De konkurshotade eleverna


I detta poddavsnitt berättar specialläraren Jan Henning Pettersson om de konkurshotade eleverna. Alltså de elever som har svårt i skolan och som är på väg utför i skolarbetet.

Hur kommer det sig att svensk skola tar emot entusiastiska och energifull elever i förskoleklass och 10 år senare lämnar i från sig elever där 20% av pojkarna inte kan läsa samt en ganska stor grupp som inte är behöriga till nationellt program på gymnasiet? 

Jan Henning Pettersson har utifrån sin långa praktik som speciallärare, bland annat på skoldaghem, kategoriserat olika typer av elevgrupper med svårigheter. Vad använder dig sig av för metoder för att slippa skolarbete? Bara för att slippa det svåra skolarbetet eller komma undan så lätt som möjligt. 

Samtidigt vet vi alla som jobbar i skolan att misslyckanden ständigt skapar en negativ identitet hos eleverna. I den misslyckade elevens huvud pågår en slinga på ständig repeat: ”Jag är dum i huvudet och kan inte lära mig”. Elever som misslyckas slår på sig själva och skapar en identitet som med under skolårens lopp skjuter dem allt längre ifrån att uppnå kunskapskrav och betyg. För oss alla som jobbar i skolan är det nödvändigt och direkt avgörande att bryta detta felaktiga mönster.

Två av de allvarligaste bristerna i svensk skola när det gäller dessa elever är att en stor del av svensk skola använder fel läsundervisning. Jag har tidigare visat upp i blogginlägg att Ingvar Lundbergs God läsutveckling är felkonstruerad redan på grundnivå. Genom att dela upp läsning, bland annat avkodning och förståelse, gör man läsningen till ett tekniskt instrument. Eleverna tappar fullständigt lusten att läsa – man dödar läslusten. Jan Henning Pettersson har också tydligt visat att fonologisk medvetenhet, som varit rådande inom svensk läsinlärning har Jan Henning Pettersson tydligt visat är humbug. 

Den andra aspekten av brister i svensk skola är när elever inte följer det mönster som läraren har bestämt (eller skolan har bestämt) letar svensk skola fel på eleverna. Kan det vara ett neuropsykiatiskt handikapp? Lätt att leta fel på eleven i stället för att se till sin egen pedagogik eller metodik. Kan faktiskt vara så att skolan inte är speciellt bra på att hantera elever som har mycket energi och kanalisera denna energin och/eller att ge elever som har lite svårt att begripa direkt lite mer tid eller pedagogisk utmaning.

Jag lyckades med alla mina elever, med några få undantag, och då handlade det om elever som hade stora sociala problem utanför skolan. Anledningen till att jag lyckades berodde inte på att jag var överjävligt bra lärare. Även om jag var (är) en skicklig lärare så finns det många som är det. Nej, det berodde på min inställning till eleverna, min elev- och kunskapssyn.

Det kommer mer om detta i kommande blogginlägg.

Lyssna på Jan Henning Petterson: http://johankant.libsyn.com/website/avsnitt-23-de-konkurshotade-eleverna

Trevlig lyssning!

Referenser

Jan Henning Pettersson: Fonologisk medvetenhet, en myt

https://johankant.wordpress.com/bloggserie-om-lasning/

https://johankant.wordpress.com/2014/05/29/dls-ett-verktyg-som-tillhor-det-forgangna/

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s