I förra blogginlägget tog jag upp hur tre nationalekonomer på ett märkligt sätt ville införa relativa betyg, helt tvärt emot vilken evidens det faktiskt finns inom pedagogiken, exempelvis via Per Måhl. Även obegripliga att dessa tre herrar inte satt sig in i bakomliggande orsaker till varför det ser ut som det gör i Sverige. Alltså, en kursplan vars text ligger i samma språkliga kultur som försäkringsvillkor. Dessutom en kursplan som inte är implementerad på grund av att Skolverket inte har utbildat svensk lärarkår när det gäller innehållet. Lägg därtill den naiva tro att nationella prov ska vara ett rättesnöre, mer om det i nästa blogginlägg.
På den här bloggen och i andra sammanhang har jag kritiserat framför allt Lgr 11 – redan när kursplanen var på remissrunda. I ett blogginlägg från år 2010 visade jag konkret vad som var fel – och det har visat sig att jag har haft rätt hela tiden. För 13 år sedan pekade jag ut felen men det spelar ju ingen roll vad en liten rektorsskit från Haninge säger. Dessutom en snubbe med stor käft. När det gäller Lgr 22 har jag inte bloggat så värst mycket om den senaste kursplanen eftersom jag drabbades av en smärre existentiell härdsmälta sedan min gode vän Peter avled i Covid. Ja, ni som har läst bloggen vet att jag var inne på att styra om innehållet. Det gick så där.
Skolverket fick kritik för att faktakunskaperna ”trollats bort” i Lgr 11. Bland annat kritiserade skolutvecklare Per Kornhall och debattören Isak Skogstad myndigheten för detta. Generaldirektör Peter Fredriksson lovade att detta skulle rättas till. Efter fyra års revideringsarbete kom så Lgr 22 som egentligen skulle ha börjat gälla år 2021 men sköts upp ett år på grund av pandemin.
Ingen kan väl direkt hävda att faktakunskaperna ”trollats tillbaka”. Åtminstone anser inte jag att det är så värst mycket faktakunskap, det ligger väl mer i den enskilde lärarens tolkning huruvida det ska finnas med faktakunskap. Blev de nya kursplanerna tydligare? Näää, det är fortfarande på försäkringsvillkorsnivå. Extremt stort tolkningsutrymme.
I ett kunskapsstandardsystem får eleverna i förväg får veta vad de förväntas kunna. Kunskapskraven är alltså öppna. I ett relativt system är kunskaperna hemliga för att det ska gå att normalfördela, det vill säga sortera eleverna. Ifall lärarna i ett sådant system öppet tala om vad eleverna skulle kunna för varje betygssteg faller hela systemet – procentsatserna för vilka som fick betyget 5, 4 och så vidare skulle gå åt skogen.
Men vad behöver då göras för att få ordning på dagens system?
- Gör om kursplanen så att den inte lämnar så mycket tolkningsutrymme. Detta går att ordna genom att ta bort värdeorden och koppla elevexempel till varje ämnes betygssteg. Då finns där referensramar för varje kunskapsstandard.
- Genomför en bedömningsfortbildning värd namnet. Gänget på Skolverket som skrev kommentarsmaterialet till de allmänna råden, som publicerades sommaren 2022, har bevisat att de skulle klara av uppdraget.
- Ska nationella prov (NP) användas som referenspunkt vid betygsättning behöver dessa prov göras om en hel del. Både när det gäller omfång, innehåll och bedömning. I dags läge är NP odugliga som referenspunkt. Exempel på detta ges i nästa blogginlägg.
För att ta ett exempel på de värdeord och det tolkningsutrymme som finns i Lgr 22 har jag plockat ut betygskriterierna för religionskunskap i slutet av årskurs 9.
| Betyg E | Betyg C | Betyg A |
| Eleven visar grundläggande kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. | Eleven visar goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. | Eleven visar mycket goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. |
| Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor. | Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor. | Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor. |
| Eleven för enkla resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. | Eleven för utvecklade resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. | Eleven för välutvecklade resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. |
| Eleven för enkla resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor. | Eleven för utvecklade resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor. | Eleven för välutvecklade resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor. |
Tittar vi på ovanstående är väl omfånget inte så mycket att tjafsa om. Däremot är formuleringarna abstrakta och värdeorden godtyckliga – var går egentligen gränsen mellan grundläggande och goda? Eller mellan utvecklade och välutvecklade. Det är en väldigt svår gräns att dra för den enskilde läraren – i alla fall om det sak bli likvärdigt inom lärarkåren. Förvisso erbjuder Skolverket ett kompendium med kommentarer i varje ämne, men där reder inte myndigheterna ut skillnaderna mellan värdeorden. Det läggs i lärarens knä att göra det kognitiva arbetet. Här är ett exempel från religion:
Årskurs 9: Eleven visar grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.
Formuleringen avser att rikta bedömningens fokus mot bredden och djupet i elevens kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i förhållande till ämnets syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits. Det innebär att bedömningen inriktas mot hur breda och djupa kunskaper eleven har om så stora delar som möjligt av det studerade innehållet i kunskapsområdet ”Religioner och andra livsåskådningar”. Läraren väger också in i vilken utsträckning eleven ger relevanta exempel och använder begrepp som är relevanta i relation till innehållet.
Jag ska nu drista mig till att göra ett eget exempel på hur det skulle kunna se ut. Det finns många därute i vårt avlånga land som vill täppa till truten på den där kaxiga Johan Kant. Ta ett djupt andetag och tänk på att jag formulerade detta på 60 minuter. Så du som läsare behöver inte gå i taket ifall du tycker att mitt förslag är löjeväckande. Försök förstå tänket och se det som ett typexempel på hur kursplanen skulle kunna se ut.
| Betyg E | Betyg C | Betyg A |
| Eleven kan namnge de fem världsreligionerna och två andra livs-åskådningar. | Eleven kan redogöra för likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna och två andra livsåskådningar. | Eleven kan byta perspektiv. Utifrån den enskilda nationen visa att den har förstått de olika världsreligionernas kontext och betydelse i landet och för nationen. |
| Eleven kan återberätta om viktiga personer och händelser hos religionen, t.ex. om Mohamed eller Exodus. | Eleven kan dra slutsatser kring varför de viktiga personerna eller händelserna var direkt avgörande för religionens utveckling, t.ex. varför präglade Jesus kristendomens utveckling. | Eleven kan jämföra personer eller händelser från olika religioner och redogöra för likheter och skillnader, t.ex. vad är det för likhet mellan Nirvana och Paradiset eller vad skiljer i uppdraget för hinduisk och katolsk präst. |
| Eleven kan återge viktig religiösa traditioner, symboler, riter och ceremonier som är ingår i arbetsområdet, t.ex kristna sakrament, fem pelarna, kristna korset eller den åttafaldiga vägen. | Eleven kan dra slutsatser av vad de religiösa traditionerna, riterna och ceremonierna gör med människor, t.ex. att de finner ett sammanhang eller att de kan känna sig instängda i en förutbestämd vardag. | Eleven kan jämföra religiösa traditioner, riter och ceremonier med varandra, t.ex. hur olika kristna eller muslimska grenar skiljer sig åt och vad som förenar eller jämföra sydamerikansk frihetsteologi med hinduisk shivanism. |
| Eleven kan berätta om hur en gudstjänst går till och vad som kännetecknar religionens gudstro, t.ex. muslimsk fredagsbön eller guds goda / bestraffande uppgift. | Eleven kan återge likheter och skillnader mellan de olika religionerna när det gäller gudstro och gudstjänst, t.ex. se likhet och skillnad mellan de monoteistiska religionens gudstro och hur deras gudstjänst går till. | Eleven kan jämföra olika religioner när det gäller gudstro och gudstjänst, t.ex. vilken uppgift gud har i en katolsk kyrka i jämförelse med buddhistisk tempel? |
| Eleven kan berätta om hur religionen har en relation samhället, t.ex. vad erbjuder svenska kyrkan människor eller hur kan islam skapa en närhet till det omkringliggande samhället. | Eleven kan dra slutsatser kring hur religion kan göra så att människor och samhället hålls ihop men också kontrollera samhället och människors frihet. | Eleven kan göra jämförelser mellan olika ledares och styrandes, i olika länder och världsdelar, syn på religion som påverkansmedel när det gäller den enskilda människan och samhället, t.ex. religionens betydelse i USA och Sverige eller en iraniers frihet i jämförelse med en tysk. |
| Eleven kan redogöra för vad moral, etik och livsåskådning är. | Eleven kan dra slutsatser för hur den enskilda människan och samhället påverkas av rådande moral och livsåskådning, t.ex. hur abortförbud har för effekt eller uppfattning om hur HBTQ-frågor diskuteras i en familj eller i ett samhälle. | Eleven kan jämföra olika moraliska och etiska system med varandra, både mellan olika länder men också när det gäller familjeförhållanden. Eleven kan jämföra olika livsåskådningars människo- och moralsyn med varandra och redogöra för vilken påverkan det har på samhället. Eleven kan byta perspektiv och sätta sig in i hur det kan vara att befinna sig i olika situationer utifrån ovanstående. |
Betygskriterierna i mitt exempel är betydligt mer konkreta än nuvarande. Kopplas elevexempel till varje betygsnivå, som en resultatstandard, blir det betydligt enklare för lärare att få till en likvärdighet. Samtidigt kommer läraren ha frihet att själv välja stoff och utforma undervisningen efter eget huvud.
Att uppnå likvärdigheten med dagens system är omöjligt, men inte på grund av att lärarkåren är oduglig som en del debattörer hintar om, utan på grund av att systemet är felkonstruerat.
Om staten har en önskan att dubbelkolla elevers resultat ifall ovanstående typstandard infördes så skulle det gå bra. Det skulle då vara direkt nödvändigt att NP:s frågor var konstruerade direkt utifrån ovanstående standard.
I nästa blogginlägg ska jag titta närmare på just nationella proven.
Referenser
Läroplanen Lgr 22, Skolverket 2022
Skolverkets Allmänna råd
https://www.skolverket.se/undervisning/kommentarer/kommentarmaterial
https://www.svd.se/a/6zoGnQ/risk-for-annu-fler-felaktiga-betyg
Johan Kants blogg 