan med den postmoderna kunskapssynen.

Annonser

Filosofi – ett nytt skolämne?

Jag brukar aldrig  eller åtminstone nästan aldrig skriva om Vikingaskolan eller i Haninge kommun med hänsyn till mina kollegor och medarbetare. Nu tänker jag göra ett litet undantag, men jag kommer bara gå igenom händelsen som utgångspunkt för den här blogginlägget.

Utredning för att undslippa ansvar?

I Dagens Nyheter (DN) torsdagen 7/9-17  beskrivs i en artikel om hur ett forskningsprojekt kommit fram till att det är Skolornas attityd som avgör om elever får diagnoser eller inte, se Skolornas attityd avgör. Även Sveriges Radio rapporterar om detta, se länk.

Det är en några forskare från Göteborgs Universitet som har tittat på hur skolan talar om diagnoser, alltså skolans attityd till diagnoser. I de skolor som har en positiv attityd till diagnoser är antalet diagnoser/skolelev högre. Det står: ”Forskartrion menar att man idag i vissa sammanhang kan tala om en överdiagnostisering av barn och unga. Ett av skälen är att det ofta behövs en fastställd diagnos för att få extra resurser och stöd till vissa elever.”

Intressant debatt på DN

En intressant debatt har pågått på Dagens Nyheters debattsida. Det är forskaren Gabriel Heller Sahlgren som på debattsidan hävdar att dagens tolkning av likvärdigheten av PISA-resultaten är felaktig, se Gabriel Heller Sahlgren: ”Skolverket tolkar Pisa fel –likvärdigheten inte försämrad” – DN.SE.

Dags att skrota Högskoleprovet?

Det har länge funnits en kritik mot att så kallade ”High stake-test”, det vill säga ett enskilt prov som har stor betydelse för individens framtid. Alli Klapp skriver: ”Vi kan fråga oss varför högskoleprovet verkar fungera sämre för att predicera framgång inom högre utbildning. Skillnaderna mellan betyg och högskoleprovet som urvalsinstrument handlar dels om att det är olika kunskaper och förmågor som möts, dels om att betyg ofta grundas på bedömningar under lång tid och relateras till skolämnen. Högskoleprovet möter generella kunskaper som presteras under en dag. Ytterligare en aspekt är att alla typer av prov endast mäter en del av det kunskapsområde som ska bedömas. Det ligger i sakens natur att ett prov inte kan ha med frågor som täcker ett helt ämnesområde utan bara ett urval av frågor.” (Bedömning, betyg och lärande, s96).

Alli Klapps bästsäljare – en lögn

För några år sedan (2015) kom Alli Klapps bok: Bedömning,betyg och lärande ut på Studentlitteratur. Boken blev använd på lärarutbildningen och används säker även idag. Till och med fick boken 1:a pris i någon skum tävling som heter ”Kurslitteraturpriset”.

Eftersom jag känner till att Alli Klapp är en person som hänger runt Christian Lundahl har det ju inte direkt varit svårt att begripa att hon är betygsmotståndare. Hur som helst. Jag läste boken och sedan kom det en massa olika saker mellan och boken blev liggande. Faktiskt till och med insatt i bokhyllan.

Hur är det med andelen behöriga?

Det här blogginlägget handlar om skolstatistik i Stockholm stad. Hur många som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet i kommunala och fristående skolor. Hur det ser ut med segregation och vad som behöver göras.