Nytt poddavsnitt: Vilken effekt får resultatuppföljning på läraren?

I årets sista poddavsnitt på rektorspodden vill jag lysa upp mörkret med lite positiv energi.

Lärarkåren tvingas av staten genomföra en rad Nationella Prov (NP) och resultatuppföljningar inom ramen för Läsa-Skriva-Räkna-garantin. Statens Skolverk, med en rad av experter knutna till sig, lyckas binda lärarkåren till sin galär och göra dem till administratörer. I princip allt som kommer från Skolverket är byråkratiskt, administrativt tungt och dessutom i många fall av bristande kvalitet. Varför?

Ingen aning måste jag säga, men jag kan bara dra slutsatsen att tjänstemännen på Skolverket tar fram uppföljningsinstrumenten inte är lärare själva eller också var det lääääänge sedan de var verksamma som lärare. Kanske har de inte jobbat så länge i skolan eller möjligtvis har de glömt bort hur det var att stå i klassrummet. En annan tänkbar orsak är att folket på Skolverket helt enkelt är skrivbordsnissar som tycker att skolan ska administreras till Guds förbannelse och att lärares arbetsuppgifter ska kännetecknas av myndighetsutövning.

Är det någon i hela vårt land som kan ge exempel på något som har kommit från Skolverket och som har varit lätthanterligt? Något, vad som helst?

Ja, jag kan bara komma fram till att allt som tjänstemännen på Skolverket tar i blir till monster som är så komplicerat och/eller tar lång tid att genomföra vilket får till följd att verktygen är oanvändbara.

I där här samtalet med läsforskaren Bo Sundblad talar vi om resultatuppföljningen och den effekt den har på läraren och skolan. Vad är det som händer när man följer upp resultat kontinuerligt under läsårets gång?

  • Vad händer med organisationen?
  • Vad kan man göra med resurserna (dvs lärartid)?
  • Vad går det att se hos de enskilda eleverna?
  • Vad inträffar hos läraren när denne ser att dess arbete ger resultat?

Jag skriver ju i princip aldrig om mina arbetsplatser eller om de huvudmän som jag jobbar för. Anledningen är av respekt för mina arbetskamrater. Jag har en hel del åsikter om skolan och vill att de jag jobbar nära ska vara trygga i att jag inte diskuterar min arbetsplats eller använder dem som exempel. Nu ska jag göra ett unikt undantag. Jag kommer inte skriva om Norrtälje särskilt mycket och jag kommer inte tala om enskilda lärare. Det jag vill förmedla är att vi under hösten 2020 har genomfört resultatuppföljning i Norrtälje grundskola.

Vi vet att läsning är grunden för all inlärning och vi vet att allt för många elever har svårigheter i matematik. Jag tror att de flesta lärare och skolledare är medvetna om att lärarkåren har ”häcken full” med alla sina ”måsten”. Av den anledningen har vi koncentrerat oss på läsning och grundläggande matematik på lågstadiet.

Men vi har också behövt använda instrument som är snabba och lätta att hantera där resultaten kommer omedelbart. Omöjligt att använda sig att Skolverkets uppföljningsinstrument. Med hjälp av Läsutvecklingsschemat (LUS) och Diamant (matematik) har vi följt upp resultat på lågstadiet i Norrtälje.

Ja, men LUS är ju gammalt gnäller en del rutinerade lärare – Visst, men det fungerar! Och det är kvalitativt bra. Om du är av den åsikten att LUS inte håller måttet är min övertygelse att du inte har läst Nya LUS-boken. Jag har aldrig träffat en person som läst den boken och kommit med negativa åsikter om LUS. När det gäller Diamant har vi använt diagnoser på tid, 3-5 minuter. Materialet kommer från Skolverket men används inte som resultatuppföljningsmaterial utan som just diagnoser. Vi valde ut tre diagnoser som vi har använt som standarder i vår resultatuppföljning.

Även om det blivit ett merarbete för lärarkåren initialt, så är det uteslutet att arbetsbördan skulle ha blivit betydligt större. Visst knorrades det lite bland lärare och fackförbund, men när vi samtalat en del om det hela och jag lyft fram vinsten så körde vi igång.

Vid fyra tillfällen per läsår följer vi upp resultaten; september, december, mars och maj. Lärarna rapporterar in resultaten i en ”Formsmall” som utmynnar i en Power Bi. Utifrån resultaten diskuterar rektor, lärare och arbetslag vad som behöver göras mellan resultatrapporterna, med vilka elever och med vilka åtgärder.

Och vilka resultat! Redan efter de två första inrapporteringarna. Hur ska det bli när vi kommit igång ordentligt, om ett par år?

Hatten av för lärarna i Norrtälje! Snacka om att jag är lycklig att se deras fantastiska arbete och hur resultaten förbättrats avsevärt på tre månader, från september till december. Jag kommer på denna blogg inte redovisa dessa resultat, utan ni får tro mig på mitt ord. Kanske kommer jag redovisa detta om något år när vi verkligen är igång, men det är högst osäkert. Eller också tror ni inte på vad jag skriver, men det kan jag faktiskt inte göra någonting åt, bara att beklaga er förlust.

Lyssna på poddavsnittet där jag samtalar med Bo Sundblad om resultatuppföljningen. Vill du har tips och hjälp om just detta får du maila mig på: johankant@hotmail.com

Trevlig lyssning!

Länk: https://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-29-vilken-effekt-fr-resultatuppfljning-p-lraren

Referenser
Allard B, Rudqvist M, Sundblad B: Nya LUS-boken, Bonnier utbildning 2001
Gustafsson A, Måhl P, Sundblad B: Betygssättning – en handbok, Liber 2012

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s