Bokrecension: Elevhälsa i praktiken – hur gör vi?

För alla som jobbar inom skolans värld är elevhälsoarbete ett begrepp som genomsyrar varenda skolorganisation. Hur eleven mår och hur eleven har det i skolan påverkar inte bara lärare utan all personal på en skola, inte minst om eleven är utåtagerande eller har svårigheter av något annat slag. Under varje vecka i tio års tid har jag varit med att leda EHT-gruppen på den skola där jag tidigare var rektor. Det har givit mig kunskaper och erfarenheter om elevhälsoarbete men även om personals syn på elever, faktiskt vilken människosyn man har. Tror man på elevens förmåga eller är det så att man har uppfattningen att vissa elever är så kognitivt begränsade på grund av begåvning att det inte är lönt att tro att de ska klara av att uppnå kunskapskraven? Givetvis är det inget som kommuniceras tydligt, men diskutera en stund med vederbörande så kommer det nog fram att man letar fel på eleven på samma sätt som Johan Kant letar fel på pedagogiska etablissemanget.

 

 

Jag läste en bok för någon månad sedan och tänkte skriva några rader om den. Det är Erik Hall, Dounya Hayyoun, Ingrid Hylander och Semira Vikström som i sin bok Elevhälsa i praktiken – hur gör vi? berättar om sin inställning till elevhälsoarbete och generöst delar med sig. Boken är en handbok där författarna går igenom vad som behöver sitta på plats för att en skola ska kunna jobba framgångsrikt med elevhälsa. Författarna stirrar sig inte blinda på att leta fel på eleverna utan går till sig själva och den organisation som på skolan. Vad är det vi gör och hur ser vi på eleverna? 

”Det var inte förrän vi höjde blicken och började titta på strukturer och och organisation för verksamheten i stort som vi även började se vägar fram i elevhälsoarbetet.”

”Det handlar inte om att organisera bort allt åtgärdande arbete. Vi arbetar med människor, barn. Därför kommer det att brinna emellanåt och vi kommer att behöva sätta in åtgärder för enskilda elever när det behövs”

Två fruktsamma konstateranden. Ja, det är strukturen och organisationen som behöver granskas, men även medvetenhet om att det handlar om att hantera barn- och ungdomar med allt vad de har med sig i bagaget. Inte helt oviktigt just i detta fall är det att Visättraskolan ligger i ett segregerat område i Flemmingsberg i Huddinge. Alla elever har med andra ord inte de bästa förutsättningarna.

Författarna har en viktig utgångspunkt: ”Det salutogena förhållningssättet har blivit ett välanvända begrepp inom elevhälsa. Vad innebär begreppet och vad betyder begreppet för oss? Ett kort svar på den frågan är att det salutogena förhållningssättet innebär att vi ser till elevernas styrkor och möjligheter och inte till elevernas brister och svagheter. I det salutogena förhållningssättet söker vi förklaringar till en elevs situation i samspelet mellan individer och omgivning istället för att söka förklaring hos den enskilda eleven.”

Det handlar alltså om elevsyn och hur man ser på sitt uppdrag. Kort sagt – Kan alla hänga med på kunskapsresan och hur handlar jag för att detta ska ske?

Men hur gör man då? Bygga kultur på skolan talar författarna om. ”En viktig byggsten i den processen var att bygga en kultur där vi ser både elevernas och varandras styrkor och förmågor.” Alla som jobbar på skolan behöver vara viktiga och delaktiga i kulturen på skolan – hur man ser på sitt uppdrag och på de elever som dagligen hanteras. ”Därför talar vi gärna om vikten av att vi alla är en kugge i kugghjulet Visättraskolan.” Ja, just det, att känna sig delaktiga. Men också att ha tydliga förväntningar på sig från chefen och från ledningen.
Det är hitåt vi ska!

Men hur tänker personalen? Författarna berättar om att sätta sig in i verksamheten och göra en första kartläggning. Vilka förväntningar finns det? Hur får man ihop personalgruppen och hur ser struktur och rutiner ut? Viktiga frågor som är basen till att sätta en stabil skola.

  • Struktur och rutiner
  • Skolkultur – hur ser vi på eleverna och vårt uppdrag
  • Vilka förväntningar finns det på rektor och EHT – vilka förväntningar har rektor?
  • Vilken vision har rektor?
  • Skapa en Vi-känsla, skapa en känsla av sammanhang (KASAM)

Efter någon slags kartläggningsfas sätter förändringsarbetet igång. Hur ska man göra för att förändra personalens inställning? Vissa hade jobbat länge på skolan och det var tänkbart att de var konservativa i sitt sätt att se på sitt uppdrag eller sin elevsyn. 

  • Tydlighet från rektor om vart skolan var på väg.
  • Vissa slutade på skolan för att man inte ställde upp på visionen eller kanske inte orkade vara med i förändringsarbetet.
  • Fortbildning av personalen – kollegialt.
  • Skapa rastaktiviter så att eleverna kommer tillbaka från rasten med en positiv inställning och inte i affekt för att rasten handlat om konflikter. En rastverksamhet kallad för ”Roliga raster” på Visättraskolan.
  • Skapa traditioner som byggde på roliga aktiviteter, t.ex. artister som gästade, hoppborgar på skolgården, skoldisco. Allt behöver ju inte vara utflippat eller extravaganza men bra traditioner är inte att förakta om personalen är engagerad.
  • Förmedla positiva händelser och aktiviteter från skolan i text, bilder och film via sociala media.

Ingrid Hylander, docent i pedagogik kommenterar: ”Det finns en lång rad studier som visar på samband mellan ett positivt skolklimat och elevers fysiska och psykiska hälsa, självuppfattning, skolprestationer och skolnärvaro. Fem dimensioner kan sägas definiera begreppet skolklimat (Thapa m.fl., 2013): trygghet, relationer, lärande och undervisning, den fysiska miljön samt skolans förändrings- och förbättringsarbete”

”En positiv lärar-elevrelation kan förutsäga en elevs utveckling och skolprestation. Relationen till läraren har visat sig vara särskilt viktig när det gäller barn med upplevda skolproblem (Hughues & Cao, 2018)”

”Självuppfattningen, att vara en elev som inte kan lära sig, kommer att befästas och förstärkas. Det är sådana negativa spiraler som måste förebyggas gemensamt av lärare och elevhälsans speciella professioner.”

Det handlar alltså om att skapa ett gott klimat för lärande där skolans personal anknyter till eleverna. Inte gjort i en handvändning i alla lägen, men vi måste försöka och ha den inställningen att alla ska med. 

Men eleverna ska ju lära sig? Det handlar väl inte om att skapa ”lull-lull” och bara visa ödmjukhet.  Givetvis inte. Författarna lyfter fram hur viktig skolkultur och klimat på skolan är samt att ha roligt tillsammans. För skolan är ju en utbildningsenhet som ska se till att alla elever får sin lagstiftade rätt till kunskap. 

”Undervisningen i framgångsrika skolor bedrivs utifrån högt ställda förväntningar på elevernas lärarande. Lärarna använder flexibla undervisningsmetoder som är anpassade efter eleverna och bygger på kartläggning av elevernas kunskaper och förutsättningar. Lärarna genomför också regelbundna utvärderingar och uppföljningar.”

Kanske tycker vi det är självklart men så är inte fallet enligt min erfarenhet. Det är inte så att vi har högt ställda förväntningar på alla. Inte så att skolpersonal alltid tror på sina elever – i ord kanske man säger att om bara Kevin skärper sig så kommer han klara sig, men i handling och/eller verklig förväntning framkommer något annat. Bara att förvänta sig att det blev F i slutbetyg i matematik och/eller svenska. Här snackar vi skolkultur.

I kapitel 5 återger författarna hur man konkret arbetar med elevhälsan, både i EHT-teamet och gentemot enskilda elever, vårdnadshavare och lärare. I kapital 6 förmedlar författarna exempel på främjande och förebyggande arbete. Dessa kapitel tänker jag inte återge utan de lämnas med varm hand över till dig att läsa. Det handlar ju om att sätta in texten i den kontext där du arbetar. Hur ser det ut på din skola och i din profession? Hur skulle du kunna arbeta och förändra på din skola och i ditt förhållningssätt till dina elever? För det handlar om en egen resa för att nå bättre resultat både när det gäller rena kunskaper men också välmående hos eleverna och kommunikation med vårdnadshavarna.

Jag tycker att Erik Hall, Dounya Hayyoun, Ingrid Hylander och Semira Vikström har skrivit en mycket bra bok om elevhälsa som genomsyrar hela skolans förhållningssätt. Jag känner igen väldigt mycket av det som tas upp i boken från min egen praktik, men kan helt ärligt säga att den systematik som författarna ger uttryck för i boken har saknats hos mig själv. 

Elevhälsa i praktiken – hur gör vi? är lättläst och praktiknära. Den är strukturerad och ger många goda exempel och tips. Det finns ingenting i boken som jag tycker är konstigt, märkligt eller som jag ser är mindre bra, snarare tvärt om – önskar att alla kunde läsa boken och att den var kurslitteratur på rektors- och lärarutbildningen. 

Finns det någon annan bok som så tydligt kopplas i konkretion i klassrummet och i den enskilda skolans elevhälsa? Inte som jag känner till. Kanske kan denna bok kompletteras med Att platsa i en skola för alla av Roger Säljö och Eva Hjörne som tar upp hur EHT:s förhållningssätt och hur man talar om elever och deras möjligheter att lyckas. Dessvärre inte alls någon munter läsning.

Skulle det vara något som jag vill lyfta som funderingar är hur man mäter resultat? Vad menas med resultat? Vilka verktyg används för att se hur eleverna ligger till i sin läsning? Går det att se att eleverna på Visättraskolan har lyckats resultatmässigt och hur mäts det? Är det genuina betyg som håller även i högstadiet, alltså betyg som har substans i innehållet? Men, i sammanhanget är det en löjlig fråga, eftersom det är frågeställningar som genomsyrar hela svenska skolsystemet. Känns som om jag i sådana fall vill leta fel vilket jag verkligen inte vill göra. Så jag släpper denna fråga – författarna konstaterar ju i boken att om man trivs i skolan och känner sig trygg så lär man sig bättre. Och det är ju sant.

Jag anser att alla rektorer och lärare borde läsa denna bok, för den är viktig. Kanske är det många som tycker att skolans uppdrag är att undervisa och fostra elever till demokratiska medborgare. Sant. Dock är skolan en avspegling av samhället och vi vet att det i vissa områden är svårt att få till en bra undervisning och en god skolgång utan att anknyta till eleverna. Det är mer eller mindre omöjligt att i många skolor bara gå in och riva av lektionerna. På vissa skolor kan det funka men oftast inte. Om det kan vi tycka vad vi vill och på den här bloggen har jag många gånger tagit upp den devalvering som skett av skolan och lärarens status. Elevhälsa i praktiken – hur gör vi? kan hjälpa, stötta, vägleda, inspirera och tipsa hur en lärare, skola och organisation kan hantera sin skolvardag. 

Läs boken enskilt, tillsammans på skolan, i bokcirkel eller som fortbildning kollegialt. Jag kan lova att ni inte kommer att ångra er, snarare kommer ni fram till insikten att de timmar ni lade på läsandet var välinvesterad tid.

Tack för allt Visättragänget!

Nästa vecka publicerar jag ett samtal med Erik Hall och Semira Vikström på min podd där de berättar om boken.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärarnas arbetsuppgifter (USK:en)!

Referens
Hall Erik mfl: Elevhälsa i praktiken – hur gör vi?, Liber 2020

En reaktion till “Bokrecension: Elevhälsa i praktiken – hur gör vi?

Lämna en kommentar