h1

Om läsning, del 6: LUS (del 2)

19 november 2014

De flesta läsare på den här bloggen vet nog att jag är förtjust i Läsutvecklingsschemat. Anledningen är enkel. Det är ett lättarbetat verktyg som fokuserar på var jag ska sätta in mina insatser, oavsett om jag är lärare eller rektor. I hela mitt yrkesverksamma liv inom skolan, vikariat när jag pluggade undantaget, har jag arbetat med LUS. Först 9 år som lärare och sedan 5,5 år som skolledare. Jag vet av egen erfarenhet att LUS fungerar mycket bra.

 Dock är inte alla i Sverige lika övertygade om. Vad det beror på begriper jag egentligen inte, men jag är ganska övertygad om att dessa personer antagligen inte vill följa upp resultat eller att man är ideologiskt skolad eller något annat. Eller båda! Om du inte använder LUS eller om du inte är lika övertygad som jag är, anser jag att du borde läsa Nya LUS-boken ordentligt och även komplementet till Nya LUS-boken. I det här blogginlägget ska jag kortfattat gå igenom LUS-punkterna. Kom ihåg att dessa punkter inte speglar hela svenskämnet eller att fokus ligger på vad eleverna inte kan. Nej, LUS handlar om vad eleverna kan.

Innan jag går in på punkterna vill jag poängtera att Läsutvecklingsschemat bygger på att eleven alltid förstår det den läser. Alltid! Det är därför helt omöjligt att sära på avkodning och läsförståelse. I LUS-boken beskriver Allard, Rudqvist och Sundblad läsprocessen i form av en bild.

10624615_10152607098462669_507339324405104591_n

Väldigt kortfattat kan man säga att en läsares kunskaper och erfarenheter ligger utanför själva läsprocessen, men påverkar förförståelsen till texten. Ju större kunskaper och erfarenheter vi har desto enklare har vi att ta oss in i texten, men även ta till oss texten. En liten förstagluttare har så klart lite erfarenheter och kunskaper än en erfaren vuxen, men som lärare går det att hjälpa eleven till förförståelse genom att prata om texten, läsa texten högt först och så vidare. Läs mer om detta i Nya LUS-boken. Avläsningen av texten och den tankemässiga bearbetningen/uppmärksamheten löper parallellt hela tiden då en elev läser. Detta bildar läsförståelsen och den innehållsuppfattning läsaren får av att läsa texten. Om läsaren bara avläser utan att ha med sig tankemässig bearbetning hamnar läsaren i mekanisk avläsning. Detta har du säkert själv varit med om någon gång när du gått och lagt dig på kvällen för att läsa en god bok, men tänkt på något annat. Efter 4-5 sidor undrar du vad i hela friden du har läst. Det är just mekanisk avläsning. Om du däremot bara sysslar med tankemässig bearbetning och inte avläser, sitter du bara och funderar. Hela läsprocessen är egentligen ganska omfattande och kan inte beskriva så kortfattat som jag gör. Dock tyckte jag det var viktigt att ta upp denna aspekt eftersom Nya LUS-boken så tydligt bygger på att läsning är en förståelsestyrd verksamhet, till skillnad från God läsutveckling som separerar avkodning och förståelse. Elever som lärt sig att sära på avkodning och förståelse hamnar lätt i mekanisk avläsning menar jag. Jag rekommenderar dig att läsa mer om detta i Nya LUS-boken, sidorna 21-52. Nu till LUS-punkerna:

Fas 1 UTFORSKANDE

Barnet håller successivt på att tillägna sig läsförmågan i texter med få ord på varje sida, oftast med innehållsbärande bilder. I sökandet efter innehållet, budskapet kräver den förståelsebaserade avläsningen stor energi och uppmärksamhet. Från och med punkt 11 har barnet tillägnat sig fungerande lässtrategier och befäster nu sin läsförmåga med omfångsrikare texter med färre bilder. Successivt minskar fokus på avläsningen.

LUS-punkt 1: ”Läser” (hittar) och skriver (avbildar) sitt namn.
Min kommentar: Jag tror att alla någon gång har sett hur barn i förskolan känner igen sitt namn på sin egen klädhängare. Många 5-åringar känner igen samtliga namn på hela avdelningen. När ett barn på något sätt skriver sitt namn, t.ex. Dnl för Daniel – då är man i LUS-punkt 1.

LUS-punkt 2: Känner till läsriktningen.
Min kommentar: Visst har du sett barn som sitt och läser med boken upp och ner? Dessa barn har inte insett att man i svenska läser uppifrån och ner, från vänster del av sidan till höger. Men gör barnet det så har de uppnått kriteriet för denna punkt.

LUS-punkt 3: Visar att de upptäckt att det skrivna ”går att säga”.
Min kommentar: Har du hört barn läsa sagor högt för sig själv och ordagrant återge innehållet i boken? Det är inte läsning i vedertagen mening, utan ett memorerande av texten. Dessa barn har upptäckt kopplingen mellan det skrivna ordet och att det går att säga. En annan upplevelse som många säkert har varit med om är när du är och handlar så tittar ditt barn på inköpslistan och säger att det står godis på nästa inköpspunkt. Detta barn har förstått.

LUS-punkt 4: Läser bekanta ord i texter med hjälp av ordbilden.
Min kommentar: Barn frågar ofta var det står på olika logotyper, t.ex. ICA, Bauhaus, McDonalds och så vidare. De känner igen dessa ordbilder, även om de inte kan läsa. Precis som vissa barn vet att det står Peugeot på vissa bilar och de kan uttala ordet korrekt, fast barnet varken kan stava till ordet eller uttala det korrekt efter svenska uttalsregler. Men de har lärt sig ordbilden. De flesta läsböcker är uppbyggda på ett sätt att varje mening börjar på samma sätt: Det här är mamma. Det här är Ola och så vidare. Eleven börjar läsa på detta sätt. Nu använder jag ordet elev i denna bloggtext, för att det nu handlar om läsning i rätta bemärkelsen och att barnet har kommit till årskurs 1. Många barn är långt förbi LUS-punkt 4 redan innan de börjar skolan och det är bara bra. Dokumentera hur långt eleven kommit vidare i sin läsutveckling.

LUS-punkt 5: Listar ut nya ord med hjälp av de ord barnet har mött tidigare.
Min kommentar: Nu drar eleven slutsatser om kommande ord, utifrån redan bekanta ord. De jämför de skrivna ordbilderna med varandra och blir medvetna om olikheter och likheter. Ett typiskt sätt är hur de kan lista ut hur ord som rimmar blir olika ord om man byter ut första bokstaven, t.ex. hatt och katt.

LUS-punkt 6: Tar hjälp av bokstäverna (t ex första bokstaven) för att avläsa ord i texten. Korrigerar sig själv ibland.
Min kommentar: Nu utökar eleven sina strategier och ”smakar” på bokstäver för att lista ut nya ordbilder. Texten är fortfarande bekant och innehållet bärs upp av bilder.

LUS-punkt 7: Tar vid behov effektiv hjälp av bokstäverna i sin läsning. Självkorrigering vanlig.
Min kommentar: Eleven använder flera bokstäver för att komma åt ordbilden. Många gånger ljudar eleven början av ordet och gissar sedan vad det står.

LUS-punkt 8: Kan ersätta en tala-lyssna-situation med en skriva-läsa.
Min kommentar: Eleven inser att det går att kommunicera genom att meddelanden, t.ex. genom att skriva brev till en förälder eller en lapp till en kompis och förvänta sig ett svar tillbaka. Jag tror att många har upplevt att ens egna barn skickar en lapp till mamma eller pappa där de berättar om något och sedan säger barnet/eleven ”du ska svara”. Detta är kommunikation med omvärlden som barnet/eleven har upptäckt.

LUS-punkt 9: Tar effektivt hjälp av ljuden för att läsa ut längre, obekanta ord.
Min kommentar: Här ökar elevens fokus på bokstäverna. Nu har eleverna hittat en strategi som fungerar på även långa och svåra ord. Många gånger anser eleverna att de hittat en ”vinnarstrategi” och ljudar alla ord som de läser, trots att de kanske kunnat olika ordbilder länge så ljudas det. Övergeneralisering sker på samma sätt som när eleverna hittat en bra form att böja verb på.

LUS-punkt 10: Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier för alltmer funktionell läsning av enkla texter.
Min kommentar: Eleven använder nu fyra olika strategier för att komma åt budskapet i texten: ordbilden (p4), listar ut nya ord med hjälp av de ord man redan förstår (p 5), tar hjälp av bokstäverna (p 6), tar hjälp av ljuden (p 9). Eleven växlar hela tiden mellan dessa strategier. Det är intressant att spela in en elev som ligger i denna punkt och tillsammans med kollegor lyssna. Det går att bocka av de olika punkterna, vissa ord kommer direkt, andra gissar eleven och en del ljudas igenom. Fortfarande hämtar eleven huvudinformationen om textens innehåll från bilderna i boken.

LUS-punkt 11: Läser stapplande mer text och tar sig fram till innehållet, eftersom barnet vill förstå texten.
Min kommentar: Nu är texten svårare och eleven får inte längre förförståelse från bilderna i boken. Eleven hackar sig fram genom texten och det är en smärre plåga för öronen att höra eleven läsa. Det är fysiskt jobbigt att läsa och det eleven behöver är ofta stöd av en vuxen när de befinner sig i denna LUS-punkt. Tack och lov befinner sig de flesta elever inte så länge i denna LUS-punkt. Och tack och lov har vi tålmodiga lågstadielärare!

LUS-punkt 12: Läser minst 3-4 ord i följd i böcker (texter), inom deras erfarenhetsvärld, innan de fastnar.
Min kommentar: Läsningen har nu blivit mer stabil och eleven läser flera ord i följd utan att fastna. Ändå är läsningen inte tillräckligt stabil, för eleven kan fastna på enkla ordbilder som de lärt sig för länge sedan, t.ex. hon, ska, och. Fokus ligger på ordnivå och det är fortfarande fysiskt jobbigt att läsa.

Fas 2 EXPANDERANDE

Barnet har nu en grund av fungerande lässtrategier och vidgar sin läsning till böcker med allt större omfång, från enklare kapitelböcker till tjockare volymer, där endast texten för berättelsen framåt. Vid tre tillfällen under denna fas uppträder, efter uppnådd kvalitet i den löpande läsningen, nya läsfunktioner, nämligen att söka, att utföra och att efter fördjupad läsning av en text överblicka.

LUS-punkt 13: Läser nästan flytande, fastnar bara ibland.
Min kommentar: En elev som befinner sig i LUS-punkt 13 och nedåt har svårt att läsa tyst. Svensk skola har under lång tid haft tyst läsning på schemat, vilket inte alltid är så bra för elever som inte läser väldigt bra. Det går att se hur elever som befinner sig i punkt 13 under tyst läsning antingen viskar fram texten eller att läpparna rör sig. Fokus vid punkt 13 i jämförelse med punkt 12 är flyttat från ord till mening. Eleven har ett helt annat flyt i läsningen och fastnar inte lika ofta. Det som gör att eleven inte läser helt flytande är att den ännu inte blivit tillräckligt säker i sin läsning, på grund av läserfarenhet. Att bli en god läsare innebär att du måste läsa mycket, det finns ingen genväg. En del elever kan befinna sig väldigt länge i LUS-punkt 13 och det beror helt enkelt på att de läser för lite. Elever i LUS-punkt 13 väljer sällan alltför tjocka böcker eller böcker med för liten text av den anledningen att det är jobbigt att läsa dessa böcker. Rent tekniskt skulle de kunna läsa, t.ex. Fem-böcker, men de har inte riktigt den läsork som krävs. Här behövs det träning, träning, träning för att eleverna ska få läsork. När Harry Potter-vågen var som värst kunde elever i 13 kämpa sig genom dessa böcker, för att hänga med i ”snacket” på skolgården när i princip alla hade läst Harry Potter. Det som är glädjande att konstatera och som jag med egna ögon bevittnat är att dessa elever gjorde en läsresa som heter duga. De fick helt enkelt den träning som behövdes, inte minst om de läste flera Harry Potter-böcker.

LUS-punkt 14: Sökläser, d.v.s. hittar snabbt enstaka uppgifter i löpande text.
Min kommentar: Denna punkt är en funktion av punkt 13. I skolans läromedel finns det i nästan alla ämnen uppgifter där eleverna ska söka rätt på svaret på en fråga. Dessa uppgifter klarar eleverna av med hjälp av att läsa så pass bra att de läser nästan flytande. Det kan vara instuderingsfrågor eller liknande.

LUS-punkt 15: Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst.
Min kommentar: Om man lyssnar på en elev som läser flytande, kommaterar den samt sätter punkt när den läser. Detta beror på att eleven har sådan läserfarenhet att det inte alls är svårt att läsa. En elev som kommit hit har goda förutsättningar att bli en mycket god läsare, men det krävs att eleven får nya utmaningar och att både lärare och elev inte nöjer sig med att de befinner sig i punkt 15. Elever behöver fortsätta utmanas i sin läsning och för dessa elever är det mycket bra med tyst läsning på schemat, gärna varje dag. Också att utmana eleverna genom bokprat och lästips.

LUS-punkt 16: Läser och förstår en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, t ex ett recept, och visar förståelse genom handling.
Min kommentar: Denna punkt är en funktion av punkt 15. I SO- och NO-ämnena finns det instruktioner i flera led, för att inte tala om lästalen i matematik. Recept i hemkunskapen och arbetsbeskrivning i slöjd. Listan kan göras lång där det finns instruktioner i flera led. Men här gäller det att vara vaksam. En del menar att punkt 14 och 16 ska byta plats, men så är det inte. Problemet när denna diskussion uppstår är att kravnivån i punkt 16 är för låg. Det är svårt att följa en instruktion i flera led för att det gäller att hålla flera parametrar i huvudet samtidigt. Ta detta lästal från Stockholmsprovet i matematik, årskurs 3:

Lisa lägger fyra lika långa pinnar i en rad
Hela raden blir två meter.
Hur lång blir raden om Lisa har sex pinnar?

En del av mina ”svagisläsare” i årskurs 8 klarade inte denna uppgift. Det finns många andra instruktioner som är svårare, t.ex. hur man tapetserar eller ett komplicerat recept. Här gäller det att hitta åldersadekvata exempel som eleven kan visa att de kan, oftast går det att fråga läraren i slöjd eller hemkunskap på skolan om eleven självständigt klarar av en instruktion.

LUS-punkt 17: Förstår innehållet i utländska filmer och naturprogram med hjälp av textremsan.
Min kommentar: Frågar du eleverna i en klass om de förstår en utländsk film med hjälp av textraden så kommer samtliga säga ja. Men vi vet att det inte stämmer. Varför? Jo för att eleverna refererar till exempelvis en amerikansk actionfilm där alla vet vem som är god och ond fem minuter in på filmen och där dialogerna i filmen inte är bärande för att förstå vad filmen handlar om. Om läraren däremot visar ”Korpen flyger” där innehållet bygger på dialog eller ett djurprogram där den engelska speakerrösten under en minut förklarar ett visst skeende, då hänger inte eleverna med. Problemet med denna punkt är att eleven måste läsa snabbt för att textraden försvinner. Inte nog med det, en ny textrad som ska läsas kommer upp och den föregående textraden ska processas. Detta kräver en god läsare.

LUS-punkt 18: Läser mycket, frivilligt och gärna – slukläser
Min kommentar: De olika nivåerna i 18 skiljer sig åt genom det fokus som eleven har när den gör sitt bokval. Ett avgörande kriterium för att befinna sig i 18 är att eleven läser frivilligt på fritiden. Eleven kan försvinna in i boken och stänga ute omvärlden, som om den inte existerar.

LUS-punkt 18a: Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, d.v.s. klassiskt bokslukande.
Min kommentar: Kom ihåg: Texten definierar inte LUS-punkten! Det är elevens förhållningssätt, det vill säga att det är eleven slukar böcker som avgör om den befinner sig i punkt 18, inte att den läser Fem-böcker eller Harry Potter. Många gånger läser elever som befinner sig i 18a läser hela bokserier, t.ex. Fem-böckerna. Strukturen i böckerna är i princip densamma. Fyra barn och en hund har tråkigt, dricker te och äter scones. Något mystiskt händer som intresserar de fem och plötsligt blir de indragna i något och jagade. I slutet löser de mysteriet. Samma struktur och samma händelsemönster. Först händer det, sedan händer det och sedan händer det. Den ena händelsekedjan avlöser den andra.

LUS-punkt 18b: Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur, med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer; söker mer än bara handlingen.
Min kommentar: Många ungdomar tröttnar på kapitelböcker som bara är uppbyggda på handling och söker sig till böcker som handlar om romantik, relationer eller personbeskrivningar. Klassiska kärleksromaner tillhör denna genre, där handlingen bara håller ihop berättelsen, men där det är det andra innehållet som eleven vill åt. Mats Wahls Vinterviken är ett exempel på en bok där läsaren får möta två personer som har helt olika bakgrund och där deras kärleksrelation sätt på prov. En elev som läser denna typ av bok kan bläddra förbi sidor för att det är för mycket beskrivande handling för att snabbare komma åt t.ex. relationsbiten.

LUS-punkt 18c: Vidgar sitt läsande till olika genrer inom vuxenlitteraturen, läser ibland flera böcker parallellt; läser och finner djupare dimensioner.
Min kommentar: När eleven har tröttnat på relationer och personbeskrivningar vill de ha utmaningar i form av vuxenlitteratur. Elever i årskurs 8 och 9 som är skickliga läsare väljer böcker som utmanar deras läsning genom att referensramarna i texten skiljer sig åt. Exempelvis kan många elever välja att läsa Liza Marklunds böcker eller Ondskan av Jan Guillou eller kanske någon deckare av Lars Keppler eller Camilla Läckberg. Det är inte ovanligt att en elev har flera böcker igång samtidigt och väljer att läsa vidare i en bok utifrån vad eleven har lust att läsa för tillfället. Elever i 18c vill gärna veta motivet till boken, varför författaren har skrivit boken eller vilket budskap som kommer med boken.

Elever som befinner sig i 18 brukar vara väldigt skickliga läsare och använder ofta vid högläsning olika röster för att definiera olika karaktärer i berättelsen. Detta är inte naturligt lätt, men det faller sig lätt för dessa elever eftersom de har sådan stor läserfarenhet. Det som är intressant med de olika nivåerna på 18 är att det egentligen inte går att fastställa nivå utifrån bokval, man kan endast ana. Genom att prata om texten i ett boksamtal kan läraren se vilket fokus eleven har när den läser. En person jag känner som är gymnasielärare i svenska berättade för mig om tre olika elever som i ett boksamtal hade berättat om en och samma bok. Klassen hade läst Imre Kertész: Mannen utan öde. I boksamtalet berättade eleverna:

Elev A: ” Boken utspelar sig under andra världskriget i Ungern. Pojken som boken handlar om är jude och därför blir han deporterad ett arbetsläger. En dag stoppas den buss där han åker i och han blir skickad till ett koncentrationsläger. När han kommer dit blir han inhyst i en barack tillsammans med andra människor. Efter krigets slut får pojken återvända till den stad han kommer ifrån”.
Elev B: ” Boken utspelar sig under andra världskriget i Ungern. Pojken som boken handlar om är jude och därför blir han skickad till ett koncentrationsläger. Lägervakterna är otrevliga och brukar våld och skriker. Baracken är skitig och trång. De är ständigt hungriga och törstiga. De lever under vidriga omständigheter och får bajsa och kissa i en hink. Det stinker i baracken och det är äckligt. Efter krigets slut får pojken återvända till den stad han kommer ifrån”.
Elev C: ” Boken utspelar sig under andra världskriget i Ungern. Pojken som boken handlar om är jude och därför blir han skickad till ett koncentrationsläger. När han kommer till baracken söker han stöd och tröst hos de vuxna, men upptäcker att ingen vill hjälpa till. Han växer upp i förtid och får ta vuxenansvar. Efter krigets slut får pojken återvända till den stad han kommer ifrån. Han blir intervjuad av en journalist som ställer naiva frågor. Pojken inser då att det är han som är den vuxne och journalisten som är barnet”.

Tre helt olika perspektiv på en och samma bok. Detta kommer ut genom boksamtal, inte så att läraren ska ställa ledande frågor eller lotsa, utan att eleven ska berätta om boken.

 LUS-punkt 19: Läsning sker på ett strukturplan och där eleven effektivt kan överblicka avancerade och omfångsrika texter och snabbt fördjupa sig i dem, för att få tag på nycklarna till textens innehåll och struktur.
Min kommentar: Denna LUS-punkt finns knappt på grundskolan, möjligtvis hos en del elever på Stockholms innerstadsskolor eller liknande. Inte ens på gymnasiet har merparten av eleverna denna kompetens, som innebär att de står på tröskeln till det litterata läsandet. Det handlar om att eleven snabbt får grepp om textens innehåll genom att skum- eller översiktsläsa och kunna finna texten på strukturnivå.

Fas 3 LITTERAT LÄSANDE

Med litterat läsande avses ett läsande som förutsätter abstrakt och hypotetiskt tänkande. Det innebär att läsaren kan förstå principer som inte motsvaras av en ordagrann formulering i texten och även förstå hypotetiska resonemang, dvs kunna dra slutsatser om företeelser utanför den egna konkreta erfarenhetssfären. Det litterata läsandet öppnar för att självständigt tränga in i och igenom sakprosa och skönlitterära texter inom olika genrer och successivt förstå innebörden i metaforer, och nya dimensioner på olika nivåer.

Jag vet av egen erfarenhet att LUS är ett oerhört bra verktyg och genom LUS kan läraren få syn på om eleven inte hänger med sina klasskompisar. Utifrån detta kan läraren tidigt välja att sätta in åtgärder för att eleven ska komma vidare. En student på lärarutbildningen vid Stockholms Universitet, som jag känner till, skulle som uppsats skriva om LUS i förhållande till betyg. Detta fick inte studenten. Handledaren ville inte höra talas om LUS. Idag – 2014! Bara så att ni vet att det inte hänt ett skit på vissa håll inom lärarutbildningen.

Jag hoppas att du har åtminstone har blivit nyfiken på Läsutvecklingsschemat och vill sätta dig in i verktyget. Jag är ganska övertygad om att svenska skolbarn skulle förbättra sin läsning betydligt om skolan skulle ha koll på deras resultat tidigt och kunna använda dessa resultat i form av riktat stöd där det behövdes. Jag hoppas också att NO- och SO-lärare inser att det är av största vikt att deras elever är goda läsare, för att ens ska ha någon chans att kunna tillgodogöra sig läromedlen i ämnena.

I nästa blogginlägg ska jag avrunda den här bloggserien med att diskutera varför läsning är så viktig för eleverna.

För övrigt anser jag att lärare är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

5 kommentarer

  1. Tack för att du finns!
    Jag blir så förbannad!


    • Hej Magnus,

      Tackar så mycket. Jo, visst blir man förbannad. Men det värsta är att jag har blivit desillusionerad och slutat bli arg. Nästan så att jag emellanåt tänker ge upp kampen, men så kommer en uppmuntran, t.ex. från dig och då får jag ny energi. Så tack!


      • Jag skickar också en uppmuntran. Jag har blivit så engagerad i ett annat debattämne trängselskatt … så skoldebatten har fått mindre tid. Tack för att du fortsätter att kämpa oförtrutet.


      • Hej Jan,
        Ja, ni har ju en het debatt där nere på Sveriges framsida om trängselskatt. Här i Stockholm är den debatten död. Just nu har jag flera blogginlägg på gång, några redan skrivna och andra i stolpar på papper. Ska bara avsluta min bloggserie om läsning först. Och förresten – tack!


      • Sånt här tar tid, det är flera saker som måste ändras radikalt i detta land. Vi behöver börja med att återvinna demokratin, först med en saklig debatt utan ideologiska skygglappar kan vi ställa samhället tillrätta.
        Ni som undrar vad jag menat med detta kan besöka ett nytt parti, direktdemokraterna.se
        Här låter vi alla komma till tals och det är argument och fakta som leder till beslut, inte ideologiska fållor som snart ingen håller med om längre.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s