Övertänkt förslag – eller inte?

Nyligen kom Centerpartiet med ett förslag om att förlänga svenska elevers skolår (korta sommarlovet). Så här går det att läsa på Centerpartiets webbplats:

Förläng läsåret i grundskolan – för att stärka kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan. På så sätt stärker vi skolans möjligheter att nå upp till det kompensatoriska uppdraget. Det måste ske stegvis med hänsyn till lärarna och är ett långsiktigt arbete, men uppdraget måste påbörjas idag. 

Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att kartlägga hur läsåret i grundskolan successivt kan förlängas. Ett förlängt läsår skulle i ett första steg kunna innebära 2 veckor kortare sommarlov.

Jaha, så det är där problemen ligger? Svenska elever får för lite tid på sig att tillgodogöra sig kunskap? Mmm, då har herr Demirok och Centerpartiet djupare kunskaper om skolan än vad åtminstone lilla jag har (Notera att raljerandet över mig själv aldrig handlar om att jag är en överviktig gubbe utan en obetydlig skit som bara gnäller).

Gnäll-gubben får minst sagt upp ett gäng frågeställningar i huvudet. Tänker att jag ska dränera era hjärnor med dessa tankar, kära läsare:

  1. Vem ska undervisa eleverna? Lärarna har ju sina kollektivavtal som reglerar hur mycket undervisningstid som ska genomföras. Redan idag räcker inte tiden till för att täcka den obligatoriska sommarskolan för högstadieelever. Ifall Centerpartiets förslag blir realitet skulle konsekvensen bli att läraravtalen behövde omförhandlas, vilket i sin tur skulle innebära att en stor del av lärarkåren inte kommer bli så värst nöjda. Kommer lärare stanna kvar i yrket? Kommer läraryrket attrahera unga studenter? Kan vara viktiga frågor för Demirok att ställa sig när han och Centerpartiet gör en konsekvensanalys av förslaget.
  1. Hur ser det ut med utvärderingar av tidigare utförda åtgärder. Alltså den miljardrullning av statliga medel som har genomförts. Jag talar ju bland annat om Mattelyftet, Specialpedagoglyftet, Läslyftet, Läsa-skriva-räkna-garantin – ja, satsningarna är så många att den ofantligt långa lista skulle kunna vara underlag för en spänningsroman samtidigt som de samlade utgifterna ligger i nivå på ett mindre lands BNP. Tänk er titeln på denna spänningsroman: Miljarderna som gick upp i rök.
     
    Men vad har man fått ut av det hela? Oups, matteresultaten är fortfarande dåliga och enligt Timms senaste undersökning tappar svenska elever (åk 4) i läsning. Hur är det möjligt när en så stor del av lärarkåren har fått ta del av läs- och mattelyft? Jaså, jaha, visst ja, var det på så vis – man har utbildat på FEL sätt och/eller man gör inte på det viset man har fått utbildning. Kanske kan det vara så att resultat inte följs upp – oups, nu var det visst den där dryga lilla skiten som åter har tagit plats bakom tangenterna.

    Men snälla lilla Murre och alla andra Centerpartister – övriga riksdagspolitiker också för den delen – FÖLJ UPP RESULTAT! Blir det något pang för pengarna? Titta på vart våra surt förvärvade skattemedel placeras och se för guds skull vidta åtgärder om investerade cash inte resulterar till progression. Oups, nu är det ju jag själv som är lite puckad – hur ska Demirok kunna kräva detta då denne partiledare så tydligt visat att han är okunnig om sin egen okunnighet. Okej då, någon själ inom partiet borde väl för guds skull kunna ovan önskvärda? Någon? Ett tips från min sida är att starta en utredning kring läsa-skriva-räkna-garanti som inte garanterar att eleverna lär sig det som förutsägs, utan är en garanti att skolan ska genomföra dessa screeningar. Huruvida eleverna kan något eller inte, inlärt vill säga, kan inte politikerna ta ansvar för. Men monstret som Skolverket producerat, som kallas obligatoriska bedömningsstödet, fjättrar läraren till administratörens åra vid vikingahövdingens slavskepp.

    I en historisk kikare framstår Stålverk 80 och inpumpningen av pengar i 70-talets varvsindustri som en slant till lördagsgodis till småbarn. Kanske är dags för alla partier att granska åtgärder som vidtagits innan de lägger förslag som inte är så värst övertänkta.
  2. Utifrån punkt 2 – går det att åtgärda formen om man inte tittar på innehållet? Vad spelar det för roll om man gör samma sak hela tiden och förlänger skolgången med två veckor per år? Blir innehållet bättre om man ändrar formen? Jag undrar på riktigt vilken person/rådgivare/tjänsteman som kläckte detta enastående förslag – för det kan väl inte vara Demirok själv? Eller?

    Tror Centerpartiet på riktigt att två veckor per år, alltså 20 veckor mer tid för hela grundskoletiden, kommer leda till att fler elever lär sig? Och vad vill man komma åt med förslaget? Att fler elever blir behöriga till nationellt program till gymnasiet?

    Handen på hjärtat, detta handlar ju inte om rocketscience. Det är inte kärnfysik eller strängteori – utan att lära eleverna läsa-skriva-räkna. Uppenbarligen har ju svensk skola misslyckats med det i flera decennier. Vad kan det bero på? Att PISA-resultaten inte förbättras, läsförmågan sjunker trots stora satsningar, gymnasiebehörigheten i åratal ligger på en konstant nivå och cirka 20% av eleverna läser inte tillräckligt bra i årskurs 9.

    Har ovanstående med tid att göra? Eller beror det på att innehållet i svensk skola inte håller måttet? Skolverkets obstruktion i tre decennier, kursplaner som är obegripliga, nationella prov (NP) som är värdelösa, ideologiskt etablissemang som styrt skolan mot flum, ekonomer som inte har en susning om pedagogik men som får ett alltför stort inflytande över svensk skola. Kan detta ha någon inverkan?

    Finns det någon själ inom Centerpartiet som ser detta och kan lyfta fram vad som behöver göras?

Nu är jag i detta blogginlägg raljerat över Centerpartiets okunnighet när det gäller svensk skola, men det kommer ju korkade förslag från alla partier med jämna mellanrum. Förslag där det inte finns några kalkylerade konsekvenser eller där det uppenbart saknas markkontakt. Exempelvis hade Socialdemokraterna inför valet 2018 för avsikt att minska klasserna i lågstadiet. När lärarbristen var hög och alltför få sökte till lärarutbildningen – vem skulle vara lärare i alla de nya klasser som uppstod? Konsekvensanalys! Eller när Liberalerna inför valet 2022 gick ut med att man ska satsa mycket på speciallärare för att lyfta svensk skola. Om lärare fortbildar sig till speciallärare, vem ska då fylla luckan som läraren lämnar efter sig? Och kan verkligen speciallärare frälsa svensk skola? Ska speciallärare ”fixa” alla elever som inte ordinarie lärare grejar eller nöjer vi oss med att eleverna fick speciallärarhjälp men dessvärre var det så många med NPF att det efter 10 ändå är 20%  som inte är behöriga till nationellt program på gymnasiet. Men speciallärarstöd fick man! Konsekvensanalys!


Från ingenstans kom en lust att skriva ett blogginlägg om vad jag skulle göra om jag blev Generaldirektör för Skolverket. Ja, det tror jag skulle få många politiker och tjänstemän att sätta kaffet i vrångstrupen. Fasiken, tror faktiskt att jag ska skissa på ett sådant inlägg.

Fast ta det lugnt, jag är ju bara en liten överviktig skit från södra Stockholm. Så det är ju bara att negligera det jag skriver. 

Referenser

2 reaktioner till “Övertänkt förslag – eller inte?

  1. Hej Johan, tack för ditt inlägg om utökad skola. Jag är med på din linje om uppföljning av resultat. Tyvärr är det många saker vi lärare gör för att det ska göras trots att vi vet att det inte kommer göra skillnad.
    Det skulle absolut vara intressant att läsa om vad du skulle göra som GD för Skolverket men jag skulle hellre (först) se att du gjorde en djupdykning kring kursplanerna. Det var mycket intressant att läsa om dina förslag på tydligare och konkreta kunskapsmål/kriterier, dvs. det de flesta lärare måste göra på egen kammare.
    Jag blir orolig över nuvarande diskussion kring de relativa målen och likaså orolig över otydligheten i de nuvarande kunskapskriterierna.
    Kanske är nya kunskapskriterier ett av dina förslag som ny GD men en djupdykning och problematisering/analys över ett enstaka kriterie skulle åtminstone för mig som långtida läsare vara intressant.

Lämna en kommentar