Lgr 11 får lärarna att jobba i sitt anletes svett

Precis som Martin Luther sa, att människorna ska arbeta i sitt anletes svett för att Gud ska vara nöjda med dem, kommer lärarkåren att få arbeta i sitt anletes svett för att kunna genomföra kursplanerna i Lgr 11. Skolverket har gått ut och deklarerat att Lgr 11 är professionens läroplan, att tusentals skolor och lärare har varit med i processen att ta fram ”Skolans och lärarnas kursplan”. Vilket hån! Hur har processen gått till egentligen kan man fråga sig?

Som jag skrev i föregående blogginlägg har lärarkåren fått vara med för att ge kursplanen legitimitet. Men personer jag känner som har varit med i ämnesgrupperna har för mig berättat att de kritiska åsikter de hade inte har fått komma med, utan har på alla sätt blivit utmotade. Jag antar att de inte passade in i Skolverkets planerade process. Skolverket har låtit lärarna vara med i processen att ta fram kursplan, men med väldigt tydliga riktlinjer att kursplanen inte skulle bli konkret. Skolverket har sedan filtrerat ut de åsikter som inte passat in, vilket man också gjort med de SMS-frågor som publiken fick ställa vid föreläsningsdagarna kring Lgr 11. När jag var i Münchenbryggeriet i Stockholm ställde jag och min kamrat flera kritiska frågor, men kom de med? Nej, nej, nej – istället kom det upp frågor som: ”Går det att jobba tematiskt med de nya kursplanerna?”.

Alltså har Skolverket ägnat sig åt en skendemokrati av stora mått!

Innan jag började på Vikingaskolan har jag inte förstått hur stor skillnad det är mellan förskoleklass och årskurs 1. I förskoleklass finns det fler vuxna runt eleverna och man har inte några mål som man ska uppnå i samma bemärkelse som i skolan. När du börjar årskurs 1 förväntas du kunna sitta vid en skolbänk och ta ett visst ansvar över skolarbetet. Även om det givetvis inte handlar om att du sitter vid din skolbänk hela tiden. Trots att de flesta elever har höga förväntningar och ser fram emot att börja skolan, blir första terminen omtumlande. Utifrån mina erfarenheter, som förvisso är begränsade, tar det fram till höstlovet innan alla rutiner har satt sig och man har hittat sin roll i ”storskolan”. När eleverna går på jullov har eleverna landat ordentligt.

Viktigast i årskurs 1 är att lära sig läsa ordentligt, men även matematiken grundläggs här. Förutom övriga skolämnen ska eleven som ovan nämnts socialiseras in i skolan. Nu vill Skolverket att årsurs 1-3 ska ge eleverna en ”Riktig utbildning”. Man vill smälla till med ett utbildningspaket som heter duga. I de nya kursplanerna för årskurs 1-3 består centralt innehåll av 146 punkter, områden som skolan ska ta upp (Svenska som andraspråk består av 149 punkter). Varje enskild punkt består av underpunkter, i vissa fall av 5-6 punkter. Kunskapskraven i årskurs 3 består av 41 punkter (Svenska som andraspråk består av 42 punkter). Varje enskild punkt består av underpunkter, i vissa fall av 5-6 punkter. Jag har gjort en sammanställning, läs Lgr 11-CI+KK här.

Konsekvenserna av detta kommer att bli att lärarkåren kommer få ett uppdrag som är omöjligt att genomföra. Även om det går att jobba tematiskt och slå ihop centralt innehåll och kunskapskrav från olika ämnen, är stoffet ändå så pass omfattande att det inte lämnar lärarna någon möjlighet att utgå från eget stoff. Snacka om utlärt! Och snacka om checklista! Dessutom tror jag att lärarkåren kommer att bli stressade. Kanske kommer eleverna också bli stressade, men i bästa fall känner de inte till omfattningen på allt de ska ha INLÄRT. Och vem kommer få ta smällen när det går åt helvete med implemeteringen av läroplanen? Givetvis lärarna!

Kräv att kursplanerna rivs upp! Kräv att man satsar på lärare på riktigt, inte lägger på dem en arbetsbörda som innebär Mission impossible!

För övrigt anser jag fortfarande att läraryrket är samhällets viktigaste jobb. DELAR av Skolverkets anställda har jag dock inte mycket till övers för.