h1

Är verkligen SKL bra för Svensk skola?

04 december 2011

Under en längre tid har jag tillsammans med Heléna von Schantz snickrat på ett gemensamt artikel där vi åter igen ville ta upp debatten om att återföra lärarkåren till statlig huvudmannaskap. Vi lade ut detta inlägg på Newsmill, läs artikel.I vår artikel ifrågasätter vi Sveriges kommuner och landsting (SKL) som arbetsgivarorganisation. Anledningen är enkel, under de 17 år som SKL varit ansvariga (sedan Lpo 94 infördes) har lärarkårens status sjunkit och arbetsbördan ökat. Lärarkårens löner har dessutom inte ökat i den omfattning som den borde – tycker inte bara jag.

Maria Stockhaus, ordförande för utbildningsberedningen för SKL, svarar inte på våran artikel, utan skriver en egen artikel. Vi kommenterar, tillsammans med många andra, hennes artikel – men kommer något svar eller kommentar? Icke. Och detta är SKL:s vanliga taktik.

Man måste säga att SKL har varit en mycket framgångsrik arbetsgivarorganisation, för SKL har bidragit till att hålla nere lärarlönerna, har bidragit till att kuva lärarkåren, har bidragit till lärarkårens sänkta status och har bidragit till att bagatellisera läraryrket. Vilka vill inte ha lektorstjänster i skolan? Jo, SKL har varit en bromskloss i att införa lektorstjänster, man drar allt i långbänk för att slippa realisera detta. Och när det i debatten skriks på ökad lön till lärarna, då får Jan Björklund ta den debatten, SKL håller sig undan, fast det är dem som är ansvariga.

Under vårens heta skoldebatt kring tv-serien klass 9A och framför allt Maciej Zarembas artiklar om skolan, blev det väldigt tydligt att SKL var i högsta grad ansvarig för att skolan hade körts i botten och att lärarkåren hade blivit styvmoderligt behandlad. Var någonstans var Maria Stockhaus eller andra SKL-repressentanter då? Varför deltog de inte i debatten? Varför?

SKL agerar smart. Genom att hålla käften och bara glida undan, inte delta i debatten ställer man sig utanför och behöver inte stå till svars för ett taskigt arbetsgivarskap. Och när sedan jag och Heléna skriver en artikel svarar man med en egen artikel och fokuserar på att vi är fel ute eftersom det enligt Mckinsey-rapporten inte finns några goda exempel på att en centraliserad skola ger bättre resultat än en decentraliserad skola, snarare tvärt om enligt Stockhaus. Men då säger jag det en gång för alla: Centraliseringen av Svensk skolan som vi vill ha handlar bara om att SKL har varit en usel arbetsgivare och tryckt ner lärarkåren i skoskaften – that’s it! Alltså nu menar jag inte utifrån ett ekonomiskt perspektiv, utan från ett pedagogiskt perspektiv. Man har alltså inte klarat det pedagogiska uppdraget – PÅ 17 ÅR!!!!!!!

SKL har definitivt lyckats med sitt uppdrag att hålla nere lärarlöner. Frågan är om SKL:s linje gagnar utvecklingen av svensk skola? Är SKL:s linje konstruktiv för att få en skola i världsklass? Är SKL:s linje rätta vägen att ta svensk skola från ”good” till ”great”? Jag måste säga att jag är väldigt tveksam.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete – sug på den Maria Stockhaus!!!

Advertisements

6 kommentarer

  1. SKL är symbolen för att drömmen om en decentraliserad skola blev ett rent fiasko. SKL är ju en semistatlig mycket centraliserad organisation som beslutar om oerhört avgörande delar kring skolan.

    Vi behöver ge skolan en statlig huvudman för att decentralisera de delar som kommunerna har tillräcklig kompetens och intresse för att driva. Var finns kurserna med förankring i lokalt näringsliv, de dök aldrig upp istället tävlade kommunerna om att erbjuda passioner och mountainbikeutbildning? Decentraliseringen behöver en nystart och vid den nystart är det uppenbart att det blir bättre om det sker helt utan inblandning av SKL. Vi har en stat och behöver inga semistatliga organisationer utan offentlighetsprincip.


  2. McKinsey-rapporten, eller rapporterna, säger också andra saker än centraliserad/decentraliserad skola. Den rapport ”How the world´s most improved schools keep getting better” som kom ut 2010 påpekar att det är mycket viktigt att lärare får vara lika professionella som läkare eller jurister. När SKL för inte så länge sedan gick ut och sa att lärare är den enda yrkeskår var arbetstid arbetsgivarna inte kan kontrollera, är det dels alldes felaktigt, dels är visar det tydligt att SKL inte ser lärare som autonoma och professionella.
    Citat ”Good to great: the interventions at this stage focus on ensuring teaching and school leadership is regarded as a full-fledged profession; this requires putting in place the necessary practices and careers paths to ensure the profession is as clearly defined as those in medicine and law” (sidan 20). Sverige ligger i PISA-mått på ”good”, men bara några få poäng från ”fair” (9 poäng).


    • Bra poäng Stella. Man kan alltid svänga sig med tjusiga ord och välja att inte ta upp vissa aspekter.


    • Just det frågeställningen handlar inte bara om centraliserad/decentraliserad utan om inställningen när det gäller viktiga värderingar. Kommunförbundet/SKL har från första början satsat stor kraft på att centralisera igen men med en ny mer negativ syn på lärare. Kommunaliseringens huvudsyfte var inte decentralisering utan att kunna sänka lärares status och försämra arbetsvillkor.


  3. […] om ett återförstatligande av den svenska skolan fortsätter. Helena von Schantz och Johan Kant argumenterar för att den svenska skolan åter ska bli statlig på Newsmill, medan Sveriges […]


  4. Staten vs SKL

    Frekar har rätt i att det inte är helt problemfritt att återförstatliga skolan. Ingen kan häller säkert säga att lärarnas status skulle ha varit högre med staten som huvudman. Nedvärderingen kan vara en del av en allmän politisk vilja, oavsett SKL.

    Det finns dock en viktig skillnad mellan stat och kommun. Var staten huvudman så fanns det en ansvarig, skolministern. Jag tycker att Björklund säger en hel del bra saker och han verkar ha en verklig vilja både att fokusera på kunskap i skolan och att höja lärarnas status och minska byråkratin. Det många av oss lärare i realiteten har fått uppleva är precis det motsatta de senaste fem åren. Vi får mindre tid till undervisning, mer administration samt lägre lön och status.

    Det är som en dålig variant av viskleken, det någon säger i början är totalförvrängt i slutet!

    Beror detta på att det är mycket snack och lite verkstad från Björklund? Eller beror det på att hans goda intentioner sabboteras av skolans nuvarande huvudmän?

    Det är mycket svårt att se igenom och svara på detta. En sak är dock säker som det är nu finns det ingen med ett helhetsansvar.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s