I mitt förra blogginlägg tog jag upp hur, paradigmdebatten, det så kallade ”läskriget” polariserade mellan ett naturvetenskapligt positivistiskt paradigm, biologisterna, som ser läs- och skrivsvårigheter som en biologisk defekt och ett samhällsvetenskapligt paradigm som har andra förklaringsmodeller till varför en del barn har svårt att lära sig läsa.
Det där med elever som har lässvårigheter är skolans enskilt största problem, eftersom läsningen påverkar alla skolämnen. Men tänk efter själv. Om 25% av pojkarna i årskurs 9 inte läser tillräckligt bra håller inte ens med den biologiska förklaringsmodellen. ”Visst kan det finnas personer som har neurologiska grunder för sina läs- och skrivsvårigheter, men då skulle jag vilja prata om det på samma sätt som vi talar om afatiker, personer som till följd av en hjärnskada, hjärnblödning eller liknande fått tal-, läs- och skrivsvårigheter. Men att det skulle vara så många som emellan fem till tio procent kan inte vara korrekt” (Caroline Lidberg ur Ordfront magasin 10/99, sidan 19). Slutsats: Det är skolans metodik som skapar icke läsande elever, oavsett om det är pojkar eller flickor.
Skolverket tar också upp att det finns olika vetenskapliga utgångspunkter när man tittar på läsning. Skolverket beskriver i ”Nya språket lyfter” att det finns två olika forskningstraditioner i den internationella forskningen.
”Den första huvudtypen har individen i fokus, så kallade intra-individuella perspektiv (min kommentar: intra = inom). Dessa har med tiden vuxit sig starka inom forskning om läs- och skrivsvårigheter. Under de senaste trettio åren har forskningsarbetet till mycket stora delar inriktats mot studiet av fonologiska aspekter som fonologisk medvetenhet och studiet av biologiska och neurologiska orsaker till uppkomsten av svårigheterna.
Den andra huvudtypen av perspektivet, så kallade inter-individuella perspektiv (min kommentar: inter = mellan), har å andra sidan fokuserat läsandet och skrivandet som det pågår i samhället. Framträdande frågeställningar inom detta perspektiv rör hur läsande och skrivande lärs in och utvecklas i den kultur och det samhälle man lever i, hur det används i olika situationer, vilka funktioner det fyller i en människas liv. Huvudfokus har inom dessa interindividuella perspektiv legat på studiet av det som brukar kallas för normal läs- och skrivutveckling” (Nya Språket lyfter, sidan 12).
Skolverket bekräftar med andra ord det som Ordfront magasin tar upp i artikeln ”Har du punka på hjärnan lilla vän”. Det finns en tydlig skiljelinje mellan de två sätten att se på läsning och vilken förklaring som ges till läs- och skrivsvårigheter. Dessvärre har Ingvar Lundbergs (biologernas) förklaringsmodell mer eller mindre fått monopol i Sverige – trots att Ordfront magasin redan 1999 kunde redogöra för hur fel ute man var, något som Kronobergsprojektet fastslog. Det som är nästan komiskt är att det var Ingvar Lundberg själv som var redaktör för Kronobergsprojektet, se länk. Måste vara jobbigt att få sina teorier slagna i bitar. Men tydligen var det locket på, rönen från Kronobergsprojektet tog ingen till sig. Att den vetenskapliga utvärderingen visade att de metoder som Lundberg med flera använde inte gav något resultat. I stället gjorde man tvärt om, via bra marknadsföring och lobbyverksamhet från högt uppsatta personer har denna linje motarbetat ut de personer som inte delat deras förklaringsmodell. Någon debatt om vetenskapliga resultat eller att göra nya kliniska studier på ”vanliga skolklasser” har man inte gjort. Ryktesspridning och skitsnack har däremot varit en del av att marknadsföra sin linje, något som bland annat Bo Sundblad och Läsutvecklingsschemat (LUS) fått erfara, trots att LUS var ett resultat av det fyra åriga forskningsprojektet ULL, som finansierades av Skolöverstyrelsen. För att citera Åke Edfeldt: ”Inte ett skit har hänt. Det känns som att ro i tjära. Man skulle behöva ställa sig naken i ett gathörn och skrika ut forskningsresultat för att någon skulle bry sig” (Ordfront magasin, 10/99, sidan 22). Det är helt absurt hur mycket skit Sundblad och LUS har fått utstå, faktisk har Bo Sundblad blivit mer eller mindre mobbad på Lärarhögskolan i Stockholm och lögnerna har spridits. Ett exempel på detta skitsnack tog jag upp i tidigare blogginlägg, läs här. Birgita Allard och Bo Sundblad har 1989 i en artikel ställt frågan: Finns det mer än en vetenskaplig sanning om läsning? Länk här.
Utåt sett har ”den sanna humanismen” fått råda, där Ingvar Lundberg och Mats Myrberg deltog i en tävling om vem som är den största humanismen när det gäller barn i allmänhet och dessa stackars dyslektiker i synnerhet. Att det inte är så att alla är dyslektiker verkar inte spela någon roll, för Lundbergs metodik basuneras ut som den enda verkliga läsinlärningsmetoden (Jag vill påpeka att LUS inte är någon läsmetodik utan ett dokumentationsintrument).
De som driver denna linje vidare, t.ex. Katarina Herrlin, Karin Taube och Monica Reichenberg borde kanske ställas till svars och redovisa på vilka grunder man driver denna utveckling. Även de som har läsundervisning på lärarutbildningarna runt om i landet. Här borde faktiskt Riksrevisionen göra en djupdykning och titta närmare på den blinda metodik God Läsutveckling förmedlar och även titta närmare på den vetenskapligt förankring boken egentligen har. Det ligger faktiskt i Sveriges intresse att vi får bukt med den felaktiga väg läsinlärningen har tagit. Jag kommer i senare blogginlägg gå igenom Ingvar Lundbergs och Katarina Herrlins God Läsutveckling på ett grundligt sätt och med konkreta exempel visa hur illa det är.
Vad är då min utgångspunkt med denna bloggserie? Jo, att läsningen är en förståelsestyrd process där man inte kan separera avkodning och förståelse. Den inställningen finns inte i God Läsutveckling, där man helt och hållet separerar avkodning och läsförståelse. Dessvärre upplever jag att just denna bit är själva nyckeln till att det blivit galet med läsningen i Sverige. Jag har haft väldigt många diskussioner med personer som är djupt inrotade i God Läsutveckling och det verkar faktiskt vara så att dessa personer inte kan släppa sin inställning att separera avkodning och förståelse. Trots att vi i diskussion varit överens, när det är dags att handla, återkommer gång på gång separationen mellan avkodning och förståelse.
De flesta får bekymmer med att läsa detta: ”Leasa skäl Wien af en check”.
- Om läsning var läsning bokstav för bokstav skulle det inte uppstå några problem.
- Orsaken till att läsande personer får problem är att läsning är en förståelse styrd process.
- Vi lägger ju in förståelse, det vill säga söker betydelser i varje ord.
- Leasa – en form av hyra, ofta kopplat till bilar.
- Skäl – orsak, konstig kombination med Leasa.
- Wien – Österrikes huvudstad, hur passar det ihop med övriga ord?
- af – adelsnamn och här är vi borta i ordförståelsen när det gäller att få ihop meningen.
- Check bankcheck som man kan betala med.
Förståelsemässigt blir det kollision efter kollision och vi får inte ut något budskap. Det mest fantastiska är att den som fastnar i sin läsning av dessa ord oftast tror att den har avkodningsproblem. Så svårt är det att tänka sig att läsning är en förståelsestyrd process. När du får kontexten att bara läsa av utan att försöka förstå då går det. Med denna kontext så förstår vi meningen. Men som sagt, vi har förförståelse till och med på ordnivå och bokstavsnivå. En elev som heter Darin har lättare att lära sid ”D” och hittar de fortare än andra bokstäver.
Vi kan vända på det. Denna text borde inte kunna gå att läsa:
Kott aphandling öm honug Erök dyn flotjonde
Dynnä tupikse ressenonsmonark zåg damens lus lemtonhumladrittitry. Höns modru vr Rakatina of Taschen-Larvenburk onk höns farde Hustav Gasa.
Erök fisk ne grönnling utbidläng udne elding åv ytlämka älrlare; hann tallade ytmräkt laträng osk vra emma y di fläska ap tyduns fetnskrapor: hixtolya, asprållogri osch teolgxzci.
Til hnas unjänke hödre tyditt dn cedmra beröngde Röjarn Prsn. Frållangtet mlang Erök ohc farden, Guxta Hawsa, vra udnerstödom knaska spnät, wylt ücke indreda honugen at inghänta knorrprissens råt y usryketpilotixa fårgorr. Gystag Vasla junnade Eröxz öngdrehanglingra um gifserlåm ned Englas bråttnyng Esylabet.
Fter Gussar Varsasx döv temponhumlakixti bäfeste Erik kugamattens ftälling genm Abroga ärtilkar sämtonghundarkixtiytt. Hangs djävra ytrynkespullityk fröostakadu swäla kronfiltkr: Gamknark ach Lubenk sannamdaddage siv not honmo osh krik ukbört femsonhunsasessisre deg so knallende Mordiska sugåskrivet.
Ekris syklia nisstecksannhes rykteda sik skärsilt mos Struveätsen, ohh Vante Tures sån Mills Sure dumdes fentorhuntatettisess till böben frö örffäddery. Hen bedåandes, män fölande rå schlo Irek fävl ihäl hanom. Kirre fludde futsländirt förvyrrad tel skoks. Ham gifte sek ned Kamin Mossgotter, sum såddle nuttler po troget ech dög så såningom af förviftad ättsoppa fingtanhunglasuttisug.
Efter ett tag kommer du att upptäcka att det går. Förutsättningen är att du i din förförståelse har historiska kunskaper om Gustav Wasa. Texten visar på ett underbart sätt att vi inte är bokstavberoende på det sätt alla tror trots att Gustav Wasa är stavat på olika sätt varje gång det dyker upp. Texten är en ren ploj men samtidigt mästerlig och tyder på djupa språkkunskaper. (Hasse Alfredssons bok Gummitummen som kom ut i december 1966 Ernst Semmelmans minnen m.fl.).
I rak motsättning till detta är de så kallade nonsenstester som elever ska läsa för att kolla hur de avkodar orden. Alltså, ord utan någon som helst mening i. Här kommer ett:
- deb
- fim
- pob
- tad
- bek
- sölk
- kag
- nibe
- sjob
- flirk
- tjan
- nempu
- brang
- nilfjerg
- grobats
- strajmp
- drojper
- grajtlek
- lomrimp
- bloamit
- vurthöp
- stjilmak
- kyvmerg
- distroamber
- meminum
- jäsipesch
- tjibbyrenong
- vafthung
- brystegrä
- jörkloschepi
(God läsutveckling, sidan 70)
Tänk er ett barn som läser lite knackigt, men har begripit att läsning innebär att man ska förstå de ord man läser. Snacka om att det blir lite hjärnsläpp! Det finns ingen som helst inblandning av förståelse för den separerar testen bort. Här handlar det bara om avkodning. Men det här är bara ett av många fel där biologisterna går helt fel, jag kommer ge er många fler exempel i kommande blogginlägg.
I nästa blogginlägg kommer jag fråga mig: Vem är det som lär? Jag kommer gå in på God Läsutveckling.
För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!
Johan Kants blogg 
Reblogga detta på ©MMR och kommenterade:
Intressant om skillnaden mellan avkodning och förståelsestyrd process. Avkodning i syfte att lära sig läsa, är för mig totalt obegriplig.
Johan, jag känner inte igen din förklaring till bristande läsförståelse.
Det är väl inte så konstigt eftersom alla bär med sig olika erfarenheter och eftersom läsprocessen är en oerhört komplicerad process som antagligen är olika föra alla därför att man fått olika förutsättningar med sig från födsel och tidig språkmiljö. En tanke som slår mig är att det kanske ligger något i vad Dewey, och också Steiner, säger om vid vilken ålder barnen bör lära sig läsa. Kanske det kan det vara så att den naturliga språkutveckling bör ha kommit längre innan barnen börjar läsa. Om ett barn med begränsad erfarenhet av språket, det kanske mest fått höra imperativer, tvingas att lära sig läsa i alltför tidig ålder, kommer kanske läsförståelsen på skam eftersom läsning då inte på ett naturligt sätt kopplas till ett språk.
Jag tror dock fortfarande mer på att felet ligger i bristande krav på läsförståelse i undervisningen.
Sten,
Ragnhild Söderbergh, professor emeritus och läsforskare menar att barn absolut kan lära sig läsa i samband med att talet kommer. Dewey och Steiner är inga läsforskare och är närmare ideologer snarare än något annat.
Jag vet inte varför du inte känner igen min förklaring, kanske är det så att du inte djupdykt tidigare? Jag vet inte, eller också har du köpt det Ingvar Lundberg säger. Nu menar jag givetvis inte att du ska köpa allt jag säger, att jag har facit, för det har jag inte. Jag lägger fram en massa argument och texter kring ett fenomen som har påverkat svensk skola negativt under väldigt lång tid. Jag kommer i nästa blogginlägg ge dig konkreta exempel på hur illa det är när avkodning och läsförståelse separeras.
Sen är det givetvis så att olika människor har olika förutsättningar, t.ex. i vilka hem de föds och av vilka föräldrar. Klass spelar stor roll och underklassens barn har det generellt sätt kämpigare i skolan.
Det jag menar med att jag inte känner igen de problem du beskriver betyder bara att de lärare jag mött inte har varit fanatiska anhängare av vare sig LTG eller Ljudningsmetoden, men använt sig av båda metoderna i sitt arbete.
Det finns dock forskning oberoende av Ingvar Lundberg som visar att det snabbaste sättet att komma igång med läsningen är just ljudningsmetoden. Huruvida detta sker på bekostnad av läsförståelsen vet jag inget om. Min erfarenhet från låg och mellanstadiet är emellertid att de barn som tidigt har flyt i läsningen också har den bästa läsförståelsen.
Sedan vet du nog min inställning till ”modern pedagogisk forskning”. Jag tror nog varken Steiner eller Dewey hade så mycket mindre på fötterna än dagens ideologiskt färgade forskning. Jag har emellertid inte sagt att jag är speciellt förtjust i var sig Steiner eller Dewey.
Sten,
Redan i nästa blogginlägg kommer du få träffa på Gösta Dahlgren och Lars-Erik Olsson som redan 1985 kunde konstatera att skolan förstörde elevernas inställning till läsning på grund av att de tränades i att ljuda. Dessutom får du exempel från Kronobergsprojektet där man drar helt felaktiga slutsatser.
Hur länge ljudar man? Inte så länge. Ljudning sker som en naturlig del av läsinlärning, men bara utifrån en kort tid. När man tog fram LUS genom ett stort forskningsprojekt (ULL med Skolöverstyrelsen som huvudman) så kunde man vetenskapligt konstatera att eleverna lärde sig helordsbilder och sedan lärde sig att man kunde byta ut bokstäver och få andra ord. LUS-punkt 9 handlar om att ljuda, men där är bara eleverna en kort stund.
Bra Johan att du tar upp detta ämne!
Inom matematik, mitt ämnesområde, har vi samma polarisering mellan procedur och begreppsförståelse. Där tycker jag dock pendeln oftast slår över för mycket åt andra hållet dvs. vi hoppar över olika typer av avkodande aktiviteter för att skapa struktur och förståelse för saker där eleverna inte har något att göra detta med.
Jag tror att vi inte får glömma att lära eleverna saker om själva läsaktiviteten när vår insikt om behovet av förförståelse och begreppsförståelse ökar.
En annan del där kritiken av biologisterna ofta slagit över för långt är genom att vi glömmer att väga in elevernas olika nivå på förmåga. Biologiskt och socialt arv gör att de har totalt olika förutsättningar för sitt lärande. Det betyder att lärare måste arbeta på många nivåer och växla mellan dem.
Jan,
Läs Hans-Gunnars kommentarer. Viktiga för dig som mattelärare.
Hmm var hittar jag dem?
Kommentar i första blogginlägget om läsning
Johan, En ganska intressant iakttagelse som jag tidigare gjort när jag läst texten ”Kott aphandling öm honug Erök dyn flotjonde” var att jag som dyslektiker hade mycket lätt att tolka den. Det beror troligen på att mina ordbilder inte är så cementerade så att jag mycket lätt, ljudmässigt kan identifiera de flesta orden.
Jag vill inte hävda att detta är vetenskap, men det är en intressant iakttagelse och att ytlig dyslexi inte har något gemensamt med ”Göteborgsskolans” fonologiska dyslexi.
Sten,
Nej det är inte vetenskap, det är Hasse Alfredsson som har skrivit texten, men alla argument som slår håll på en vetenskap som är ute på djupt vatten tycker jag är värt att använda. Genom att lägga fram olika texter och visa på att detta går emot det vetenskapen kommit fram till är intressant att lyfta fram. Jag undrar egentligen hur du tänker med din kommentar.
Hej alla
Hur många av dagens tjugoåringar tror ni kan tillräckligt mycket historia för att begripa texten om Erik XIV?
Vilken åldersgrupp skulle klara sig bäst?
Är det lönt att skämta om ärtsoppa?
Vad sysslar ni i skolan med egentligen. Ungarna är inte dummare nu än för hundra år sedan och nu kan de inte läsa.
Är de kanske 200 år där ”alla” vuxna kan läsa skriva räkna över?
Hej Måns!
En elev frågade läraren: ”Varför ska vi kunna Erik XIV?”
Intressant fråga tänkte läraren och lämnade över frågan till klassen. ”Ja, vad säger ni, varför ska vi läsa om Erik XIV?”
Efter en stunds tystnad räckte en pojke längst bak upp handen och svarade. ”Jo, det är bra att kunna om Erik XIV ifall ni ska bli historialärare.” Pojkens pappa var historialärare.
För hundra år sedan kan jag tänka jag att frågan om nyttan med Erik XIV var absurd. Nationalism och ett pågågende världskrig bidrog till en skola för ”Gud och fosterlandet”.
Idag är kunskapen inte lika given i skolan annat än att målet är ökad konkurrenskraft och att vara bland topp 10 i PISA.
Samtidigt kvarstår huvudproblemet: ”att skolan inte levererar det den ska utifrån skolans målstyrning vad gäller läsa skriva och räkna”.
Men elever är inte varor som levereras utan människor som agerar utifrån de ramar som omger dem. Dessa sociala ramar har dock förändrats över tid, främst i samhället men även i skolan.
Om lärare gör ”som de alltid har gjort” samtidigt som elevers övriga omgivning förändras över tid kan vi anta att detta påverkar elevers skolresultat. Och detsamma gäller om lärare förändrar sin undervisning.
Ett problem är att både skolan och samhället utanför skolan har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna och det är därför inte lätt att bena isär vad som påverkar vad, t.ex. för att förklara förändringar i internationella kunskapsmätningar.
Ett sätt kan vara att göra som Johan Kant, utgå från läsundervisning och de olika skolor som där finns. Har du Måns något bättre förslag?
Pär, jag tror att de flesta tycker att det är viktigt att ha en historisk översikt så att händelser man diskuterar och hör talas om, byggnader man ser på sina resor mm kan placeras in i ett tidsperspektiv. Utan en massa, till synes, var för sig, oväsentliga fakta kan man inte bygga en tidsstruktur. Man kan inte bygga ett hus med bara murbruk, man måste ha stenar också.
Detta är viktigt eftersom en sådan här struktur, eller tidsuppfattning bara kan ges i skolan.
Eller som Alf Henriksson uttryckte det: ”Kungar är bra att lära sig för dom kan man hänga upp årtal på”.
Som jag ser det är det detta som är att bygga kunskap.
Om vi tar bort en eller två ”stenar” i vårt bygge är det naturligtvis inte hela värden, men tar vi bort för många rasar hela bygget!
Hej Pär
Lär av hur lärarseminarierna för 50 år sedan lärde ut hur man får barnen att läsa. Det funkade då. Jag anser inte att det kan vara en avgörande skilnad idag.
Då lärde sig lärarna ett yrke, lärare, med metodiker för läsning matte mm.
Då varade seminariet två år och allt fungerade. Nu varar det minst tre år och inte säkert att lärareleverna bekantar sig med hur man lär ut att läsa skriva räkna (förenklat enl mediauppgifter).
Eleverna går i skolan längre, nio år. Lärarutbildningarna är minst ett år längre och resultatet verkar vara sämre än när Sverige hade sjuårig folkskola.
Dvs sämre resultat trots mer resurser, helt galet!
Titta även utomlands hur de gör där.
Ingen ska kunna flyttas upp en årskurs utan att kunna det som krävs. Det är ett svek mot eleven, kamraterna och lärare nästföljande år. Kanske behöver eleven ett års extra mognad.
Hotet att gå om ett år har även ett synbolvärde, kanske låter det stenålders, men man måste anstränga sig för att lära sig och så höga är inte kraven (nyanlända undantagna).
Att kunna gamla kungar kallas bildning. Det hoppas jag att ni i skolan lär ut efter att läsa skriva och räkna fungerar hjälpligt. (Vad ska ni med nio år till annars).
Jag anser att demokratin är i fara om svensken inte längre kan eller orka läsa längre texter än det som finns i kvällstidningarnas nätbilagor.
Har ni läst annonser på blocket? Titta exempelvis under kategorin mopeder säljes. Är det dessa annonsörers lärare som vill ha 10 000 mer i månaden?
Måns
Aaa! Jag har läst ”Leasa skäl Wien af en check” minst fem gånger gånger och förstår fortfarande inte vad det betyder. Kan någon ”översätta” det till vanlig svenska?
Men du Maria, du har ju orden förklarade i bloggen – har du missat det?
Sorry, jag todde först att det var något slags lek med homonymer och att det skulle vara en annan betydelse ”gömd” i meningen.
OK Maria
Till Stenfunderingar!
Jag har inte ifrågasatt att kronologi, som bygger på en västerländsk linjär tidsuppfattning, är centralt för att förstå historisk vetenskap och dess studieobjekt.
Men hur vi ser på en historisk händelse förändras över tid. Min hypotes innebär således att förståelsen och betydelsen av Erik XIV är inte detsamma idag som för hundra år sedan, varken vetenskapligt eller som en skolkunskap. Och här är det en skillnad. Medan vetenskaperna specialiserar sig alltmer så att en historiker kan fokusera på ett skede utav den historiska utvecklingen under hela sitt liv så förväntas skolelever och dess lärare kunna ”hela” ämnesfältet – ett ämnesfält som ständigt utökas i och med att historien inte tar slut.
Då blir min fråga. Vilken betydelse har Erik XIV för dagens samhällsutveckling i t.ex. Sverige?
Pär visst är det som du säger men problemet är att om man är lite trött i huvudet tänker man negativt och då börjar man ta bort ”stenar” från bygget utan att ersätta det med något annat och vips har kunskapsbygget rasat. Det Alf Henriksson menar är att, oavsett Erik XIV:s gärningar ger han ett ”ansikte” åt vasatiden och 1560-talet. Det kan naturligtvis ersättas av något annat som eleverna kan associera med den här tiden, men då måste det vara konkret och lika spännande.
Hej Måns!
Hur relateras din läsundervisningsmetod till det Johan Kant skiver om läsning? Håller du med Johan eller har du en annan metod som är bättre?
Hej Pär
Det Johan beskriver är läsningens Hej matematik. Att lära sig läsa med Luthers katekes var nog mer begripligt.
Resultaten var bättre förut, laga inte det som inte är trasigt.
Metoden är av sekundär betydelse. Äger inte läraren klassrummet blir resultaten därefter.
Börja med föräldrarna. De måste uppfostra barnen.
Allt tjafs om mobiler i skolan visar hur fel tiden används.
Måns
Till Måns och Sten!
Fördelen med dagens skolsystem är att det mesta är bestämt i förväg.
Följande ska gås igenom i ämnet historia enligt Lgr 11:
Obs. inget sagt om Erik XIV!!
Årskurs 1-3:
– Hemortens historia
– Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk
– Tidsbegreppen, stenålder, bronsålder och järnålder
– Hur forntiden kan iaktas i vår tid
Årskurs 4-6
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
– Norden befolkas, de utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och jänråldern
– Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration
– De nordiska staternas bildande
– Kristendomens inflörande i Norden
– Några av de europeiska upptäcksresdorna
– Vad arkeologiska fynd kan berätta
Norden och östersjöriket Sverige, cirka 1500-1700
– Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte
– Den svenska statens framväxt och organisation´
– Det svenska Östersjörikets – orsaker till dess uppkomst, konsekvenser, migration..
– Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa
– Vad historiska källor kan berätta, likheter och skilnader i levnadsvillkior i jämförelse med idag
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling
– Sveriges och Nordens ekonomiska oh kulturella globala utbyte
– Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor
– Den stora folkökningen, orsaker och konsekvenser
– Framväxten av parlamentarism
– Vad historiska källor kan berätta
Hur historia används och historiska begrepp
– Exempel på hur frontiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar …
– Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning kristina och Karl XII…, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider
– Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi , orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang
– Tidsbegreppen vikignatidrn, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deeras betydelser
Årskurs 7-9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
– Jämföresler mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, t.ex. i Afrika, Amerika och Asien
– Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid
– Vad historiska källor från någon högkultur, t.ex. i Asien eller Amerika kan berätta om likheter och skillnader i livsvillkor för barn, kvinnor och män
–
Industrialismen, samhällsomvandlig och id’eströmningar cirka 1700-1900
– Den ökade välrdshandlen mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika
– Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden och Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder
– Revolutioner och framväxten av nya id’eer, samhällsklassser och poltiska idologier
– Vad historiska källor kan berätta….
imperialism och världskrig
– Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism
– Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa oh i andra derlar av världen
– De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, fokfördrivningar och folmord. Förintelsen och Gulag
– Historiska berättelser från skilda delar av världen…
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
– Demokratisering i Sverige, bildande av politiska pratier, folkrörelser etc.
– Framväxten av det svenska välfärdssamhället
– Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige
– Kalla krigets konfilkter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen
– FN,nordiskt samarbete och framväxten av EU
– Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa
– Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts hisotira speglar övergripande förändringar i människornas levnadsvillkor
Hur historia används och historiska begrepp
– Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar…
– Hur historia kan nvändas för att skapa eller stärka gemenskaper, t.ex. inom familj, näringslivet, organisationer och företag
– Hur hisotira kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter
– Hur hisotira kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar
– Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang
– Några historiska begrepp, t.ex. antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser
Ovanstående är alltså lärare i historia skyldiga att behandla i grundskolan. Och som sagt. Här finns det ingen garanti att alla elever får samma referensram om Erik XIV ärtsoppa. Men de får något annat istället!
Detta givetvis under förutsättning att de lär sig läsa.
Ja Pär, visst låter det bra, men hur mycket av allt detta kommer att bli aktiv kunskap om det inte förankras i konkreta byggstenar.
Det är rätt typiskt för LGR11 att det förutsätts att eleverna har kunskaper och färdigheter som det inte gets utrymme för i läroplanen.
Det tas för givet att lärarna ska bygga de strukturer som inte omnämns i läroplanen.
Jag tror inte ens PIE tycker att läroplanen ska tolkas så att det som inte uttryckligen står i läroplanen får inte läras ut!
Men vi är nog helt överens om att läsförståelsen är viktig.
Jag försöker hävda att tydliga strukturer som t ex en konkret tidsuppfattning är en mycket viktig faktor i läsförståelsen.
I exempelvis dessa punkter fyller renässanskonungen Erik väl sin funktion som hake för historia (1500tal – 1700tal):
”– Den svenska statens framväxt och organisation´
– Det svenska Östersjörikets – orsaker till dess uppkomst, konsekvenser, migration”
Och apropå ”Hur historiska personer och händelser” skildras i olika tider har jag ett utomordentligt exempel på hela diskussionsklustret ovan. (Och nu bryter Holdar mot direktivet att under viss bestämd tidsrymd inte vidareföra innehåll i nationella prov).
Dackefejden avhandlas i NP historia åk6. En av uppgifterna är att utifrån bildanalys berätta om skilda tiders synvinklar på Nils Dacke. Bild th Upprorsmannen med näven i vädret, känd staty i Vimmerby. Bild tv tuschteckning i ögonblicksskildringskvalitet av fallen Dacke. Förgrund: Grimaserande Nils Dacke men näsan i backen. ”A. Beskriv hur bilden visar Nils Dacke. B. Berätta varför du beskriver så.” Ambitiös trettonåring svarar:
A. Han ser död ut.
B. Han har ett spjut i ryggen.
Tyvärr kunde jag inte ge henne poäng fastän svaret var solklart
”Tänk er ett barn som läser lite knackigt, men har begripit att läsning innebär att man ska
förstå de ord man läser. Snacka om att det blir lite hjärnsläpp! Det finns ingen som helst
inblandning av förståelse för den separerar testen bort. Här handlar det bara om avkodning. Men
det här är bara ett av många fel där biologisterna går helt fel, jag kommer ge er många fler
exempel i kommande blogginlägg.
I nästa blogginlägg kommer jag fråga mig: Vem är det som lär? Jag kommer gå in på God
Läsutveckling.
För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete”
”Men det här är bara ett av många fel där biologisterna går helt fel, jag kommer ge er många
fler exempel i kommande blogginlägg.”
Svar: tyvärr så stämmer detta inte
kort förklaring
1. öat registrerar ljuset som reflekteras från en bok (vi ska läsa ett ord)
2. ögat registrerar ljustet olika fort beroende på VAR i ögat ljuset träffar (mest beroende på
tappar/stavar, men även på grund av exempelvis atropi)
3. vi ser en bokstav, som via LGH->synbarken->vad/var banan , tolkas som exempelvis A
4. ett antal bokstäver utgör ett ord som utgör en ordbild som även den tolkas
5. tolkningen av varje bokstav jämförs med ordbilden (både den vi ser och den som finns sparad
bakom pann/tinnings-loberna)
Men det är inte så enkelt att man kan säga att det är bilogiskt eller inte biologiskt, snarare
en kommbination av många faktorer som man bör känna till om man vill ha en övergripande
förståelse av fenomenet dyslexi/ordblindhet/lässvårigheter eller vad man nu vill kalla det
några enkla faktorer som påverkar
1. var på näthinnan tecknet/ordet tolkas, dvs var fokuserar vi (om det är en bok med svart text
mot vit bakrund tolkas tecknen snabbast strax vid sidan av fokuspunkten om vi samtidigt rör
ögat eller huvudet)
2. texten och bakrundsfärgen påverkar, extremt mycket ifall personen har uttalad anatropi, (de
flesta texter brukar vara svart mot gultonat papper, vilket kanske inte alls är bra om man har
anartropi), ca 8-9% av alla män och ca 2-3% av alla kvinnor har mätbar anatropi
3. koncentrationen
4. hur utvilade vi är (sömn)
5. vitaminbrist (speciellt D (E) och kalk/fosfor överskott, cocacola+mjölk är exempelvis inte
bra, det sabbar dessutom tänderna, bla tyeriod hormonerna reagerar på kalk/fosfor)
6. hormon obalans
7. fysisk träning/aktivitet
8. synfel som omärkbar skelning (brukar yttra sig som huvudvärk vid läsning/koncentration)
9. stela/spända muskler i framförallt övre delen av nacken (sov inte i soffan)
10. arv (nerologiska och endokrina sjukdommar)
11. miljö (hjärnan klarar exempelvis inte av att processa mer än 4-6 saker samtidigt)
/Patrik
Hej Patrik,
Ursäkta det sena svaret, jag har varit bortrest och haft mycket att göra. Du beskriver en del av de fysiologiska delprocesserna som utgör den fysiologiska förutsättningen för synen. Sedan går du över till att söka beskriva de högre funktioner (innehåll i tänkandet) som samordnar dessa fysiologiska delprocesser, som om det vore en fysiologisk process. Till slut avrundar du med att ta upp ett antal hypoteser som lanserats som heltäckande förklaringar till fenomenet att en individ läser dåligt.
Vad jag förstår skiljer vi oss åt i den vitala frågan. Är fenomenet långsam läsutveckling ett fysiologiskt fenomen eller något som handlar om hur innehållet i tänkandet använder sig av de sinnesintryck dessa mentala processer får?
Japp, håller med att det finns en hel del metodik att ifrågasätta
och som troligen inte alls stämmer överens med verkligheten
men å andra sidan är detta inget specifikt problem för just läsning utan rör hela skolsystemet.
Ett exempel är att om man för eleverna först förklarar hur hjärnan/synen/assosiationsminne fungerar
med plastisism osv. så resulterar det i en bättre förståelse och att deras egen förmåga ökar
bara av att veta om hur det hänger ihop.
eller som Trevor Dolan utrycker det (Prof. och forskare om skolan, Stockholm universitet)
”Det krävs helt nya sätt att tänka för att åtgärda alla fel med det gamla sättet att tänka”
/Patrik
Date: Sat, 25 Oct 2014 05:56:22 +0000
To: pat.eri@hotmail.com
Hej igen Patrik,
Det gläder mig att du delar min åsikt att läsning är en förståelsebaserad företeelse.
För övrigt har Trevor Dolan inte ens disputerat och han hann aldrig bli professor.
Hej Johan,
har inte haft någon kontakt med Universitetet det senaste året och beskedet att Dolan Avlidit (inte orkade längre) kom som en total överaskning, antog helt enkelt att han redan lagt fram ett utkast.
Tråkigt, Världen behöver fler Dolan(s)
ps. ja jag håller med, även om vi verkar ha olika infallsvinklar
en annan klassiker är när rymdkapseln apollo 13 havererar halvägs till månen och ingenjörerna som konstruerat landare mm förklarar att kapseln inte var designad för just den situationen.
flygledningen säger: vi skiter fullständigt i vad den var designad för, vi behöver veta vad den kan göra
– och hem kom dom (även om dom alldrig fick landa på månen)
/P
Date: Tue, 28 Oct 2014 21:26:37 +0000 To: pat.eri@hotmail.com